49 svar till “El-allergi, finns det i verkligheten?”

1. Som du säger kan man känna obehag nära mycket starka elektromagnetiska fält även som normalkänslig, så visst tror jag att det är mycket möjligt att vissa kan vara mer känsliga för sådana fält, dock tror jag inte att det kan orsaka någon dödlig sjukdom om det inte handlar om mycket starka elektromagnetiska fält.

   Men vad vet jag, IANAMD

2. En tidigare granne påstod sig vara svårt elallergisk. Jag hade ett ärende till henne en dag och vi satt i hennes kök. Jag hade som vanligt min mobil (ej smartphone eller iphone eller något sådant) i ena jeansfickan. Efter en trekvart ringde min man och jag svarade förstås.
   Då förändrades min grannes vänliga sätt och jag blev utkastad. Att hon skulle ha denna allergi visste jag inte om innan. Men om hon nu var det, skulle hon inte ha känt av min mobil under den trekvart vi satt och pratade?

   Nej, det där är något som existerar i några få människors fantasi, denna extrema överkänslighet finns inte.

   Ni kommer väl ihåg mannen i Mora, som var på vippen att få igenom sitt krav på en mobil- och elfri zon.

   • På väg är väl ett uttryck som kan diskuteras.. :-)

     Ja, din telefon pratar med närmaste basstation kontinuerligt när den är påslagen.

     • Hörde för några år sen ett radioprogram där en läkare själv drabbats av elöverkänslighet och hon menade att testerna är felaktigt utförda; man får inte symtom direkt utan de kommer efter ett tag/timmar precis som vissa reaktioner gör vid andra sjukdomar som t.ex. ljuskänslig porfyri.
       Man ska nog ha en viss ödmjukhet inför andras upplevda besvär och inte bara kasta ur sig att andra har psykiska problem bara för att man själv inte förstår sig på problematiken…

       • Man ska alltid vara ödmjuk, men när det gäller just elöverkänslighet så påstår vissa att de känner av mobiltelefonsändare trots att det är över en mil till en sändare som har 10 Watts uteffekt. Det är helt enkelt en omöjlighet. Jag har en mobiltelefonmast här i närheten och på dess antenner sitter alltid kråkor och skator, och ska man rent tekniskt räkna ut fältstyrkan på en mils avstånd så är den -extremt- låg, det behövs verkligen en högt specialiserad mottagare för att ta emot signalen, som tex en mobiltelefon.

         Att en läkare kan drabbas av ”elöverkänslighet” förvånar mig inte alls. Men man har faktiskt gjort blindtester av fenomenet, man kunde inte leda i bevis att elöverkänsliga reagerade annorlunda i helt isolerade miljöer, och miljöer där de omgavs av stark ström och höga spänningar.

         Det är vad vetenskapen har kommit fram till även om det kan finnas knasiga doktorer oxo. Det är något annat det handlar om, men vad är nod individuellt.

     • >>>Ja, din telefon pratar med närmaste basstation kontinuerligt när den är påslagen.
       <<<
       Hur kan det komma sig att den då inte kontinuerligt stör i en radio, bara som korta stötar då och då med viss oregelbundenhet? Borde den inte störa hela tiden?

       • Den pratar kanske till med jämna mellanrum och säger ”Hej! Här finns jag”… Gör den det med täta intervaller så är det ju kontinuerligt..

3. Jag har för mej att det har gjorts en hel del forskning på det här området och att man kommit fram till att inga samband kan spåras. Det mest troliga är nog att det ligger på det psykiska planet.

4. Jag tror definitivt dessa människor upplever de symptom de säger sig ha men jag tror inte de har orsakats av el utan av något annat. Psykologiskt, stress eller kanske något annat men det finns inget som tyder på att det är el. Jag vet en kvinna som hävdar att hon känner av elekromagnetiska fält när hon åker till Stockholm och är i tunnelbanan. Min gissning är snarare att hon upplever någon form av stressreaktion av alla människor och av att vara under jord där det kan vara lite kvavt.

5. Man ska nog ändå ha en ödmjukhet inför hur lång väg ”vetenskapen” har innan vi har svar på alla frågor, jag har också läst om de där testen och de kan ifrågasättas och knasiga läkare finns det gott om därmed inte sagt att läkaren som själv anser sig vara överkänslig för el tillhör denna kategori…

   • Döma? Jag tror det finns en del som tror att stress och psykiska problem är att döma folk, det är det inte alls. De psykosociala problem som folk drabbas av är riktiga problem. Varför tror folk att man dömer folk för att man säger att deras problem sitter i psyket? Vi vet att de sitter där och de kan få verksam hjälp, finns det något bättre sätt att respektera folk än att ge dem verksam hjälp?

     Det finns ett irrationellt stigma kring sådant vilket gör att patienter slår bakut när de hör att deras problem har en psykisk komponent. Det är ett annat problem, som faktiskt är allvarligare än elallergi.

6. Elallergi kan behandlas med KBT.

   Elallergiker måste vara medvetna om elektriska fält för att få en allergisk reaktion, klart slut.

   • Jepp, så är det.

