Sociala skillnader i hälsa – Vad kan man göra?


Kort bakgrund:
Ända sedan medeltiden har man sett att ohälsa och dödlighet varierar med social ställning och ekonomiska tillgångar. Till en del beror dessa skillnader på att omfattningen (prevalensen) av hälsrelaterade vanor vanor (rökning, födointag som medför fetma etc) i olika klasser eller socioekonomiska grupper. Forskning har under de senaste decennierna visat att det finns sociala orsaker till ohälsa, sjuklighet och dödlighet även när man statistiskt kontrollerar för dessa skillnader i hälsovanor. Det rör sig om en omfattande forskning som ofta kallas socialepidemiologisk eftersom man använder epidemiologiska metoder.
Halsa 2 untitled

Jag har i tidigare blogginlägg ”Ökade sociala skillnader i dödlighet i USA” redovisat och diskuterat ökade skillnader i dödlighet mellan olika sociala grupper i USA. I detta inlägg diskuteras förslag på policy eller åtgärder för att minska dessa skillnader.

Det mycket välmeriterade författarkollektivet till den vetenskaplig artikel ”Differences in life expectancy due to race and educational differences are widening and many may not catch up” (Health Affairs 2012;31:1803-1813) drar slutsatsen ”Budskapet för policy makers är klart: Sprid och öka utbildningen till unga, medelålders och äldre människor mede olika rasbakgrund för att minska det stora gapet i hälsa och livslängd som består idag”.. Det finns visst vetenskapligt stöd för att utbildningsnivå har positiv betydelse för hälsa och livslängd. även om generaliserbarheten till hela befolkningen torde vara begränsad.

Min uppfattning är att slutsatsen inte är tillräckligt hållbar av flera skäl. Med tanke på den omfattande arbetslösheten i USA (officiellt omkring 8 % med ett mått men 20 % med ett annat mått som ligger sanningen närmare, se tidigare blogginlägg) är det högst osäkert om ökad utbildning (vem ska betala för den) i dagens situation skapar fast jobb, ökad trygghet eller i sig bättre levnadsvanor bland de med lägre utbildning i hela befolkningen.

Professor Denny Vågerös förslag är intressantare och ligger närmare den bedömning som skett av Marmot-kommissionen på uppdrag av WHO. Han för fram tre punkter för en global folkhälsopolitik:
1. Förändring av den globala fördelningen av makt, pengar och resurser.
2. Förbättrade dagliga levnadsförhållanden för alla.
3. Löpande system för bevakning och analys av globala hälsotrender – samt av insatser för att lösa hälsoproblem.

Denny Vågerö: ”Huvudinnehållet i en ny politik för global folkhälsa måste handla om att reducera de enorma globala klyftorna i hälsa genom att lyfta de som släpar efter”.Han skriver att ”Det fanns tidigare en uppfattning att den globala ekonomiska tillväxten mer eller mindre automatiskt ledde till bättre hälsa för alla”, och nämner Globaliseringsrådets första rapport (Norberg 2007, sid 83-85). ”Idag vet vi att det inte stämmer”. Han nämner också att att ”Världsbankens och IMF:s roll och infolytande ofta varit negativt ur hälsosynpunkt”.

Men man kan fråga sig om största potentialen ligger i att ersätta kapitalismen med ett betydligt mer humant och mer demokratiskt ekonomiskt system baserad på planekonomi och på att befolkningen kontrollerar resurserna och produktionsmedlen på jorden i stället för en liten, liten grupp som nu. De använder sin makt och sin fångenskap i kapitalismens tvångströja till att sträva efter att i konkurrens maximera företagens vinster i stället för att producera för befolkningens behov på basis av analyser och demokratiskt fattade beslut. Denna synpunkter har jag presenterat i andra blogginlägg, som jag hänvisar till.

Befolkningen mer beredd än man tror!
I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I en aktuell uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet ”capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet ”socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (”Capitalism is on the decline in America -at least the word is”).


intressant.se, , , , , , , , , , , , , , ,

SvT Uppdrag Granskning 12/12 Svd 12/12 AB 12/12 DN 20/9
SvD 20/9 Aftonbladet 20/9 Expressen 20/9SvT 20/9 DN 7/9 SvD 7/9 Aftonbladet Expressen 7/9
SvT 7/9
Sveriges Radio 7/9 DN 6/9 , Occupy Wall Street 4/9 ,SvD 6/9 , Expressen 6/9 , Aftonbladet 6/9 , SvT 6/9 , Sveriges Radio 6/9 , DN 2/9 , Aftonbladet 2/9 , SvD 2/9 ,
Observer BBC undersökning 2009 Läkartidningens arkiv