|
Idag läser jag i SvD att insamlingen till bröstcancerforskningen kostar mer än en fjärdedel av de insamlade medlen i administration. SvD: ”Få kampanjer ger så mycket klirr i kassan som den nu avslutade Rosa Bandet-insamlingen. Symbolen används numera för att sälja allt – från underkläder till hygienartiklar – men den som vill ta reda på var insamlingsmiljonerna hamnar får problem, visar SvD:s granskning. Drygt 170 miljoner kronor har svenska folket fram till och med 2007 skänkt till Rosa Bandet-kampanjen för att stödja bröstcancerforskningen. Trots att pengarna uppfattas vara riktade till bröstcancerforskningen är det bara en tredjedel av de insamlade medlen som går till ren forskning på detta område. Mer än en fjärdedel, 44 miljoner, används till insamlings- och administrationskostnader.” Det är inte första gången som insamlingar tenderar att kosta så mycket så att det knappt blir något över till det ändamål som insamlingen sades vara till för. Det verkar nästan som vissa insamlingar är mer en affärsidé än ett försök att dra ihop pengar till något vettigt. Jag har givetvis svårt att bedöma vilken nivå på utgifterna som är rimlig, men i det här fallet så skulle jag tro att 44 miljoner räcker till rätt många anställda och ett snyggt kontor – i flera år.
|
När jag har sett människor gå omkring med det rosa bandet så har jag tänkt att de skänkt en slant till cancerforskningen. Det stämmer, men det är uppenbarligen minst lika adekvat att tolka bandet som ett tecken på att de blivit lurade.
Andra om: Rosa Bandet, Insamlingsfusk, Affärsidé, Bluff, 90-konton, Symbol, Cancerforskning, Politik [tags]Rosa Bandet, Insamlingsfusk, Affärsidé, Bluff, 90-konton, Symbol, Cancerforskning, Politik[/tags]
|
8 svar till “Rosa Bandet, en symbol för insamlingsfusk?”
Det finns ett avsnitt av Bullshit med Penn & Teller där de tar upp detta. De menar att bröstancerkampanjer enbart handlar om att få sin produkt relaterad till tuttar. Försök göra samma sak med prostatacancer…
10% i adm. kostnader – där går min gräns, och den klarar de flesta seriösa organisationerna. Ofta kan inte gatuvärvarna svara på hur stora kostnaderna är och då får de inga pengar av mig.
När det gäller hjälporganisationer och miljö/naturorganisationer tycker jag i allmänhet att det är bättre att leva som man lär istället för att på kristdemokratisk manér köpa sig fri (t.ex. äta kött från Brasilien och Palmolja från Indonesien men samtidigt betala 200kr/år för att bevara regnskogarna). Det är obekvämare att aktivt välja varor, men gör ofta större nytta i verkligheten.
Jag tycker det bästa vore om Universitets institutioner med godkända cancerforskningsprojekt startade ett nytt konto för externa bidrag länkat till ett gemensamt PG konto administrerat av NFR (Naturvetenskapliga forskningsrådet). Då vet man att ens bidrag går direkt till forskarnas arbete. Då får forskare ansöka om anslag därifrån precis som de redan gör med övriga anslags ansökningar.
Det är bara bluff med insamlingar!
Tror ni på allt som står i tidningen? Har ni tänkt på att det mesta kan vinklas efter önskemål och en drivkraft att skapa rubriker?
För att få en nyanserad bild se:
http://www.cancerfonden.se/templates/Article.aspx?id=2650
Tack för info Palle!
Skulle vara intressant att se om det någonsin kommer att bli aktuellt med en insamling vid namn ”ännu mer rosa bandet” eller dyl. för alla som årligen går bort i HP-virus och de cancerformar man kan drabbas av vid smitta av det viruset. Till och med insamlingar måste vara politiskt korrekta…
Detta gäller i princip alla insamlade pengar i Sverige.
Sen kan man ju fråga sig varför inte den största cancerformen i Sverige – prostatacancern får någon uppmärksamhet.
Frivilliga, biståndsorganisationer och ideella organisationer har ju tusentals anställda, de anställer medlemsvärvare via bemanningsföretag för småsummor och så vidare. Skänker du pengar skapar du jobb åt folk som inte gör mer än att ragga pengar :)