     • Jag menar döma ut att det finns människor är överkänsliga mot el.
       Kanske är det inte heller en allergi utan något annat som kanske drabbar den som har någon viss disposition.
       Det är lätt för den som själv inte är drabbad att bara kasta ur sig att andra har psykiska problem.
       Bara för att en del inte tål kyla så behöver ju inte den som inte har en sådan disposition och utsätter sig för kyla bara genom det få en köldallergi.
       För övrigt förstår jag inte varför frågan om elöverkänslighet finns eller inte upprör så många så fort det diskuteras.
       Om elöverkänslighet finns och om någon är drabbad så måste det ju innebära ett helvete för denna person.

       • Problemet är att de vägrar verksam hjälp, så som KBT. För de vägrar acceptera att det är ett psykiskt problem. Först måste de nå sjukdomsinsikt för att behandling skall bli effektiv.

         Jag får själv eksem och grejer när jag lever i en svår/stressig situation som jag är maktlös att förändra. Det betyder inte att jag är fattigomskänslig, eller tråkigt-jobb-överkänslig.

         • Ja det råder knappast någon som helst tvekan om att det här finns en patientgrupp som INTE ska negligeras. De ska ha all hjälp de behöver. Men nu har man blindtestat ”elallergiker” i helt rena miljöer, och i miljöer där inga elledningar var ifrånkopplade, och det utan mätbara skillnader bland dem som upplever problem jämfört med dem som betraktar sig själva (och av läkare) som fullt friska. Sådana tester är gjorda både i USA och i Europa med samma resultat.

           Det betyder att om man placerar en elallergiker i en Friggebod helt utan elektricitet, radiomottagare, med jordade tak och väggar, så märker den personen ingen skillnad på den stugan jämfört med en Friggebod med strömförande elledningar inne i väggarna och utan någon som helst isolering.

           Budskapet som jag läser ut av detta är att det finns en massa människor som TROR att de är allergiska mot allehanda slags ”strålning”, vilket inte betyder att de inte behöver hjälp. Det är förstås viktigt att denna patientkategori bemöts på ett respektfullt sätt och att deras problem vare sig förlöjligas eller förminskas. Och jag tror att sjukvården normalt ska klara av ett sådant bemötande.

           • Nja, tror att den attityd till psykiska problem som vissa av elallergikernas försvarare uppvisar här, finns bland läkarkåren. Tänk ”SVBK” och liknande. Men jag är ganska säker på att medvetenheten hos läkarna och förståelsen för sådant är på snabb bättringsväg.

         • Fast finns det vetenskapliga bevis för att det e psykiatriskt?
           personligen e jag extremt skeptisk och tror inte allas på att el är problemet,

           men tycker det e löjligt när man hela tiden nej vi hitar inget då MÅSTE det vara psykiatriskt hur ofta har man inte hittat att ojdå det var någon annan typ av sjukdom typ MS, Fibromyalgi, ME/CFS osv

           dessa symtom kenns ofta rett allmena skulle vel kunna vara symptom för en rad olika saker? eller finns det mer studier om detta som jag inte kenner till som verkligen bevisar att det e psykatriskt?

           värför jag kenner mig tveksam till denna konstiga debbatt om elalergi.. man måste hålla på vetanskapliga principer om evidensbasering

           • Att de måste vara medvetna om de elektriska fälten för att få en allergisk reaktion, talar ett ganska tydligt språk. Att de kan få reaktioner av elektriska apparater som de tror är påslagna men som inte är det, säger också en del.

             Det är inte frågan om läkaren som avfärdar en stackars patient som SVBK här. Det har forskats på det.

             Folk som försvarar dem här, som slår ifrån sig har en attityd att om det inte är en fysisk orsak till problemen, så är det ”inbillning”, arbetsskygg eller annat, de upplever sig anklagade för något. Det är en riktigt förlegad attityd till psykiska problem, de är riktiga problem och det är inget större stigma med dem än att vara allergisk emot nötter.

             Det är dessutom en attityd som saboterar möjligheter att studera den psykosociala miljön och lära oss hur man förebygger sånt här, hur det uppstår osv.

7. Detta är vad jag har hört om el allergi, från olika personer som har försökt förklara det för mig.

   Det finns åtminstone 2 olika typer av el ”allergi” De som fysiskt är över känsliga mot elektromagnetiskt strålning, de har oftast blivit utsatta mot extrema strålnings nivåer som utlöste allergin som varit nära elektron ugnar för att smälta stål underdrift eller riktiga högspännings ställverk. Dessa får huvudvärk och eksem liknande utslag som blir värre och värre av hur hög strålning de är nära, de flesta moderna mobiler och dataskärmar påverkar inte dem märkbart, men vissa är födda med denna defekt. Detta är väldigt sällsynt.

   Och så har vi den grupp som påverkas psykiskt, jag skulle kalla det mer en typ av fobi, dessa kan få fysiska sidoeffekter som huvudvärk och illamående. Dessa mår bra så länge de känner sig säkra och tror att de inte är utsatta oberoende på hur stark EM strålning de är utsatta för.

   Båda grupperna är sjuka men på olika sätt och de behöver hjälp på olika sätt. Bara för att ena är hjärnspöken som orsakar illamåendet så är båda sjuka och behöver hjälp och stöd. Vi har det lätta att se mentala åkommor som att de inte är riktiga problem. Det finns exempel på folk som blev testade för sin ”elallergi” av försäkringskassan och de såg att dessa inte var påverkade av magnetfälten och då drog in deras sjukpenning och till och med gjorde dem skyldiga att betala tillbaka och det gjorde inte dem friskar och hjälpte inte dem att komma tillbaka i samhället.

