Jag upptäckte nyss att det idag är fredag den 13:e idag. Och nej, jag har inte legat sömnlös inatt fylld av oro inför vad som ska hända idag, och det har jag inte gjort någon gång förut heller.
Att jag inte går under stegar har en helt annan förklaring, jag gör det inte för att det normalt är svårt att hitta en stege som är uppställd så att man kan gå under den. Och även om man kunde det så skulle jag titta upp för att se om det fanns någon risk för att jag skulle få något i huvudet om jag gick under den, t.ex. en målarfärgsburk.
Jag är dock gammal nog för att ha träffat folk som faktiskt har ställt ut gröt till tomten på jularna. Dessa människor träffade jag på sextiotalet och de var födda på senare delen av 1800-talet, runt 1870-80. Annars är jag inte så mycket för tomtar och troll, senast igår såg vi hur medborgaren Annie Lööf förefaller uppvisa tendenser till att ha drabbats av tomtar på loftet, men de är i så fall av ett slag som man knappast ställer ut gröt till.
Men det finns dock åtskilliga som tror på skrock, och jag vet inte om jag kan svära mig helt fri. När jag är ute och kör bil spottar jag alltid tre gånger över axeln om det springer en svart katt över vägen, jag vet inte varför jag gör det, möjligen så gjorde mina föräldrar så när jag var liten. Det skulle vara intressant att läsa om någon eller några av besökarna här tror på skrock, vill ni inte skylta med det vanliga namnet så byt gärna tillfälligt..
it Andra om: Skrock, Vidskepelse, Fredag den 13:e, Mediekritik, Historia, Politik ab ex dn svd
Tweet
18 svar till “Fredag den 13:e”
När jag var liten på 80-talet ställde vi alltid ut gröt på logen till gårdstomten! Och på julaftons morgon hade någon mycket riktigt ätit av gröten…
Att det sedan egentligen var mina föräldrar som varit där och rört om i gröten (tror faktiskt inte de åt av den gröt som frampå kvällen säkerligen var ganska kall) förstod jag först långt senare. Ungefär samtidigt som jag insåg att det var pappa som alltid klädde ut sig till tomte på julafton, att det inte var tandfen som la en femkrona i vattenglaset när jag tappat en tand och att det var tummen jag faktiskt såg när farfar försökte få mig att tro att han nypt av mig näsan… :)
:-)
När mina barn var små ställde vi ut gröt till tomten på julafton, därefter gick hela familjen till pulkabacken. När vi kom tillbaka från utflykten var grötfatet tomt! Jag kan säga att det var nog vi vuxna som var mest överraskade. :-)
Räv?
Alla människor tror i någon mening på skrock. Det är svårt att undfly sin kulturella fostran, även om man rent rationellt vill hävda att man gjort det.
Få om ens någon klarar att exempelvis slå sönder en spegel utan att, åtminstone för ett ögonblick, tänka ”sju års olycka”. Tror på det gör man kanske inte, men det sitter ändå där i ens medvetande. Man tar med det i sina överväganden, handlar utifrån det, är kanske lite överdrivet försiktig med just speglar.
Med detta sagt: kan det räknas som skrockfullt att inte vilja ta ut glädje i förskott, för att man tror att risken för misslyckande ökar då? I så fall blir det mitt lilla bidrag.
Med detta sagt: kan det räknas som skrockfullt att inte vilja ta ut glädje i förskott, för att man tror att risken för misslyckande ökar då?
Men det är väl bara för att slippa bli besviken? Skrock är det väl inte?
Nej, jag upplever det alltså som ett dåligt omen att ta ut glädjen i förskott. Ungefär som att önska en artist eller teaterskådis ”lycka till” före en premiärföreställning.
Så sant med att inte ta ut glädjen i förskott. Det skiter sig alltid när man gör det…
Om artisterna så är det väl så att ickeartisterna är snara till att säga lycka till, men om man som artist tackar för välgångsönskningen så är man körd, säger di gamle men de unga vet inte om det och tyx inte misslyckas. Så det finns även ett inslag av åldersdiskriminering i det. Som ung säger man lycka till för att få en äldre att misslyckas och på så sätt eventuellt lyckas sparka ut den gamle och själv ta vederbörandes plats. Arbetsgivarna har inget emot förfarandet utan tvärtom…
Haha! Då skulle Microsoft ha fler års olycka över sig än det finns år kvar tills solen går under i en supernovaexplosion.
