Idag skriver en av Centerpartiets tyngsta politiker en debattartikel i Dagens Nyheter som är mycket läsvärd, den är det för att han är en av de första som säger som det är – kejsaren är naken.

Börje Hörnlund om Maud Olofsson: ”Hon raserar partiets värdegrund med risk för katastrof vid nästa val. Att Maud Olofsson hanterar kärnkraften – Fälldins och Centerrörelsens hjärtesak – som en fråga hon bestämmer själv är skandalöst… …I och med att Maud Olofsson övergett den traditionella mittenpositionen och dragit högerut äventyrar hon partiets själ. Under tidigare partiledare hade många socialdemokrater Centern som ett alternativ. I dag försöker Olofsson locka till sig andra borgerliga partiers väljare, vilket troligen kommer att misslyckas, skriver Börje Hörnlund, centerpolitiker och tidigare arbetsmarknadsminister.”

Vi är många som reagerat på centerpartiets förvandling från ett miljöparti med stark förankring i landsbygden till ett parti vars politik skiftat skepnad och antagit nyliberalismen som sin nya plattform. Detta blev tydligt för de flesta när man plötsligen kallade stockholmsdelen för ”Stureplanscentern” och de mest synliga företrädarna blev ohederliga salladskrämare vars framtoning lämnar en hel del i övrigt att önska. Om man beskriver katastrofen välvilligt kan man konstatera att folk ute i landet förmodligen har svårt att identifiera sig med vissa av de yngre riksdagsledamöterna.

Personligen har jag inte kunnat undgå att le i mjugg inför allt tal om personlig integritet och nej till storebrorssamhälle till den smått fantastiska utvecklingen där en företrädare stod och grät i riksdagens talarstol och talade om mamma. Varpå vederbörande lik förbaskat röstade för storebrors-
lagarna.

Att Börje Hörnlund nu gör sig till tolk för en majoritet i centerpartiet känns därför befriande. De åsikter han ger uttryck för är djupt förankrade i partiet på lokalplanet överallt i Sverige, utom just på innekrogarna och gaybarerna runt Stureplan. När partiet gav sig in i kampen om vilka som kunde vara mest höger bland högerpartierna så sålde man sin

själ. Man kan möjligen fånga in en eller annan röst från moderater, kristdemokrater eller folkpartister, men man förlorar samtidigt den viktigaste delen av sin väljarbas.

Vad värre är att fler och fler av partiets riksdags-
ledamöter gör sig själva till driftkuckus, människor som folk skrattar åt offentligt och inte bara bakom ryggen. När viljan att synas i media blir så stark att man offrar precis vad som helst för att hamna på bild i tidningen, eller för att bli omnämnd i Dagens Eko, ja då undrar säkerligen många i landsorten vad som hänt med deras gamla parti. Vissa i partiet meddelar TT att de anser att fler centerpartister borde sitta i regeringen, för att i nästa ögonblick hävda – nej, jag bara skojade.

Den sortens mediekåthet skadar partiet i lika hög utsträckning som när dess partiledare bara gör sig känd som en person med gäll röst. För någon partiledning har inte synts till på bra länge i centerpartiet.

i Andra om: Börje Hörnlund, Maud Olofsson, Fredric Federley, Centerpartiet, Stureplanscentern, Nyliberalism, Linslus, Mediehoreri, Politik t DN1 Dagen1 Ex123 AB1234 SvD1

[tags]Börje Hörnlund, Maud Olofsson, Fredric Federley, Centerpartiet, Stureplanscentern, Nyliberalism, Linslus, Mediehoreri, Politik[/tags]

Utvecklingen i Sverige ter sig märklig. Vi har fått se hur olika högröstade grupper agerar mot antisemitism och vi har till och med fått en myndighet som ska påminna svenskarna om den rasism som ledde till Förintelsen. Parallellt med detta så har ledamöter i Sveriges Riksdag skänkt pengar till den israeliska armén för att de ska kunna fortsätta att utrota muslimer.