   • Jag känner folk som arbetar på en av Vattenfalls transformatorstationer där de tar ner tiotusentals volt till 380, eller vad det är sista biten mot slutkunderna. Det är ingen som har fått några problem om de inte petar på spänningsförande utrustning.

     • saken är att det drabbar inte alla, jag har själv jobbat i områden med hög EM strålning, jag drabbades inte men jag har en arbetskamrat som har drabbats, Hans problem är verkliga, han kan få mer eller mindre öppna sår, men de få som drabbas men de kan ofta leva ganska normala liv med skillnaden ätt de inte kan fortsätta jobba med vad de gjorde och håller sig borta starka magnetfält. Problemet är att vi har de psykosomatiska också, de behöver annan hjälp. Jag tror att alla fall av den fysiska varianten är på genetiks nivå, tror inte man kan drabbas om man inte redan är överkänsliga. De psykosomatiska är troligast påverkade av media som triggar en fobi liknande sjukdomsbild och de är klart vanligare. Vad som hjälper dem vet jag itne men jag har möt dem också.

       • ”Jag känner folk som arbetar på en av Vattenfalls transformatorstationer där de tar ner tiotusentals volt till 380, eller vad det är sista biten mot slutkunderna. Det är ingen som har fått några problem om de inte petar på spänningsförande utrustning.”

         – Menar du också att alla de som bor i kalla områden automatiskt skulle få köldallergi?
         Eller de som bor i solrika områden får ljuskänslighet?
         Så fungerar det ju inte Jinge…

         • Nej med ”Döm inte”. Man har gjort blindtester på elöverkänsliga och inte i något sammanhang har de känt av att de omges av starkström. Och man har testat stora grupper och oxo haft med referensgrupper (utan problem) som kommer fram till samma testresultat.

           Det betyder att elöverkänslighet inte finns. Att jämföra det med köldkänsliga är INTE adekvat.

           Stark kyla är besvärligt för alla i varierande grad..

           • Som jag sa, de som är psykosomatiskt påverkade av någon typ av EM fobi känner inte av magnetfälten. och det visar dessa blindstudier, och dessa behöver fortfarande hjälp men deras problem är på det psykiska området och de få som får riktiga fysiska problem känner magnetfälten och de är nog lite lättare att behandla.

             När det kommer till magnetfält så fick jag huvudvärk av magnetstrålningen när jag var under elektron ugnen och jobbade under drift, och då var strålningen så stark så klockor stannade. men som sakt jag fick inge permanenta skador men de som jobbade där hade högre frekvens av hjärntumörer och en fick ”elallergi” så han kunde få eksem så svår så det blir öppna sår. Men ingen kan bevisa att det är en arbetsskada att få hjärntumörer eller ”elallergi” av att jobba i den miljön.

             • Ptja, lokförare har mer cancer än andra så jag tror nog att det går att bevisa.

               • Ja läkare kan bevisa det, forskare kan bevisa det men bevisa det för försäkringskassan är en annan sak, för de har sina egna läkare och de lyssnar på deras egna åsikter. Det blev mycket hårdare att bevisa det efter förra gången borgarna var i makten.

                 • Fast cancer i hjärnan är inte så mycket att diskutera..

                   • Ja men men vad som har orsakat den och om man ska klassa den som arbetsskada eller om man ska få ersättning för den är en annan sak. :)

                   • Men VET du att lokförare nekats att få det klassat som arbetsskada?

                   • Inte för att blaja vidare, men idag i rajrajland är det överlag oerhört svårt att öht få någonting godkänt resp att föra i bevis vad gäller arbetsskador och försäkringskassan. Dvs, får du ett halvt tak över dig på en byggarbetsplats kan det vara möjligt att påvisa en arbetsplatsolycka, men att hävda långvarig EM påverkan som orsak till cancer och få FK att godkänna det som arbetsskada/sjukdom?!
                     Det är nog lättare att resa till månen…

8. Om man som icke el-allergiker kan känns starkt obehag av att exempelvis vara nära en MR-kamera så tror jag absolut att vissa också kan vara överkänsliga mot det. Bevisligen påverkas ju kroppen rent fysiskt av elektromagnetiska fält, så varför skulle somliga inte känna av det mer än andra?

   Att det sedan ännu inte finns någon vetenskap som förklarar det är en annan sak. Akupunktur är ju en metod som numera används inom vanlig hälso- och sjukvård, trots att metoden för inte allt för länge sedan ansågs vara ren ”hokus pokus” då vetenskapen inte kunde förklara den. Värt att tänka på.

9. Jag tror inte vi behöver bråka om elallergi är en sjukdom eller inte.

   Alliansen, om den får fortsätta, ser nog till att ordet sjukdom som begrepp upphör och i stället ersätts med det mer moderata ordet, arbetsduglighet.

10. Den medicinska vetenskapen är väl tämligen överens om att elöverkänslighet är en psykosocial åkomma, som i några fall tar sig uttryck i fysiska symptom.

