Hellre en bäck utanför torpet

När elmarknaden släpptes fri så skulle elen bli billigare än vad den var tidigare, idag vet vi att det var en stor bluff och att det nu slås rekord efter rekord i elpriser. Många misstror ägarna till kärnkraftsverken eftersom dessa har ”råkat” ha behov av att uppdateras då förbrukningen är på topp, att ett svenskt statligt företag också är med bland ägarna är inte någon garanti mot kartellbildningar.

AB: ”Sverige var för några årtionden en av världens ledande kärnkraftsnationer. Nu är vi en av de sämsta, enligt nyhets-
dokumentären ”Kärnkraftsfiaskot” som sänds i kväll i SVT2 21.30. Och det är kunderna som får betala i form av högre priser och osäkerhet. Året var 1993. Den svenska kärnkraftsanläggningen Forsmark utses till till årets kraftverk i världen, ”Power plant of the year”. Året därpå: Ett rekordår för Forsmark som producerar 24,3 miljarder kilowattimmar. Men enligt SVT-dokumentären Kärnkraftsfiaskot går det därefter utför med svensk kärnkraft. De senaste två åren har läget blivit akut.”

Själv är jag ingen vän av kärnkraft, tvärtom, men det är möjligt att vi trots allt måste behålla eländet till den dag som expertisen på området är överens om att vi klarar även stränga vintrar med förnyelse-
bar energi. Problemet med detta är förstås vems röst det är som hörs mest, kraftindustrin vill givetvis att priserna ska hållas uppe samtidigt som det är gammal teknik som står för produktionen. Själv kan jag för lite i ämnet för att vara säker på vad som är vad.

Jag har bundit elpriset sedan något år, å andra sidan så förbrukar jag bara marginellt mer elektricitet på vintern än på sommaren. En extra lågenergilampa tänd ger inget större genomslag på elräkningen, annat vore det förstås om man bodde i en eluppvärmd villa.

Idealet är väl att äga ett litet torp med en bäck i närheten, då skulle man kunna låna ett par meters fallhöjd för att sedan återbörda vattnet till bäcken. Det skulle inte vara något problem om man bara lånade någon procent av flödet. I vart fall om man bortser från svårigheterna med att få tillstånd även om man själv äger marken.

it , , , , , , , , , ab1 svd dn svt1 ex Läsvärt: k&å, annarkia, kulturbloggen, annarkia, kaj, k&å, röda m, nicke

  19 comments for “Hellre en bäck utanför torpet

  1. Anton
    4 januari, 2011 at 17:31

    Mycket intressant idé, dock tror jag att de flest mindre ”bäckar” kommer att vara frysta på vintern då man behöver den extra elen. Då tror jag jag att en liten vindsnurra är bättre. =)

  2. Christer W
    4 januari, 2011 at 20:24

    Över allt i landet finns det spår av tidigt vattenbruk, rester avdammar och konstruktioner för olika ändamål, vadmalsstampar, sågar, smedjor, vattenkonster (drivanordning för stånggång) etc.
    Utöver det så finns det ca 2000 nedlagda små kraftverk i små vattendrag och sjöutlopp.
    Förmodligen skulle alla dessa om de byggdes upp igen med dagens teknik kunna producera mer elenergi än våra befintliga kärnkraftverk och elproduktionen vara betydligt mindre känsliga för driftstörningar eftersom ingen enskild enhet skulle bli av vital betydelse.

    • Lars Salde
      5 januari, 2011 at 17:02

      Småskaliga vattenkraftverk, ja, och ålen skulle definitivt vara utrotad på ett par år.
      Varför talar ingen om det verkliga problemet; Sverige har tack vare veliga och tokiga politiker haft tanke- och forskningsförbud för kärnkraftteknik under nästan 20 år. Utbildning av driftspersonal och forskning har strypts, och stolliga politiska beslut har fått ägarna av kraftverken att avstå från nödvändiga investeringar, i Sverige, och underhåll vilket i dag visar sig som bristande tillförlitlighet och därmed höga elpriser. Tacka centerpartiets och miljöpartiets ledande politiker och kärnkraftsmotståndarna för dagens situation; det är de som bär ansvaret för det inträffade!

  3. KalleB
    4 januari, 2011 at 21:01
  4. B Mathias Johansson
    4 januari, 2011 at 21:55

    Småskalig vattenkraft kan vara bra men en bäck är förliten. Jag vet inte om jag räknar rätt i hastigheten men;

    Fallhöjden på ”min” bäck här utanför vårt torp är 0.5m på 100m och det är brant för en vanlig svensk bäck (fjällregionen oräknad). En damm på 0.5 meter ger alltså en höjning av vattenytan från dammen till 100 meter bort och där går närmsta väg vilken vi inte kan ”dränka” genom att ändra nivån där. Flödet är ungefär 250 liter i minuten (25 st vanliga hinkar) vet jag från provpumpning (utom torrår då det närmar det sig noll).

