Forskning av bl.a. Wilkinson och Pikett har visat att ökad ojämlikhet i ett land medför ökad ohälsa. Detta framkom vid Katalys’ seminarium ”Klass och hälsa” på ABF i förgår 23/4.
Liksom åtstramningar Åtstramningspolitik – inte bra för hälsan Läs också gärna och Varför ökar dödligheten bland medelålders i USA?

Klyftorna ekonomiskt och mellan olika grupper ökar i Sverige. SvT rapporterar 16/2 2017 ”Inkomstklyftorna växer i Sverige. Både fattiga och rika ökar, medan mellangruppen minskar. Tidningen Dagens Samhälle har granskat inkomstutvecklingen för de svenska hushållen under de senaste fem åren.
Kartläggningen visar att antalet hushåll som befinner sig i mellanskiktet minskar i nästan samtliga kommuner.

– Det är oroande och jag vill påstå att klyftorna har ökat inte bara 5 utan de senaste 10 åren. Vi ser också att desto mer klyftorna växer så ökar också skillnaderna mellan olika delar av vårt land och det påverkar sammanhållningen och tilliten i vårt samhälle säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till SVT Nyheter.” SvT

Denna artikel i SvT från februari 2017 kan vara bakgrund till en ny publicering av en artikel som fokuserar på barn, en artikel, vilken jag publicerade för ett år sedan

Artikeln
Som man kunde höra om i Radio-Ekot 12/4 2016 så är klyftorna stora mellan barnen som har det sämst och de barn som hör till snittet när det kommer till hälsa, skolgång, ekonomi och välbefinnande. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6410707
Det visar en internationell rapport som FN:s barnfond Unicef publicerat 12/4 och som avser världens rikaste länder. Våra nordiska grannländer ligger i topp på plats 1-3, – men Sverige hamnar först på plats 23 av de 35 länder som Unicef har jämfört. Israel kommer på plats 35, medan USA ligger före oss. Sverige ligger på plats 16 då det gäller ojämlikhet i familjeinkomst, på plats 29 då det gäller ojämlikhet i utbildning (surprise?), på plats 22 i hälsa och på plats 17 då det gäller subjektiv livstillfredsställelse. Måtten är litet olika för de olika områdena. Väsentligen har man jämfört med de som ligger sämst till med de som ligger i mitten. Sverige till de länder där ojämlikheten ökat mellan år 2008 och år 2013.
https://www.unicef-irc.org/publications/pdf/RC13_eng.pdf

”Den stora bilden.”
På morgonnyheterna 18/11 2014 rapporteras att rekordmånga, 2,5 miljoner barn var hemlösa i USA förra året. Enligt en ny rapport från UNICEF 28/10 finns nu 2 600 000 (2,6 miljoner) fler fattiga barn i världens rikaste länder jämfört med 2008 Totalt lever uppskattningsvis 76,5 miljoner barn i fattigdom i ”den utvecklade världen.”

Denna rapport, ”Innocenti Report Card 12, Children of the Recession har studerat uppgifter från 41 länder inom OECD och EU om barnfattigdom och om andelen 15-24-åringar som inte har utbildning, sysselsättning eller utbildning (NEET). Rapporten innehåller därtill uppgifter från ”Gallup World Poll” om människors uppfattning om sin ekonomiska status och förhoppningar inför framtiden sedan lågkonjunkturen inleddes.

Medan tidiga stimulansprogram i vissa länder var effektiva i att skydda barn, svängde år 2010 en majoritet av länderna kraftigt från budget-stimulans till budgetnedskärningar, med negativ inverkan på barn, särskilt i Medelhavsområdet.

”Många rika länder har sett en minskning av hushållens inkomster, och påverkan på barn kommer att få långvariga negativa konsekvenser för dem och samhället”, säger Jeffrey O’Malley, UNICEFs chef för Global politik och strategi.

”UNICEF:s forskning visar att en politik inriktad på socialt skydd var en avgörande faktor i att förebygga fattigdom. Alla länder behöver starka sociala skyddsnät för att skydda barn i dåliga tider. Rika länder bör föregå med gott exempel och uttryckligen åta sig att utplåna barnfattigdomen genom åtgärder för att kompensera ekonomiska nedgångar, och ge barnens välbefinnande högsta prioritet sa ”O’Malley.