    Att bara rakt av avfärda psykosociala åkommor är svårt. Då skulle vi tvingas avfärda i stort sett alla former av stressrelaterade sjukdomar. Sannolikt är det så enkelt att elöverkänslighet och stress är två sidor av samma mynt. Det är bara det att stress är något de flesta av oss kan relatera till och därför har lättare att acceptera som en ”riktig” sjukdomsorsak.

    • Fast bildexemplet är väl rätt så tydligt?

      • Kommentaren om gräsklippare var onekligen intressant. Man blir lite nyfiken på om det bara inbegriper elektriska gräsklippare, eller om även elspänningen i exempelvis en motorgräsklippares tändstift utlöser tillräckligt sjukdomsalstrande fält.

        Men ändå. En närbesläktad företeelse är så kallad oral galvanism, eller som man säger idag: amalgamsjukan. I det fallet har de fysiska/medicinska förklaringsmodellerna varit jämförelsevis trovärdiga, men man har ändå inte lyckats utesluta psykologiska orsakssamband. Somliga har blivit ”friska” efter att deras amalgam ersatts med andra fyllningsmaterial, medan andra inte har det.

        Trots osäkerheten beslutade Socialstyrelsen 1998 att alla patienter som vill bli amalgamsanerade ska respekteras för detta.

        Jag tror visserligen inte att samhället kan tillmötesgå alla elöverkänsligas krav på ”elspänningsfria zoner” och liknande. Men jag tror ändå att man måste göra mer än att bara förorda KBT. Om inget annat behövs forskning. Det finns mycket som tyder på att psykosociala åkommor ökar – och det kan innebära en framtida folkhälsoutmaning.

11. De som säger sig lida av elöverkänslighet och pga detta har huvudvärk, yrsel, ont i halsen mm ska definitivt tas på allvar vad gäller att de upplever sig ha sjukdomssymptom.

    Det är helt klart att man inte ska bo för nära höspänningsledningar och man får mätbara skador om man ställer sig ett par meter framför en sändare för mobiltelefon.

    Viktigt i sammanhaget är att beakta det faktum att man inte lyckats i väl genomförda vetenskapliga studier kunna visa att någon kan avgöra om det finns elektromagnetisk strålning eller ej.

    Tyvärr har många skattekronor använts för ”elsanering” av både sjukhus och skolor på flera ställen. När myndigheter elsanerar det ena och det andra beter dessa myndigheter sig som medberoende på samma sätt som medberoende vid missbruksproblematik.

    Mannen som förekomit i massmedia har överklagat till länsstyrelsen att miljönämnden lagt ner ärendet efter fem års handläggning.

    Myndigheter ska rimligen handlägga myndighetsutövning i enlighet med god vetenskap och inget annat.

    • ”Det är helt klart att man inte ska bo för nära höspänningsledningar och man får mätbara skador om man ställer sig ett par meter framför en sändare för mobiltelefon.”

      Källa? Här har vi mobiltelefonmaster på huset vi bor i, det betyder rimligen att du kan bli stämd för ett sådant påstående om du saknar vederhäftiga källor.. :-)

      ”Tyvärr har många skattekronor använts för ”elsanering” av både sjukhus och skolor på flera ställen.”

      Källa? Jag känner till ETT (1) patientrum i ett sjukhus som har sanerats.

      • Det är inte farligt att stå under en basstation men väl ett par meter framför själva sändaren men för att komma framför sändaren måste du klättra upp i masten.

        Det finns åtminstone en dom i Miljööverdomstolen där ett kraftbolag tvingades flytta på en kraftledning för den gick för nära ett antal bostäder. Jag har för mig att det står om det fallet på Socialstyrelsens hemsida under en rubrik om vägledande domar beträffande EMS.

        Det finns elsanerade rum på Falu lasarett och i Filipstad (? Falköping eller om det varrit en annan stad Falköping eller om det var en annan stad på F). I Örebro och vid något sjukhus i Södermanlands län har man köpt in avskärmande baldakiner att hänga runt sängarna för elöverkänsliga. Källor? Dagens Medicin samt brev till Landstinget Dalarna.

        På Falu lasarett har man bestämt att elledningar rent allmänt ska dras på ett sätt som ska vara bra för elöverkänsliga personer.

        I Rättvik gick man en elöverkänslig elev till mötes med beslysning i åtminstone ett klassrum.

        • Det är inte farligt att stå under en basstation men väl ett par meter framför själva sändaren men för att komma framför sändaren måste du klättra upp i masten.

          Det finns åtminstone en dom i Miljööverdomstolen där ett kraftbolag tvingades flytta på en kraftledning för den gick för nära ett antal bostäder. Jag har för mig att det står om det fallet på Socialstyrelsens hemsida under en rubrik om vägledande domar beträffande EMS.

          Blanda inte ihop äpplen och päron!

          Jag har tjugo meter till en mobiltelefonantenn.

          • Vad är det för äpplen och päron som du anser att jag blandat ihop?

            Om du har 20 m till en mobiltelfonantenn så är sändaren sannolikt riktad så att den inte nå marken för en bra bit längre bort där EMS har blivit så låg att effekten inte är farlig för dem som som är på det stället. Det finns mycket intressant och lärorikt i ämnet på SSM:s hemsida.