Den senaste veckan har Skånepolisen visat sig sakna ledning och den allmänna bilden är att slöddret befinner sig inne i polisbilarna och att de både är uniformerade och beväpnade. De talar om invandrare med Mellanösternursprung som ”apajävlar” och kallar färgade invandrare för Neger Niggersson. I vår nuvarande regering sitter det ministrar som på fullt allvar krävt att alla småflickor med utländsk bakgrund ska få sina könsorgan inspekterade av statliga könsorgansinspektörer.

En annan minister i samma regering har föreslagit att lärarkåren ska starta ett intimt samarbete med Säkerhetspolisen för att staten på det sättet ska få inblick i hur en viss grupp invandrare tycker och tänker. Ur den aspekten ter det sig närmast naturligt att landets exekutiva makt, en verksamhet som dessutom har våldsmonopol, hyser med-
arbetare med samma sorts fördomar och åsikter som tycks vara företrädda i övermått i landets regering.

Åsa Petersen/AB: ”Strukturell rasism, att människor särbehandlas på grund av hudfärg och ursprung, är ingenting som Sverige vill kännas vid. Vi är så övertygade om att vi inte är rasister, att rasismen får florera fritt. Vi försöker alltid ursäkta rasistiska beteenden med något annat och mindre skämmigt än fördomar. Därför är risken att ingen tar ansvar för händelserna i Skåne. Att de rasistiska glåporden fördöms och glöms utan att någonting egentligen ändras.”

Den svenska rasismens politiska företrädare tycks alla vara folkpartister, eller människor som i olika sammanhang kallar sin egen ideologi för ”liberal”. Nu har dessutom en klart rasistisk och fascistisk organisation som Sverigedemokraterna kastat sig in i den politiska verklighet som beskrivs i form av opinionsundersökningar och tabeller. Forum för Levande Historia har som målsättning att med-
vetandegöra landets skolelever om den rasism som ledde fram till Förintelsen, detta för att historien inte ska upprepas.

Men islamofobin i Sverige har aldrig varit så ansenlig som den är idag. Några av islamofobins främsta banerförare sitter i Sveriges regering, och flera av dem sitter i landets lagstiftande församling. När dessa ledande företrädare omfattas av en människosyn som påminner om den som grasserade

Bildens ursprung oklar, men avsikten kan man ana…

som värst under trettiotalet, är det då underligt att vissa inom landets poliskår yttrar sig som de gör? När sedan åklagarmyndigheten får in anmälningar mot dessa poliser så läggs förundersökningen ner i samma ögonblick de hamnar på åklagarens bord.

Landets justitieminister, Beatrice Ask, sitter i TV-
sofforna med ett bekymrat uttryck i ansiktet och förklarar att – så här får det inte gå till. Polischefen i Malmö sitter i samma soffa med en lika bekymrad uppsyn och säger att – vi satsar mycket på utbildning av våra poliser. Men inom hans egen myndighet används fiktiva namn som ”Oskar Neger” i utbildningen.

När Åsa Petersen skriver i Aftonbladet att det finns risk för att ingen tar ansvar för händelserna i Skåne så är hon sanningen på spåren. Ingenting kommer att hända, möjligen kommer regeringen att avsätta ett par miljoner till mer utbildning där polismyndig-
heterna blir förbjudna att sätta rasprägel på figuranternas namn.

Men vad hjälper det när ändå alla vet hur de ser ut och vilken religion de har?

Är det någon som förväntar sig att kvällstidningen Expressen på sina kultursidor ska börja beskriva de verkliga problemen i stället för de fiktiva? Eller att Forum för Levande historia ska börja tala om rasismen i Sverige – år 2009?