    Massan (m) på 1m3 vatten är 1000kg
    g är 9,82 (9,82 N/kg) i Sverige
    E = mgh
    E = 250kg * 9,82N/kg * 0.5m = 1227,5J

    Man får alltså ut 1228J energi under en minut (om vi ignorerar förluster i generatorn etc.)

    Det åtgår 1927400J för att värma 5 liter vatten (en normal matlagning) från +8C till 100C (4190 J/(kg*K) för vatten) (förlusten av energi till omgivande luft och kärlet oräknat).

    1927400/1228 = 1569 minuter dvs. ungefär 26 timmar för att koka lite mat(-;

    Hemligheten med gamla kvarnar som låg vid mindre vattendrag är att man samlade vatten under hela våren/sommaren (i en grund men stor damm) och sedan tömde ut det under en enda intensiv vecka på hösten. Då fick man ut mycket energi på en gång och kunde mala men sedan var magasinet tomt.

    Man kan använda FLÖDET hos vattnet snarare än FALLHÖJDEN med en s.k vädur. Det kan ge tillräckligt med energi för att pumpa upp vatten till bevattning och t.o.m belysning men värme och matlagning går tyvärr inte så vitt jag kan beräkna. KOLLA GÄRNA MINNA SIFFROR!!!

    • 4 januari, 2011 at 22:08

      Men.. Har man bättre fallhöjd så kan man få ut mer effekt. Dessutom kan man ju magasinera energin i Litium Jon-batterier..?

      Jag har hört om en gubbe som har lagt ut någon sorts slang i en älv med 14 meter fallhöjd från inloppet till stället där generatorn är monterad, men han har inte tillstånd. Slangen går i forsen mitt ute i älven. Jag har inte kollat detaljerna men det lär fungera, men så är det oxo högt uppe i Norrland. Jag har inte sett ngt av installationen men hört om den. Men det kanske är ett extremt exempel. Men de minsta gamla kraftverken går väl att driva?

      Annars är det väl en privat vindsnurra som gäller?

    • Christer W
      4 januari, 2011 at 22:26

      Många utav de gamla dammarna hade bräddavlopp för att hålla vattennivån inte steg för högt, med andra ord så kanske 90% rann ut utan att användas. Det var inte så sällan dammarna var vattenfyllda mer 8 – 9 månader om året.

      • B Mathias Johansson
        4 januari, 2011 at 23:46

        Det stämmer att ALLA dammar måste ha ett bräddavlopp så att inte damkrönet skadas vi tex. snösmältning eller onormalt mycket nederbörd. Många mindre dammar med bra tillflöde är också precis som du säger (över)fyllda utom mitt i sommaren. Men här talar vi (jag och Jinge) om en normal svensk bäck och där är läget tyvärr inte så bra. Mitt räkneexempel (om det nu är rätt) använder ju allt tillflöde hela tiden utan spill och vi får ändå inte i hop bokföringen. Ett mer konkret exempel är Åsle Tå här in närheten (http://www.asleta.se/?p=1) se också Google Maps

        Dammen driver kvarnen under en kort tid på hösten. Sedan fryser vad som är kvar på vintern och vid snösmältningen fylls den. Där efter dunstar det bort så mycket vatten att den nästan inte bräddar alls på senvåren och sommaren.

        Men vattendrag är individer och det kan löna sig att räkna på dem för att se om man kan få åtminstone belysnings el vid tex. ett avbrott.

    • nature
      5 januari, 2011 at 08:59

      Ska det inte vara 9,80665 m/s². – Alltså upphöjt till två?

      • B Mathias Johansson
        5 januari, 2011 at 10:35

        SI systemet tillåter att enheten för ett värde uttryckas i olika grundenheter.
        En formeln för tyngdaccelerationen är:

        G/m = g

        G är tyngden i Newton
        m är massa i kg

        Så g kan uttryckas i N/kg vilket var enklast för resonomanget ovan.