12. KBT, KBT, KBT, ja så skalla ropen från arbetsgivarna så fort någon arbetstagare uppvisar tendenser till något som kan riskera att vara en arbetsrelaterad sjukdom eller skada. Inget ont om KBT som kan vara ypperligt under rätt förutsättningar men en smula blåögt appliceras på det mesta när man inte begriper bättre.

    Visst det finns med all säkerhet psykosociala orsaker till elöverkänslighet men det finns alldeles säkert även reell överkänslighet vilket även påtalats av tidigare kommentatorer. Kombinationer av förutsättningar samt långvarig exponering torde vara en betydande riskfaktor för vissa, men inte alla. Liksom man kan vara överkänslig för annat kan man nog rimligtvis tänka sig att elektromagnetiska fält, vilka ökar och breder ut sig alltmer i takt med alla modärna manicker, kan bidra till att öka överkänsligheten.

    Hur var det med exv mjölk när, de av oss som levde på den tid när man fick mjölken direkt från korna, var små? Inte hörde man talas om mjölkallergier då? När vi var barn rev man upp morötter direkt ur jorden och käkade för att sedan gå in i hagen och klappa korna. Skulle man göra så idag anses man väl som fullständigt tokig etc etc. Frågan är om det är reella eller påhittade problem?!

    Är elallergi påhitt eller har vi bara inte kommit tillräckligt långt för att acceptera att alla inte är exakt lika konstruerade? Är akupunktur bluff? Är mångtusenåriga kinesiska läkekonsten verkningslös? Varför ingår inte naprapaternas tjänster i sjukförsäkringen osv? Vetenskapen har kommit till en viss medvetenhet, men utvecklas ju hela tiden, i alla fall hoppas man ju så. Kommer ni ihåg när man inte ansåg radioaktivitet som speciellt farligt, eller eternitfabriken som bra arbetsmiljö osv?!…

    Som nämnts så kommer väl alliansen i vilket fall att fullständigt avskaffa sjukbegreppet och ersätta det med arbetsskygg, och då slipper vi ju bekymra oss mer om elallergi och andra obskyra företeelser! ;-)

    • Försök inte göra det till en klasskampsgrej. Det finns nog ingen avdelning hos svenskt näringsliv för att propagera emot elöverkänsliga. Du avfärdar forskning med ”när man inte begriper bättre”, lite att kasta sten i glashus hör jag.

      Det handlar helt enkelt om upplevd kausalitet. Jag fick massa eksem och skit när jag arbetade i USA på en plats jag vantrivdes av helvete, jobbet var pressat, folk högg varann i ryggen och karriäristerna gjorde det irriterande att vara på jobbet. Jag trodde såklart att eksemen berodde på den dåliga arbetsmiljön, att det var sämre ventilation än hemma och så, att det var för jag stod i lösningsmedelsångor hela dagen. Det bekräftades också av att det försvann när jag slutade och flyttade, då jag inte hällde lösningsmedel på huden varje dag försvann det. Men jag insåg att det inte hade något med mitt slaskande med lösningsmedel att göra, på ett bra jobb jag trivdes stod jag och hällde lösningsmedel på händerna hela dagen, inga problem. Sen när jag starta eget och inte jobbade på labb, men hamnade i extremt stressig situation, då kom eksemen tillbaka och jag nådde sjukdomsinsikt. Det var helt enkelt stress, en reaktion på vantrivsel, maktlöshet och att ha för mycket på sina axlar. (Det som orsakar mina eksem är en svamp som alla har över hela sin hud, när jag mår dåligt och är stressad utsöndras hormoner som aktiverar mitt immunförsvar, i brist på sjukdomar så angriper de svampen i huden och orsakar eksemen.)

      Upplevd kausalitet är inte kausalitet, det människan gör att att koppla ihop saker som händer nära i tid eller som är på annat sätt närliggande.

      Det finns en del saker som man bör förstå vad gäller strålning. Det är att strålning måste kunna interagera med materian på något sätt för att det skall kunna hända något i materian. Du kan inte använda en träpinne som antenn till exempel, för det finns inget som kan interagera med elektromagnetiska fält på den energinivå vi talar om. Folk talar om interaktioner med nerver och tror att en nerv och en kopparledning har något gemensamt, det har de inte, finns ingen möjlighet till fotoelektrisk effekt i en nervtråd. Interaktionen med elektromagnetisk strålning skulle vara att jonerna svänger med det elektriska fältet, vilket kan låta farligt, men det enda det gör är uppvärmning. Extremt lågt kvantutbyte i den uppvärmningen också skall man ha i åtanke. Det är en fråga om energimängd, nog starkt så blir uppvärmningen sådan att du blir kokt och skadas, men uppvärmningen måste i så fall överträffa kroppens förmåga att transportera bort värme. Effekten i dina elektriska prylar och den energi du klarar absorbera kommer inte i närheten kroppens förmåga att transportera bort värme.

      Laktosintolerans är larvigt, lite fisar skall en karl tåla. Men hur mycket mjölk och mjölk/laktosinnehållande produkter åt du per dag på det fattiga jordbruket i det svenska landskapet? En till två liter mjölk om dagen, yoghurt när du var sugen, fil till frukost, chips till TVn, medicin med laktos, mjölkchoklad till kaffet, grädde i såsen, keso på mackan? Det där kan vara en tonårings intag på en dag. Mina föräldrar bodde på ett fattigt jordbruk i Sverige, de kom nog aldrig i närheten så mycket laktosinnehållande produkter på en dag. Det är inte frågan om en plötsligt framkommen överkänslighet, det är nog så att vi kommit till en gräns för vad som magen hos en stor del av befolkningen pallar med.