Andra om: Beatrice Ask, Jan Björklund, Nyamko Sabuni, Fredrik Malm, Fredric Federley, Islamofobi, Sionism, IDF, Rasism, Justitieministern, Skånepolisen, Polis, Högerregeringen, Politik it AB12 HD12 SDS SvD123 DN12

[tags]Beatrice Ask, Jan Björklund, Nyamko Sabuni, Fredrik Malm, Fredric Federley, Islamofobi, Sionism, IDF, Rasism, Justitieministern, Skånepolisen, Polis, Högerregeringen, Politik[/tags]

Vi är många som lagt märke till den extrema polarisering av Mellanösterndebatten som skett i samband med att Israel tog till besinningslöst våld mot palestinierna i Gaza. Själv har jag nu beskyllts för antisemitism av Dilsa Demirbag-Sten i tidningen Expressen, bara ett i raden av märkliga uttalanden från den grupp människor som kallar sig själva för liberaler.

En av de mer osmakliga tendenserna som jag lagt märke till är att dessa liberaler numera står på samma barrikader som fascisterna. Varenda en av de främlingsfientliga gruppernas hemsidor pryds av israeliska flaggor, och de citerar ofta liberalernas retorik. En del av dessa hemsidor länkar också till uttalat nazistiska grupper och hemsidor. Det ger mig obehagskänslor när jag ser att bland dessa hemsidor finns pro-israeliska bloggar, bloggar som länkar till den rörelse som var primus motor i starten av Förintelsen.

Min förra postning, den som visar bilderna på ett krossat Gaza, den är enligt deras definition ”antisemitisk”. Det är den definition som även Dilsa Demirbag-Sten håller sig till, precis som sina åsiktskamrater Fredric Federley och Fredrik Malm.

Jag tycker personligen att utvecklingen är otäck. Dessa grupper samverkar med ett enda mål framför ögonen, och det är att skjuta budbäraren. Under mina sextiotvå levnadsår har jag många gånger reagerat på och mot rasism, många gånger har jag reagerat på fascistoida tendenser i samhället. Under Vietnamkriget sprang det omkring människor med ett litet blått märke som visade att de var medlem-
mar i ”Demokratisk Allians”, dåtidens nyfascister.

Idag tycks samma personer sitta i Röda Korsets styrelse, eller i en referensgrupp inom Statens Kulturråd. Och andra har fått säte i Sveriges Riksdag. De är också med och dominerar debatten på många av tidningarnas kultur- och debattsidor. De är dessutom förenade i en ambition att stärka främlingsfientligheten och islamofobin. Vissa av dem är definitivt islamofober, men de som är yrkes-
politiker försöker naturligtvis vakta sina tungor då det finns bandspelare i närheten.

När då Israel vräker ner tusentals ton bomber, inklusive otillåtna fosforbomber, på civilpersoner i

Ali Esbati i tidningen Flamman

Gaza så försvarar de Israel med tal om att landet nog ser till att bara bomba militära anläggningar, eller i nödfall tar de fram den nötta drapan om att
”– Palestinierna skjuter ju raketer!”

Ingen av dem stannar upp ens en sekund för att fråga sig varför vissa av palestinierna gör det. De tycks själva så förblindade att de inte ens har märkt att deras stövlar blivit bruna.

it

[tags]Israel, Gaza, Fascism, Nyliberaler, Liberaler, Fredric Federley, Fredrik Malm, Dilsa Demirbag-Sten, Debatt, Islamofobi, Främlingsfientlighet, Politik[/tags]

Många av oss är med rätta oroade över de klimatförändringar som kommer. I kölvattnet på den oron finns det ett antal klimatförnekare, människor som hävdar att jorden är platt och att klimatoron är obefogad.

Jag har för mig att Erik Svensson på sin blogg Biology & Politics jämförde dessa människor med historieförfalskare som kreationisterna, människor som tror att Gud skapade världen för 6000 år sedan. Jag har själv stött på dem ett antal gånger, eller för att vara exakt – varje gång jag skrivit något om växthuseffekten och koldioxidutsläpp. Då agerar de som småbarn som man försöker ta leksakerna från. Möjligen så är deras leksaker stora SUV-ar med ännu större V8-motorer.