        Men man kan givetvis också resonera så här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyngdacceleration

        Var vid man får enheten m/s2 percis som du säger

        Av detta följer att N/kg = m/s2 vilket säkert går att bevisa genom att räkna enbart med enheterna men sist jag gjorde det var när jag gick på CTH på 90 talet så det vågar jag inte ge mig in på (-;

  5. christoffer
    4 januari, 2011 at 23:54

    Problemet med vind är att man inte vet när det blåser och luft innehåller för lite energi. notera att all vindkraft vi har i Sverige idag står för mindre än 1% av vårt elbehov.
    Jag gjorde en enkel uträkning för att se hur många snurror vi skulle behöva för att ersätta kärnkraft och det var i storleksordningen en snurra per 100m2 över hela landet. Det är inte realistiskt.

    Samma sak med småskalig vattenkraft. vi kan få ut en del energi men det kommer kosta ENORMT mycket och ha stora negativa konsekvenser för miljön (fiskbestånd bland annat)

    Enda stora möjligheten är att bygga ut de sista älvarna men det tror jag är politiskt omöjligt.

    Det är därför jag tror att kärnkraft är det rimliga alternativet som ger oss mest energi till minst inverkan på naturen och innom den ekonomiska ram som gör att vi inte måste montera ner allt annat för att få energi. Att vår nuvarande kärnkraft är mindre driftsäker har vi ju politikerna att tacka för eftersom ingen vill hålla på och långtidsinvestera i anläggningar som har fått ”dödsdom”. och ingen vill utbilda sig till ett yrke som politikena har sagt inte skall finnas längre.

    /C

    • Kuno
      5 januari, 2011 at 13:00

      Din hemmauträkning är helt fel och baserad på att du kramar kärnkraft.
      Tyskland får ut lika mycket ur sina vindkraftverk som vi får ur våra kärnkraftverk. Tyskland har dessutom sämre vindförhållanden än Sverige och inte står där 1 snurra per 100m2 inte.

    • Torsten (orginalet)
      5 januari, 2011 at 16:59

      Helt åt helvete Christoffer!

      Om vi räknar med 2 MW-snurror går det åt 22260 kraftverk vid utnyttjandegrad 20%. Sveriges yta är 449 964 km². Det ger en snurra per 20,2 km².
      Spridda äver hela Sveriges yta skulle kraftverken stå med 4,5 km mellarum.
      Om vi skulle anta en utnyttjandegrad på 10% blir inbördes avstånd 3,18 km.

      Lite skillnad mot Christoffers o-uträkning, viken skulle ge en snurra per 10 meter…

      • Petter
        8 januari, 2011 at 05:52

        Larvigt, Tyskland har straxt mindre yta än vad vi har, de har över 22000 vindkraftverk och 40 TWh, vi kan göra motsvarande med knappt 8000. Finns ingen anledning att bygga små turbiner. Sverige har skapligt mer kustområde än Tyskland också. Vi har ingen brist på plats för dom. De kommer inte stå överallt. Vi behöver inte mer än max 5000 med våra politiska mål.

        Vindkraften består i övrigt för mer än 2% av vårat behov idag. Vi har förmågan att producera mer än Tyskland 40 TWh el via vindkraft, men inte ambitionerna. Vindkraften är absolut inte dyrare än kärnkraft. Tyskland har precis som vi har haft utöver fossil kraft – pumpkraftverk (vatten) för att utjämna och använda som kraftreserv. Med 22000 vettiga moderna turbiner så skulle vi generera mer el än från kärnkraften, mycket mer, men Sveriges problem är att vi använder sådana gigantiska mängder energi för uppvärmning snarare, vilket gör att vi förbrukar skogsresurser (och kärnkrafts/el) som går till värmeproduktion men hade kunnat gått till elproduktion. Nybyggda hus borde bara få dra 1/3 vilket fortfarande är långt ifrån så snålt man kan bygga. Skulle bostadssektorn halvera sin värmeförbrukning hade vi haft 40 TWh värmeproduktion som inte längre behövs. Det är faktiskt ingen välståndsminskning att bygga energisnålare hus. Kärnkraften slipper vi inte så länge reaktorerna kan rulla, men finns ingen anledning till varför vi inte kan klara oss med mindre, ny produktion kan ersätta lite men inte allt. Tyskland klarar sig på hälften per capita elanvändning. Bara våra hushåll/bostäder använder lika mycket el per capita som hela Tyska eller danska samhället, trotts att vi kan bygga hus som förbrukar mindre energi än deras gör idag. Vi har fortfarande en 20 TWh elvärme dessutom. Bara det är 3-4 svenska reaktorer.