      Alla är lika konstruerade i fallet elallergi, det handlar om energinivåer i materian kroppen består av, det är ingen skillnad mellan folk där. Vi består av kol, syre, kväve etc etc

      Akupunktur är i många fall en bluff, beroende på hur det marknadsförs. Det ger smärtlindring exempelvis genom en retningseffekt som är välkänd, du kan sticka nålarna var du vill och använda vilka nålar som helst och få samma resultat. Men allt mumbo jumbo kring akupunktur är bluff. Men det kan ge en tillfällig smärtlindring och om man själv betalar för det har jag inget att anmärka på. De kinesiska mediciner som funkar vet vi varför de funkar numera, det mesta är dock skräp. Läste om ett mångtusenårigt potensmedel som fungerade, visade sig att producenten blandat in lite viagra i det. Den industrin är full av så mycket bluffmakare att vi skulle vara bättre utan den även om några av grejerna innehåller naturliga substanser som ger viss hjälp emot vissa saker, men de flesta är skördade av profitörerna i läkemedelsindustrin, de som gick igenom FDA testningen vill säga. Naprapati är en vidareutveckling av den rena bluffverksamheten kiropraktik och hör inte hemma i seriös vetenskap. Visst kan det vara skönt att nån håller på att pyssla om en, men jag tänker inte betala skattepengar för att du skall få din oxytocin kick. Blir du bättre så var det slumpen, för visst kan det skakas loss nått av att manipulera leder och sånt.

      Nej, jag kommer inte ihåg när kunskaperna var så dåliga. Att man visste dåligt förr är inte ett argument, det är bekvämt att argumentera så för man behöver inte uppdatera sina egna kunskaper.

      Man märker vad du har för attityd till psykiska problem, DU är det största problemet för folk som lider av sådana. Du bör skärpa dig ordentligt och uppdatera dig, för du verkar inte höra hemma i 2000-talet.

13. Wow, vilken snubbe MK. Allting självupplevt, förstår jag, liksom självutnämnd expert på allt och alla. Bra, för vi behöver duktiga människor som kan ta ur dumskallarna en massa idiotiska villfarelser och annat trams.

    Som jag förstår på dig är inte ens en dokumenterat dålig arbetsmiljö ett problem. Stick därifrån bara så löser sig allt. Nu råkar det väl vara så att den psykosociala arbetsmiljön, och där nämner du ju precis de grejor mycket kretsar kring idag, är ett av vår tids största problem tillsammans med människans förmåga att misshantera vår omgivande miljö. För många är det inte bara att byta jobb och många arbetsgivare har inte den kompetens som behövs för att åtgärda missförhållandena. Framförallt verkar flera inte ha förstått att de relativ blygsamma investeringar som skulle behövas med stor sannolikhet skulle öka såväl människornas välmående som produktiviten och vinsterna. På det området skulle ju vetenskapen behöva föra ut sitt budskap på ett oerhört mycket kraftfullare sätt än, man öht inte gör, idag.

    Den fysiska arbetsmiljön däremot kan ju ställa till det när byggjobbarna klänger omkring på branta tak utan säkerhetslinor och dylikt, men där går problematiken liksom att ta på på ett handgripligt sätt. Lina på, men den som ’inbillar’ sig ha problem framför en bildskärm KBT, den som upplever att ventilationen inte fungerar KBT, den som plågas mer än andra av bullret på arbetsplatsen KBT, etc. KBT funkar utmärkt bra för vissa saker, men är inget universalmedel.

    Mest skrämmande är den totala insikten om att vår tids, västerländska, vetenskap skulle vara den absoluta sanningen. Naturligtvis finns det ingen anledning att avfärda vetenskap, men på den nivå vetenskapen befinner sig idag var den inte igår liksom den förmodligen upptäcker nya intressanta saker och samband i framtiden. Att göra ett självsäkert statement att så här är det, känns naturligtvis helt i linje med vad BagdadBorg, rajraj och de andra aktuella personerna gör idag. Alltså, ut med dumskallarna, in med dem som har vetskap om värkligheten. Byt helst ut människorna, förutom vetenskaprna då kanske, mot hubotar så slipper vi höra allt gnäll.

    Det här har dock ingenting att göra med någon klasskamp eftersom alla kan drabbas av problemen, hög som låg, stor som liten, fast inte de som besitter sådan fantastisk kunskap som du visat prov på förstås, för de vet ju att problemen inte finns utan bara är inbillade ;-)

    Ödmjukhet, empati och kultur, det ska vi absolut inte ha för det kostar ju bara en massa til absolut ingen nytta. Det finns ju inga absoluta vetenskapliga bevis om någon positiv inverkan på de mänskliga organismerna av de företeelserna. Men kanske, om vetenskapen över tid utvecklas, att man finner bitar av det stora puzzlet även på de områdena. Det vet vi inte mycet om idag, men kanske om 10, 50 eller 100 år. Javisstja, då ska väl inte de ödmjuka och kulturella öht finns kvar.

