|
Under det senaste året har vi fått vara med om en internationell finanskris och en alltmer ökande arbetslöshet. Samtidigt med detta så har vi en omvänd ålderspyramid där en allt större andel av befolkningen är över 60 år. Den stora fyrtiotalist-
Wikipedia: ”Tillståndet är inte bara problematiskt på grund av att det förenar negativa sidor från hög- och lågkonjunktur, utan är dessutom svårt att åtgärda. Politiska åtgärder som dämpar inflationen medför ofta höjd arbetslöshet och vice versa. Det råder alltså en grundläggande motsättning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering. Det är därför svårt för centralbanken att påverka denna situation med dess enda penningpolitiska vapen, styrräntan.” I Sverige har vi sedan några år tillbaka en borgerlig högerregering. Det är en regering som hyllar nyliberalism och som försöker dölja sin reformiver bakom en attityd där man låtsas vara en folkets regering. Så har t.ex. moderaterna döpt om sig själva till de ”nya” moderaterna, helt utifrån förhopp- Opinionsmätningar visar att det är jämt mellan blocken och mycket talar för att två missnöjespartier kommer in i riksdagen efter valet 2010. Idag talar regeringsföreträdare om hur man ska stödja bankerna (läs: bankernas ägare) för att de lekt affär i baltstaterna med pengar som de själva lånat. Regeringen har talat om garantier på upp till 300 miljarder kronor för att undvika det värsta som kan hända, att bankernas ägare förlorar sina pengar. Ser man till det val till EU-parlamentet som just gått av stapeln så har socialdemokraterna och vänster- Den enda rimliga reaktionen på en sådan politik borde vara att mängder av människor engagerade sig och blev aktiva inom sina respektive politiska partier, men så är det inte. Vänsterpartiet går bakåt och ligger i nuläget runt fem procent i väljar- |
opinionsmässiga kräftgång om man bortser från den korta succé partiet gjorde i mätningarna efter att Göran Persson tvingades lämna ordförandeposten. Inget talar i nuläget för att man ska kunna vända den nedåtgående trenden och därmed försäkra sig om regeringsmakten hösten 2010. I den rödgröna gruppen är Miljöpartiet det enda partiet med framgångar, och typiskt nog så är nog (MP) det parti i gruppen som har den mest oklara politiska färgen. Det är ett borgerligt parti med grön ram, ett parti som inte har något gemensamt med arbetar- Hade vi backat tillbaka den nuvarande situationen drygt trettio år, med ålderspyramid och finanskris, så hade (S) och (V) fördubblat sitt medlemsantal och mängden lokala grupper som hade agerat i lokal- Inte ens bokstavsvänstern syns till, anarkister och syndikalister är numera bara ett hundratal halvt förvildade ungdomar som tycker att politiskt arbete är att sätta på sig en luva, skräna och springa runt och reclaima. Ur led är tiden. i Andra om: Val 2010, Ålderspyramid, Finanskris, Bogerliga, Vänstern, Syndikalister, Anarkister, 70-talet, Pensionärspuckel, Stagflation, Depression, Arbetslöshet, Kapitalism, Politik ab1 svd1 dn1 ex1 gp t [tags]Val 2010, Ålderspyramid, Finanskris, Bogerliga, Vänstern, Syndikalister, Anarkister, 70-talet, Pensionärspuckel, Stagflation, Depression, Arbetslöshet, Kapitalism, Politik[/tags]
|
2 svar till “Ålderspyramiden och Finanskrisen”
Tyvärr är det nog så att den nyliberala propagandan har varit så framgångsrik att alltför många inte ser något alternativ tll den ekonomiska politik som förs i merparten av de rika länderna -och många andra också för den delen. Även om det är snart över 10 % arbetslösa här i landet – för att inte tala om våra ungdomar – så har ju de som har ett arbete, genom regeringens skattepolitik, mer pengar att röra sig med. Att det sedan går ut över vår allmänna välfärd och att de svagaste i samhället blir de som drabbas, är en annan sak. Solidaritet är inget begrepp som står högt på dagordningen idag. Problemet är ju att socialdemokraterna – och inte vänstern heller för den delen – har en sammanhållen, trovärdig ekonomisk politik, som visar en alternativ väg att bygga framtidens samhälle. De diskussioner som förs inom vänstern i andra europeiska länder har inte tagits upp här hos oss. Varför vet jag inte, men ibland får jag misstanken att övervintrande konservativa ekonomer, som Östros, inte kan – eller vill – formulera en ekonomisk politik för ett sant välfärdssamhälle. Vi kanske får leva med Perssons arv tills en ny generation politiker kommer fram inom vänstern?
Nytänk, inte gamla klasstänkklyschor är det enda som skulle kunna lyfta vänstern tror jag !
Sen skulle det kanske hjälpa med lite klarhet och att formulera en hållbar politik som inte bara är emot, utan FÖR en och annan sak också!
Fast egentligen handlar det mycket om att det som idag är borgarna är mer mot mitten, och vänstern är också mer mot mitten, fast negativt.
Att Mp går fram är väl dels för att dom återigen närmar sig mitten från att ha varit på vänsterkanten, men framförallt för att dom börjat framföra ett positivt budskap tex vad gäller EU, och en politik som går ut på att göra ngt istället för en gnällpolitik ?!
/K