Jag länkar längre ner till en av Eriks bloggposter i ämnet, men jag skulle rekommendera samtliga att besöka den bloggen regelbundet om man intresserar sig för ämnet, något som man faktisk bör.

De senaste veckorna har vi sett politiker ljuga på löpande band. Senast igår hävdade Maud Olofsson att hon ville skriva in rätten till integritet i grundlagen. Hon bortsåg medvetet från att den redan är inskriven, Sverige har ratificerat FN:s och EU:s skrivningar om de mänskliga rättigheterna där rätt till personlig integritet ingår, och att politikernas nuvarande agerande handlar om ett medvetet grundlagsbrott. Nu börjar dessutom socialdemokraterna återta sin gamla inställning till FRA-lagen, man är beredd att fatta en bredare uppgörelse tillsammans med högerpartierna bara man får in vissa små ändringar.

De flesta kan konstatera att politiker ofta är progressiva innan de hamnar i Sveriges Riksdag och att de sedan byter fot och plötsligen anser sig förstå allt mycket bättre än dem som valt dem till ämbetet.

När det gäller klimatförändringarna så är detta en attityd som i förlängningen kan hota miljontals människor, kanske miljarder. Man talar idag om en begränsning av utsläpp av växthusgaser på något tiotal procent. Detta trots att vi egentligen behöver ta bort minst nittio procent av utsläppen direkt och ytterligare nittio procent av återstoden inom bara några år. Men ingen politiker vågar ta på sitt ansvar att besluta i den riktningen och man skyller på oenighet inom världssamfundet. Eftersom USA inte gör något så räcker det för vår egen regering att arbeta för att dra ner utsläppen någon enstaka procent samtidigt som de kan säga att vi är föredömen här i Sverige.

Man gör det oerhört enkelt för sig på det sättet. Man skjuter problemet framför sig och agerar som de tre aporna, inte se, inte höra och inte tala. Den sortens politiker är ett hot inte bara mot oss i Sverige utan de är ett hot mot världen. Ska vi ha representativ demokrati och en parlamentarism så måste vi skaffa en ny sorts politiker, en sort som ser till att genomföra det som är viktigt för landet och som inte går i USA:s eller andra intressesfärers ledband.

Egentligen skulle jag vilja att kommande valrörelse skulle handla om klimatförändringarna och miljön. Politikerna skulle få frågan om de var beredda att verka för att Sverige innan valet 2018 skulle bli ett samhälle som inte släpper ut några av människan skapade växthusgaser alls. Det är möjligt att årtalet inte är möjligt, men man skulle kunna ta det stegvis. Valet 2014 så ska utsläppen vara minskade med fyrtio procent. Före det valet kan man uppskatta vilken nivå som är möjlig kommande val.

Möjligen är det utopiskt, men jag vet ingen annan väg. Vi har sett hur politiker lovat dyrt och heligt att de inte ska medverka i lagstiftning som begränsar individens integritet, för att sedan stå och snyfta om mamma i riksdagen. På något sätt måste vi försäkra oss om att de som blir valda faktiskt går iland med att stå för sina löften. Möjligen borde valmanskåren ha rätt att kräva nyval, eller kunna avsätta enskilda politiker mellan valen?

Somliga kanske säger att vi fått de politiker vi förtjänar, men det kan jag inte hålla med om. Vi förtjänar faktiskt politiker som står för sådant de lovar väljarna. Frågan är bara hur vi ska bära oss åt för att snabbt göra oss av med sådana som sviker sina ideal?

Biology & Politics AB1 DN12 SvD123 Svensson/FRA

[tags]Maud Olofsson, Fredric Federley, Global Uppvärmning, Växthuseffekten, Klimatförnekarna, Erik Svensson, Flat Earth Society, Gud, Politiker, Löften, Vallöften, Växthusgaser, Miljö, Politik[/tags]

När de borgerliga nejsägarna bytte sitt nej till ett jaså så lurade de alla. FRA-lagen kommer att genomföras precis så som avsett med några små kosmetiska ändringar.