    Vetenskapliga upptäckter är synnerligen relevanta för utvecklingen, men att avfärda allt som inte är absolut vetenskap, och bevisat, som bluff, mygel, geschäft och annat känns som avfärdandet av den kännande människan som företeelse. Men det är väl på det sättet många, inklusive du själv om jag förstått ditt resonemang rätt, önskar att det ska vara, det blir ju färre som ska dela på rikedomarna då.

    • Nej, jag är inte självutnämnd…

      Bra att du totalt byter fot och accepterar psykosociala problem som riktiga problem och därmed accepterar att elöverkänslighet är ett psykiskt problem och skall behandlas som ett sådant.

      Vetenskap är inte absoluta sanningen, den är felaktig, men den utvecklas, när den har fel så medger den det. Till skillnad från dig, till skillnad från akupunktören och andra pseudovetare så hittar inte den på en massa ad hoc teorier för att bortförklara saker. Den gör inte anklagelser emot den som motbevisar den, den reproducerar och inlemmar den nya kunskapen i sig självt. Till skillnad från nonsens som bara slår ifrån sig. Som reagerar med att kraftfullt mobilisera emot den kunskap som motsäger pseudovetenskapen istället för att inlemma den nya kunskapen i sig självt. Du är ett typexempel på en sådan reaktion.

      Jag tycker att du bör prova på ödmjukhet. Det är nämligen inte arrogant att ha rätt, inte arrogant att påtala att någon har fel. Det är däremot extremarrogant att inte ta till sig kunskap och kritik. Det finns nog inget arrogantare än att inte bemöta argument sakligt.

      I ditt inlägg ovan så tillfördes absolut ingen kunskap. Du har inte använt kunskap i en enda rad av det som skrivits i bägge dina inlägg. Men du har ändå rätt i allt och de som försöker sakligt kritisera dig är svin, snacka om arrogant. Prova på lite ödmjukhet är du snäll.

    • Min kommentar 18:38 är alltså en replik till Martin Kullberg 16:47, mao inte direkt till Jinges ursprungstext. Ibland tyrker man på fel knapp i dessa futuristiska sammanhang som är svåra att greppa för en mossig lirare från förra årtusendet…

14. Nu hände det visst igen att kommentaren hamnade på fel ställe. Mossiga gamlingar…

    Suck, att ni som förstår allt så bra alltid ska vara så påstridiga och inte acceptera att det finns andra perspektiv på saker och ting än era egna. Jag har för övrigt inte alls bytt någon fot. Elöverkänslighet skall tas på allvar och utredas seriöst på samma sätt som psykosociala problem. I de fall man kommer fram till psykosociala orsaker ska den drabbade naturligtvis få en relevant behandling liksom i de fall man kommer fram till att det faktiskt rör sig om en elöverkänslighet. Fast jag förstår ju på dig att man i det senare fallet uppenbarligen ska misstro den drabbade och neka vederbörande vård då vetenskapen vet att det inte finns elöverkänslighet?! Misstroendet i sig blir då en psykosocial belastning vilken i sin tur påverkar den drabbade ytterligare negativt i en nedåtgående negativt riktad spiral, vilket iofs kanske är vad rajrajs gäng vill, för ju fler man kan knäcka desto färre att dela kakan. (Om du nu inte inser det så var sista meningen en smula ironisk i sin karaktär…)

    Dvs psykosociala problem relaterade till såväl arbetsmiljö som annan dylik är reella problem som i vissa, eller kanske många, fall tyvärr inte tas på allvar pga bristande kompetens bland såväl arbetsledningar som behandlande personal och kanske till och med myndigheter. Fast så dj***ligt kan det väl inte vara? Därmed försvinner dock inte övriga problem.

    Beträffande din inställning till att vetenskapen skulle medge att den inte är allsmäktig så påstår jag att den är ytterligt rigid i sin inställning. Den är inte beredd att pröva alternativ utan fullständigt, totala bevis och förvisso benämns den ju vetenskap… Såvitt jag förstått så finns det många forskare som i sin nyfikenhet prövar saker som vetenskapen dömer ut fullständigt intill den dagen det föreligger ovedersägliga bevis. Dvs, under den tid forskning pågår kan vetenskapen trampa över lik för att vetenskapen vet, men de som faktiskt vågar ifrågasätta och leta nya vägar, dvs ger sig in på vägar som kan leda utvecklingen av vetenskapen framåt förkastas och får utstå spott och spe. Så har det varit, är och kommer säkerligen även att se ut framgent.

    Beträffande ödmjukheten så vill jag mena att ditt direkta personangrepp på mig ”Man märker vad du har för attityd till psykiska problem, DU är det största problemet för folk som lider av sådana.” där du utmålar min blygsamma person som det största problemet för folk med problem etc är ett ypperligt tecken på den ultimata oödmjukheten.