  6. Tobe
    5 januari, 2011 at 01:12

    Mathias (#4) har räknat och resonerat rätt (flödet mäts dock i volym /tidsenhet), och det är den enkla och enda anledningen till att så små vattendrag som bäckar inte kan täcka några som helst rimliga elbehov, eller bära den investeringskostnad som behövs för att omvandla vattnets kinetiska energi till el. .l

    Här är inte platsen för ett mer djupsinnigt tekniskt resonemang, men för att svara på Jinges frågor: Ändring av fallhöjd kan endast ske om lokal topografi tillåter det, så det spelar ingen roll för resonemanget. Varför ska man lagra energi i batterier? Det gör man många gånger mer effektivt i dammen.

    Ex-jobbet från Linköping (som behandlar större vattendrag än bäckar), verkar vid en snabb skumning vara någorlunda ok (dock har de redan i första ekvationen lyckats glömma bort att ta med densiteten, vilket deras handledare borde uppmärksammat). Det kan alltså finnas möjligheter att utnyttja existerande halvstora dammar för energiförsörjning, men det ger endast marginella tillskott.

    Med andra ord, om vi utgår från fysikens lagar: Om vi ska få signifikanta tillskott från vattenkraft, är det de outbyggda älvarna som kan leverera det. Vill vi verkligen det med tanke på de naturvärden som förloras.

    • B Mathias Johansson
      5 januari, 2011 at 10:47

      Tack för att du kontrollerade mig. Det var ett tag sedan sista fysiklektionen (-:

  7. Petter
    5 januari, 2011 at 02:10

    Knappast någon mening så länge anläggningarna inte är stora nog att leverera el till elnätet och generera inkomst på miljoner. Oavsett om det är ett gammalt litet nerlagt vattenkraftverk eller en vindturbin. Sen får man inte glömma att även kommersiella dammar ofta inte har vatten året om. Då talar vi ändå om 100kW+. Utnyttjningsnivån av vattenkraften är bara ca 50% dessutom totalt sett. Tillgängligheten dvs. För vindkraft är motsvarande siffra drygt 20% och för kärnkraft i normalår 85%. Det man kan göra är att se till så man har värmeproduktion själv, en bra värmepanna helt enkelt, komplettera med solpaneler så sparar du ca 1500kWh om året och behöver inte elda eller använda elpatron om somrarna för det mesta.

    Lagra el kan du glömma, bästa sättet att lagra el är faktiskt att mata ut det i elnätet eftersom våra vattenkraftverk då förbrukar mindre vid överskott av el i nätet. Utöver att vi kan börja bygga om vårat pumpkraftverk i Juktan till pumpkraftverk igen. Och vems fel är det att det inte är något pumpkraftverk längre? Jo avregleringens. Sverige byggde för övrigt bland de första pumpkraftverket i världen, och det har ett stort uppsving i resten av världen medan vi tagit våra ur drift. Största pumpkraftverket kan leverera 2800 MW och pumpkraftverk levererar el inom sekunder. Juktan var 335MW som pumpkraftverk, jämför med turbiner som tar tid att starta. Eller gamla oljekraftverk som försurar våra skogar och sjöar och ger upphov till massor svavelutsläpp. De är dock inte meningen att användas vid mer än toppar såklart, så man behöver fortfarande reservkraftverken som går på olja. Det vi kan göra är att bygga ut några som går på gas i Sydvästra Sverige också. Annars är det vanliga kraftvärmeverk som gäller för att öka produktionen på vintern. Men dessa behöver ju oftast komplettera med olja. Helt enkelt om du bor i hus så kanske det är en idé att använda ett fotogenaggregat vid toppar istället för elpatron samtidigt som elpriser har rusat i höjden, eller se till att värmepumpen eller fast/flisbränslesystemet klarar att driva allt själv. Vilket de självklart inte är dimensionerade för. Bor du i ett torp är det skogen som gäller, för energi, men inte för el. Finns ingen mening i att betala 150k för ett vindkraftverk som klarar en normal villa. Det är billigare att bygga en 3 MW turbin gemensamt.

  8. Mia
    5 januari, 2011 at 06:52

    … och apoteksvarorna har stigit i pris sedan Apoteken konkurrensutsattes.

    Nu är det bilprovningen som är på G. Ska vi gå samma öde till mötes som Finland gjort. Att priserna för obligatorisk bilbesiktning stigit massor sedan marknaden privatiserats. Än så länge har inte priserna stigit hos oss, vad jag vet, men jag ska ha noga koll på utvecklingen. Bilprovningsstationer växer upp litet här och var, som svampar ur jorden skulle man kunna säga… men det blir ingen bra liknelse för privata markanden växer upp oavsett årstid…

    Alla privata aktörer vill givetvis ha vinst på sina verksamheter…

Comments are closed.