Jag ser, tvärtemot massan, fredag den 13:e som en turdag. …:)
många vidskepelser förknippad med katten som har levt med människan i flera tusen år , I det gamla Egypten dyrkade man katten och att döda katten var ett brott , när katten dör så mumifierades han och familjen hade et stor sorg
Svarta katter är några av de mest populära och kända vid skepelser men om det är tur eller otur beror på var man bor i världen , människorna i Asien ser på en svart katt som korsar deras väg som en lycka medan européerna och amerikanerna ser det som otur
Människorna i mellanöstern tror inte på detta och betraktar fredagen den trettionde som en myt i den civiliserade världen och denna myt har gjort att vissa människor har drabbats av sjukdomar , svaghet och psykisk kapitulation samt tillstånd av ångest och rädsla , Orsaken till denna rädslan den dolda makten och den omfattningen till dess förhållande till kunskap om det osedda
I antikens Rom placerade man häxorna i grupp 12 och djävulen i grupp 13 och de gamla skandinaver höll en snara på 13 knopp , Vissa tror att Eva gav Adam äpplet för att äta det på fredag den 13
Nummer 13 är inte begränsad till ett visst land , det är gammal och rotad i historien och vardag och detta inkluderar den gemenskap av alla klasser och nivåer
Men jinge, du vet väl att man ska spotta tre gånger i varje väderstreck när en katt korsar vägen?!
Ooops, måste bara kommentera så vi slipper se 13 kommentarer…
Jag avskyr vidskepelser av vad slag de vara månde och har svårt att se det oskyldiga – litet
gulliga – i tro på tomtar, älvor och New Age. (Men förstår ändå att Jinge spottar efter den lilla svarta kattdemonen! – Kan göra det själv – ibland.) Men. Det polisen i Värmland nu tagit sig på går väl över gränsen för vad vi kan tolerera från vad man trott vara förnuftiga människor. Poliserna har följt ett tips från en sierska om en försvunnen åttioåring. Sierskan beskrev ett visst hus där åldringen skulle finnas. Och poliserna använde en arbetsdag att leta efter detta i sierskans fantasi existerande hus. Expressens ledare idag är faktiskt bra i sin bedömning av polisens agerande och polischefernas ovilja att rakt av fördöma deras ”insats”. Länk till Expressen här: http://www.expressen.se/ledare/1.2678305/bland-tomtar-och-polistroll
Ulla Johansson
Ja de är en stor skandal. Vilka rekryteras egentligen till polisskolan?
Minns ni Saida, sierskan uppe i norr? Hon lever ju inte längre, men innan hon dog förutspådde hon att tunneln genom hallandsåsen skulle bli färdig så småningom. Men det skulle aldrig gå några tåg genom den… Ännu är den inte färdig men det ska bli intressant att se om det kommer att gå några tåg den vägen…
Jinge, du som själv är kattägare borde väl ta ett snack med din misse om hur det verkligen förhåller sig. Jag har själv haft katter i mer än 30 år och spottar därför inte efter en katt.
Ja talmagi/vidskeplighet är ett intressant område att ”fördjupa sig i”. Generellt kan sägas att de flesta s k primtal, förutom då just 13, i många kulturer setts som lyckobringande. Att 13 fått en olyckbådande innebörd (i kristen kultur bör tilläggas) brukar förklaras med att de, kristus och lärjungarna, var ”13 vid bordet” den ”sista måltiden”. Att sedan kristus avrättades en fredag (långfredagen) har gjort att denna veckodag fått något olycksbådande över sig. När så ordningstal och veckodag kombineras torde ju detta vara särdeles illavarslande. kan hända var det fullt medvetet och i avskräckande syfte som Tempelriddarna utplånades på påvens order fredagen den 13 oktober 1307.
Hörde förresten att det bara är efter katter som korsar vägen från höger som man ska spotta. De som kommer från vänster, d v s ”hjärtsidan” ska tydligen inte vara olycksbringande.