    Eftersom jag själv varit drabbad av elöverkänslighet på ett påtagligt sätt, är jag naturligtvis fullständigt inkapabel att ha åsikter i frågan. Tack och lov fick jag upplysning och vettig behandling samt blev av med mina besvär vilka fö inte vara relaterade till psykosocial arbetsmiljö. Det handlade dock inte om någon KBT, inte heller led jag av någon OCD, PTSD eller andra bokstavskombinationer…

    Tillbaka till ödmjukheten, för det jag lärde mig efter den resan var att medmänniskornas problem måste tas på allvar, hur besvärligt det än kan vara. För den som, av exv läkarvetenskapen eller kollegor/arbetsledning/vänner/familj, betraktas som besvärlig människa och klappas lite förstrött på axeln utan att få hjälp riskerar utan hjälpen att hamna i ett förvärrat tillstånd oavsett det har psykosociala eller andra orsaker. Kanske minns du hur HIV o AIDSpatienter betraktades och behandlades av vårdpersonal innan man visste. Vad gäller elöverkänslighet påstår jag att man fortfarande inte hittat nyckeln. Jag anser att forskningen inte har kommit till vägs ände då man fortfarande så vitt jag förstått rekommenderar att små barn inte ska använda mobiltelefoner mm, och miljön genomkorsas alltmer av strålande (lek)saker som mobiltelefoner och annan trådlös utrustning, liksom mikrovågsugnar och andra elektroniska grunkor, för varje dag.

    Själv kan jag, som du påpekar, naturligtvis inte tillföra någonting av reellt värde utan blajar bara en massa goja, men jag blir vansinningt lack på människor som misstror och/eller bortser ifrån medmänniskornas problem, liksom exv vår nuvarande regering gör…

    • ”Elöverkänslighet skall tas på allvar”

      Det är det jag gör. Psykiska problem är på fullt allvar. Att du formulerar dig så visar att det är du som har en riktigt dålig attityd till sådana problem. Därför anser jag att du är det stora problemet för folk med psykiska problem, det visar att du anser att psykiska problem är att vara simulant.

      ”Misstroendet i sig”

      Här har vi ett problem, det är inte alls misstroende. Men man låter inte patienter ställa diagnos på sig själva. De flesta klarar av att acceptera det, utom i dessa fall då man anser att det är misstroende när patientens egen förklaring inte stämmer. Man anser det vara misstroende för man tycker att psykiska problem är ett särskilt stigma, att man då är en simulant eller liknande. Man får känslomässiga reaktioner som du får.

      Psykiska problem så som elöverkänslighet kan behandlas med allehanda placebo också. Jag är glad att du blev av med dina problem med nån placebometod. Men du förstår kanske att vi inte kan saluföra sådant generellt, att bedrägeri kan fungera på en del psykiska problem betyder inte att vi skall ställa oss bakom bedrägeriet, även om då bedrägeriet och placebobehandlingen skulle bli effektivare. Bättre då att försöka hitta en mer generell väg framåt som fungerar på alla, bättre då att vi hittar orsaken, vad är det i personens omgivning som skapar sådana påtagliga psykiska reaktioner och hur kan vi komma till rätta med dem. Olika former av placebobehandling må hjälpa flera patienter och det är bra för dem, men det ökar inte vår kunskap om problemet. (Jag tror att det är det som du upplever som kallt, vetenskapen ser inte den enskilda patienten utan vill behandla helheten. Det är upp till läkaren att behandla den enskilda patienten, men jag misstänker att många elallergiker och andra med psykiska problem har bemötts verkligt dåligt av dessa.)

      ”Tillbaka till ödmjukheten, för det jag lärde mig efter den resan var att medmänniskornas problem måste tas på allvar, hur besvärligt det än kan vara.”

      Här återkommer en mycket osund attityd till psykiska problem. Den som skrev den raden anser att psykiska problem är inbillning, arbetsskygg, inte på allvar, simulanter. Det är en attityd som du måste ändra på, men den verkar djupt rotad i din person, då det återkommer hela tiden att det måste vara ett fysisk orsak, gärna den patienten själv anger, annars tas det inte på allvar. Det är här jag menar att du måste uppdatera din attityd ordentligt.

      Jag kan förstå att du har den attityden då en hel bunt med läkare har den. Du kanske bemöttes av en läkare med lika omoderna och felaktig inställning som dig. Eller kanske värre inställning. Dessa läkare som sitter och skriver SVBK i sina journaler borde för längesedan fördrivits från vården, där är vi nog rörande överens.

      Varför jag ansåg att du blajade, det var att du la massa ord i munnen på mig, argumenterade emot dina egna uppenbart medvetna vantolkningar av vad jag skrivit.

      • Ojojoj, jag måtte uttrycka mig oerhört otydligt när du kan tolka en aversion mot psykosociala problem i mina texter. Tvärtom har jag ju hela tiden tryckt på att psykosociala problem ska tas på allvar, utredas och ges relevant behandling, men att även elöverkänslighet ska tas på allvar, utredas och likaledes ges relevant behandling därför att det inte kan uteslutas andra orsaker än de du anger. Åt var vad den behöver så att säga.

        Som jag tolkar det du skriver är din utgångspunkt att elöverkänslighet är ett psykosocialt problem till hundra procent, min att det kan ha sådana orsaker men inte med absolut säkerhet till hundra procent. Dagens vetenskap har inte den fullständigt allenarådande förklaringen till alla fenomen som förekommer. Förmodligen kan de som lever och utvecklar forskning och vetenskap i framtiden säkrare fastslå exempelvis att din uppfattning är korrekt eller att min är det. Men idag anser jag att det råder osäkerhet varför varken det ena eller det andra kan, bör eller ska uteslutas.