Det blir kanske en grupp på Datainspektionen som ska utöva tillsyn, och möjligen någon extra parlamentariskt tillsatt grupp. Men alla vet att det är helt omöjligt att få någon insyn i underrättelseverksamhet om inte verksam-
heten i sig lägger alla korten på bordet. Och
– det gör inte organisationer som i sig är hemliga.

Men andra ord så blev alla lurade av Federleys hulkande i riksdagen igår, högerregeringen kommer att genomföra lagen precis så som man tänkt. De löften om förbättrad kontroll över FRA och att de kommer att värna mer om den personliga integriteten är till intet förpliktigande utan vi ska lita på – en statlig myndighet och några riksdagsmän.

Vi är lurade, och Federley är den som lurades mest.

DN123456 SvD123 AB12345 Svensson it

[tags]FRA-lagen, Fredrick Federley, Anne Johansson, Högerpartierna, Högeralliansen, Riksdagen, Skendebatt, Skenbeslut, Politikerförakt, Demokrati, Muhammedaner, Islam, Kriget mot Terrorismen, USA, Homeland Security, Patriot Act, Bodströmsamhället, Socialdemokraterna, Politik[/tags]

Såhär dagen efter den uppmärksammade riksdagsdebatten så finns det anledning att fråga sig vad som egentligen åstadkommits.

Redan långt före debatten i Riksdagen så beställde FRA en ny superdator från USA, en dator som är bland de 5-6 snabbaste i världen. Det visar givetvis att man har haft ett underhandsbesked från regeringen om att spionlagarna ska trummas igenom till vilket pris som helst. I ljuset av det så kan man givetvis fråga sig var Federley och Johansson åstadkommit annat än ett antal timmar tveksam underhållning. En återremittering är inget nej, det är ett uppskov med lagens genomförande oavsett om det blir idag eller efter riksdagens sommaruppehåll.

Men hela frågan om FRA har egentligen hamnat snett. Orsaken till att FRA nu är aktuella för utbyggnad till norra Europas största spionorganisation heter givetvis
– Sovjetunionen. Det kalla kriget fick ett snöpligt slut och då insåg regering och riksdag att vi stod med en lika gigantisk som hemlig koloss ute på Lovön. En jätte som i hemlighet var delvis finansierad av USA. Eftersom Sverige inte är en öppen Natomedlem utan en smygmedlem, kalla det gärna hemlig medlem, så blev det lite problematiskt.

För i omvärldens ögon så betraktas Sverige som Natomedlem, så är det även internt inom militära myndigheter. Knappast någon i den översta försvarsledningen är utbildade enbart i Sverige. Det är standard att våra generaler också har examen från amerikanska krigsskolor, inte så att officerarna använder råbarkade uttryck som ”runka upp strids-
kuken”, det får nog anses komma från de intellektuella avskrädeshögarna. Men att det handlar om den ”Euroatlantiska säkerhetszonen”, dvs. NATO är det ingen som betvivlar, uttrycket används flitigt av nuvarande regering och även av den förra.

När det kalla kriget tog slut så fick Sverige en lika dyr som onödig myndighet på halsen. Det fanns helt enkelt inget behov längre av Förvarets radioanstalt. Idén som någon då presenterade för den dåvarande social-
demokratiska regeringen var att man skulle börja spionera i kabel i stället för i de omoderna radiovågorna. Man hade givetvis draghjälp av de raserade tornen i New York och USA:s olika terroristlagar som emanerade ur The Patriot Act och Department of Homeland Security.

Hemma i Sverige stod Göran Persson och Thomas Bodström och gapade beundrande precis som resten av den socialdemokratiska regeringen. Plötsligen hade det gamla Sovjetunionen ersatts med ett antal lika svårfångade som skäggiga gubbar i Tora-Torabergen i Afghanistan. Dessa skägg hade utbildats och beväpnats av USA för att sedan vända sina vapen mot givaren, det stora landet i väster.