Andra betydelsefulla resultat i UNICEF-rapporten:
◾I 23 av de 41 ”höginkomstländerna” länderna har barnfattigdom ökat sedan 2008. I Irland, Kroatien, Lettland, Grekland och Island, med drygt 50 procent.
◾I Grekland låg 2012 hushållens medianinkomster för familjer med barn på 1998 års nivåer. Medan Grekland förlorade 14 år så förlorade Irland, Luxemburg och Spanien förlorade ett decennium; Island förlorade 9 år och Italien, Ungern och Portugal förlorade 8.
◾Lågkonjunkturen har drabbat 15-24 åringar särskilt hårt, och antalet Neets steg dramatiskt i många länder. I EU klassificerades 7,5 miljoner ungdomar (nästan motsvarar befolkningen i Schweiz) som NEET 2013.
◾I 18 av 41 länder minskade barnfattigdomen, däribland i Australien, Chile, Finland, Norge, Polen och Slovakien.
◾I USA, där extrem fattigdom bland barn har ökat mer i denna lågkonjunktur än under lågkonjunkturen 1982, innebar sociala skyddsnät ett stöd till fattiga familjer, men var mindre effektiva för de extremt fattiga utan jobb. Barnfattigdomen har ökat i 34 av 50 delstater sedan början av krisen. År 2012 levde 24,2 miljoner barn i fattigdom, en nettoökning med 1,7 miljoner från 2008. 1/3 av barnen i USA lever i fattigdom

Bilden nedan (från Washington Post 29/10 2014) visar att barnfattigdomen i USA är högre än i Litauen, Rumänien och Italien, men lägre än i t.ex. Grekland och Lettland, det senare tidigare framställt som ett mönsterland för nyliberal kapitalistisk ekonomi, av t.ex. svenske ekonomiprofessorn Anders Åslund. Washington rapporterar bekymrat ”Child poverty in the U.S. is among the worst in the developed World.

I Sverige var bara omkring 13 % av barnen fattiga enligt detta relativa fattigdomsmått. En fördubbling av andelen barn i fattiga hushåll har skett i Sverige under de senaste 15-20 åren till drygt 13 % år 2010 enligt detta mått. Detta avser andelen hushåll med en lägre inkomst än 60 % av medianinkomsten i ett land.

Enligt Rädda barnens mått var knappt 13 % av barnen (242 000 barn) och minst lika många föräldrar fattiga, med stora skillnader mellan olika grupper och olika områden. Nästan vart 3:de barn med utländsk bakgrund och ungefär lika stor andel av invånarna i Malmö är fattiga enligt detta mått, jämfört med 4 % i Täby. Barnfattigdomen ökade kraftigt under 90-talskrisen, när arbetslösheten exploderade och inkomstklyftorna växte. Fram till och med 2007 minskade barn­fattigdomen sakta men säkert. Sedan vände det. År 1991 var 15 % av barnen fattiga, år 1997 över 20 %, år 2007 var det 10,7 % och förra året var det 12,7 %, dvs en ökning med c:a 20 % sedan 4 år. Siffrorna visar också betydelsen av vilka år som jämförs.

Barnfattigdomen lätt att snabbt utrota!
”Det skulle kosta 15 miljarder att avskaffa barnfattig­domen”, har Tapio Salonen sagt. Det är mindre än vad regeringen sänkt bolagsskatterna med, och drygt 5 % (1/20) av den borgerliga regeringens skattesänkningar hittills! Samtidigt har man dramatiskt sänkt ersättningsgraderna i både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Tiotusentals sjuka har lämnat sjukförsäkringen, tiotusentals arbetslösa har lämnat a-kassan. http://jinge.se/allmant/janne-josefsson-har-fel-barnfattigdomen-och-antalet-miljardarer-har-okat.htm

Slutord: Man kan konstatera att ojämlikheten, arbetslösheten och den sociala otryggheten för barn och vuxna har ökat i de flesta rikare, och i många andra, länder sedan minst 30 år tillbaka. Detta är ett uttryck för den grundläggande krisen i det odemokratiska, inhumana och primitiva ekonomiska system vi dras med – kapitalismen.
Vi behöver ett mer demokratiskt och rättvisare ekonomiskt system!
Kapitalismen har sina fördelar, men nackdelarna blir allt tydligare, och mänskligheten behöver något bättre. Kapitalismen baseras på massor av företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett strävar efter allt större vinst. Det är då en fördel med låga löner, få anställda och att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön.

I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (http://www.globescan.com/news_archives/bbc2009_berlin_wall/) menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl. I en senare representativ undersökning uppfattade 40 % i USA ordet ”capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet ”socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (”Capitalism is on the decline in America -at least the word is”). En socialisering innebär att befolkningen runtom i världen via valda representanter får kontroll över tillgångarna, en förutsättning för rättvis och rationell användning av våra gemensamma tillgångar. Det återstår för socialistiska partier och mig och andra som föreslår detta att komma med konkreta förslag.

Läs vidare här! http://jinge.se/allmant/kamp-mot-kapitalismen-och-for-en-demokratisk-och-rattvis-socialistisk-varld-nodvandigt.htm

intressant.se, orättvisor, politik, kapitalism,imperialism, fattigdom,fattiga, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, ekonomi, demokrati, socialism, socialt, USA, miljardär, skatteparadis, Sverige

UNICEF-rapporten Washington Post Pål Steigan 29/10 Oxfams rapportGuardian 29/10 Pål Steigan – Oxfam-rapporten DN recension Romelsjös recension i Läkartidningen Globalresearch 21/1 Dagens Arena ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4
Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok SvD
Occupy Wall Street 4/9