I samband med de två tidigare inläggen så reagerar jag lite på uppgifterna i Dagens Nyheter nu om läkemedel. Det visar sig exempelvis att patienterna inte får den bästa medicinen eftersom kostnaden dras på landstingets budget. Dyr medicin är uppenbarligen samma sak som mindre personal. I sammanhanget kanske bör nämnas att Sverige har färre vårdplatser bland tusen innevånare än något annat land i OECD.

DN: ”Nya biologiska läkemedel – effektiva mot bland annat reumatism och MS – har medfört att skillnaderna i behandling växer mellan olika landsting. Preparaten kostar mer än traditionella, varför vissa landsting väljer bort dem, uppger Ekot. Till de läkemedel som nämns hör TNF-alfahämmare som är en ny grupp biologiska läkemedel vilka tagits fram enligt helt nya principer. Enligt expertisen är de betydligt effektivare än traditionella medel, med bland annat lägre sjukskrivningstal. Men nu visar nya siffror från Svensk Reumatologis kvalitets-
register att medicinerna inte fördelas rättvist över landet. Exempelvis behandlas mer än dubbelt så många patienter med nyare medel i Skåne jämfört med i Örebro. Cancervården i Skåne har varnat för att personal måste avskedas om utgifterna för medicinen ska kunna täckas, skriver Ekot.”

Det handlar givetvis om en utveckling, snart kommer högkostnadsskyddet att höjas med borgerlig regering, både för medicin- och läkarvård, något som högerpartierna givetvis förnekar. Men det de vill är att privatisera en stor del av vården och på sikt så kommer privata sjukförsäkringar att dominera. Även om borgarna förnekar faktum så är det dit vi är på väg. De som påstår att de nya Moderaterna är ett ”arbetarparti” borde tvingas tvätta munnen med såpa.

DN balanserar upp det eventuellt kritiska anslaget med att berätta att i varje fall hälften av svenskarna har förtroende för vården.

it Sjukvård, Medicin, Mediekritik, Politik, Val 2010, Högkostnadsskydd, Försäkringar