I lilleputtlandet Sverige, ett land med färre innevånare än i många amerikanska städer, så insåg man plötsligt att vi hade massor av ”sådana där” som kunde definieras som antikrist eftersom de tillbad gud men hade ett annat namn för gud. De måste givetvis per definition sympatisera med skäggen försökte man intala sig, vi måste naturligtvis ha koll på dem, de där muhammedanerna.

Skutan var visserligen stor och svårvänd, men FRA lyckades på kort tid förmå den socialdemokratiska ledningen att acceptera en våldsam expansion av FRA samtidigt som Säkerhetspolisen släppte taget om ett antal vänsterelement som man spanade på tillsammans med några nazistgrupper. Muhammedanerna var inte bara skäggiga, de

Termernas egentliga betydelse spelar ingen roll så länge folks rädsla för det okända hölls manifest. Det var inga större problem med att trumma upp en osäkerhet och begynnande oro inför det främmande, i alldenstund då man hade god draghjälp av ett antal nyttiga idioter inom journalistkåren.

Beslut om FRA:s framtid togs av den socialdemokratiska regeringen, något som den borgerliga högerregeringen antagligen är tacksamma för idag. Det var socialdemokraterna som arbetade fram den lag som sedan övertogs av högerpartierna och – som sossarna lyckades bordlägga ett år. Skälet var förstås att man såg en möjlighet att tillfoga regeringen skada, man visste att lagen var rena tuggummit, man hade ju skrivit den själva.

Nu kommer lagen att gå igenom i Sveriges Riksdag. Federley och Johansson kanske får till stånd något slags kosmetiska förändringar, men mer blir det inte. Sammantaget så är FRA det absolut dyraste AMS-projekt som någonsin sett dagens ljus i Sverige. Ett projekt som enbart är till för att myndigheten ska ha sin sysselsättning tryggad, och att den ska kunna fortsätta att distribuera delikata och pikanta detaljer om svenskarna till de amerikanska myndigheterna.

Att det passar högerpartierna som handen i handsken vet alla. Nu har Fredric Federley stått och hulkat i riksdagen och alla har förstått att han är en lika känslosam som förnuftig gosse som bara vill väl. Men om det verkligen är godhet och välvilja som vi behöver från våra valda politiker är mer tveksamt.

Det vore kanske bättre om de var utrustade med en rejäl portion förnuft?

DN1234 SvD1234 AB1234 CS SDS HD12 IDG it

[tags]FRA-lagen, Fredric Federley, Anne Johansson, Högerpartierna, Högeralliansen, Riksdagen, Skendebatt, Skenbeslut, Politikerförakt, Demokrati, Muhammedaner, Islam, Kriget mot Terrorismen, USA, Homeland Security, Patriot Act, Bodströmsamhället, Socialdemokraterna, Politik[/tags]

Fredric Federley krävde återremiss och i andra hand avslag. Det betyder troligen att det inte blir något beslut om FRA-lagen i morgon, ett bakslag för – Fredrik Reinfeldt.

Jag tycker att det var möjligen bra gjort av Fredric att stå för sin åsikt trots den massiva kampanjen av påtryckningar han utsatts för från partiets sida. Det var en mycket känslo-
mässig stund.

Det som nu gäller är att de som redan deklarerat att de ska rösta nej också gör det. Men jag kan inte undvika viss bävan för att någon socialdemokrat kommer att rösta ja. Sedan kan ju vederbörande alltid hävda att hon/han röstat fel. Men när det har kommit ända hit så får vi verkligen hoppas att vi inte får någon obehaglig överraskning i morgon klockan nio.

Uppdatering 20.24: Anne Johansson (c) föreslog som Federley 1) Återremiss 2) Avslag. Återkommer i morgon bitti…

DN123 SvD12 AB1 it

[tags]Fredric Federley, FRA-lagen, Riksdagen, Politik[/tags]