Israel och skammen över den etniska rensningen

Jag har skrivit om al Nakban många gånger, och jag har nämnt den ett antal gånger nu när Israel firar fördrivningen av palestiniernas 60-årsminne.

Göran Rosenberg tar idag upp saken i en kolumn i Dagens Nyheter, men han avfärdas förstås som självhatande jude. Den sortens avfärdanden drabbar alla judar som dristar sig till att kritisera ”Det Heliga Landet” trots att heligheten beror på en gammal saga som vissa använder som argument för att rättfärdiga det våld och den förföljelse som man utsatt palestinierna för ända sedan judarna började återvända till Palestina för över hundra år sedan.

Göran Rosenberg: ”Firandet av Israels födelse omfattar inte minnet av palestiniernas katastrof. I den officiella israeliska historieskrivningen har det ena över huvud taget inte med det andra att göra. Där förblir den palestinska katastrofen en självförvållad händelse helt frikopplad från bildandet av staten Israel, oavsett vad vi numera vet om den systematiska fördrivningen av palestinska invånare, förverkandet av palestinska egendomar och förstörelsen av palestinska byar. Att acceptera sambandet mellan den judiska statens tillblivelse och det palestinska samhällets katastrof vore för Israel att acceptera en skuld som man inte anser sig ha och ett ansvar som man inte anser sig kunna eller vilja ta.

Ändå är sambandet uppenbart. Utan den palestinska katastrofen inget Israel. I varje fall inte ett Israel med dagens gränser och befolkningssammansättning. Kanske inte något Israel över huvud taget…

…Vad som därmed har blivit allt tydligare är att det inte finns någon seger värd att fira för den judiska staten som inte också innebär en seger för idén om en palestinsk stat. Inte så att Israel kommer att försvinna som stat om den palestinska staten försvinner som möjlighet. Men det Israel som då kan firas kommer inte att vara en demokrati värd namnet, inte heller en stat värd att kallas judisk. Den kommer att vara en etnisk-religiös bastion, i praktiken en apartheidstat, där en minoritet med våld undertrycker en majoritet.”

Göran Rosenberg är en utomordentligt duktig skriftställare och, som jag skrev inledningsvis, en självhatande jude. Personligen känner jag fler och några av dem har dessutom medverkat som gästskribenter här. Men de flesta drabbas aldrig av självhatarstämpeln av den lika enkla som förklarliga orsaken att de inte har tillgång till en sådan plattform så att de hörs och syns. Själv har jag min hemsida, en sida som man i jämförelse med en stor tidning behöver ett svepelektronmikroskop för att se. Likafullt så är jag kritisk mot apartheidstaten Israel vilket renderat mig ett antal hot från judiska bloggare, framförallt från dem på Mossadbloggen.

Dessa har också hävdat att det är något slags sexuell perversion som gör att undertecknad och andra ibland visar de verkliga offren för Israels människojakt, bilder på mängder av dödade småbarn. Med andra ord skylls jag inte bara för att vara antisemit, dessutom skylls jag för att vara sexuellt perverterad och att visandet av dessa bilder skulle vara förknippat med någon slags sexuella böjelser.


Två Israeliska soldater med en gripen terrorist

Jag hävdar givetvis att det är ett uttryck för en solid israelkritisk hållning och trots att min hemsida måste betraktas med mikroskop i jämförelse med Dagens Nyheter, så visar jag bilderna på grund av min fasta övertygelse om att Israel är en illegitim stat om de inte accepterar 1967 års gränser, tillåter återflytt av de etniskt rensade palestinierna och samtidigt överlämnar alla bosättningar på palestinskt område till dem vars land dessa är byggda på.

Judar säger ofta att världen hatar dem, att antisemitismen ligger som en sten över deras bröst. Det är kanske en sanning sett i ett historiskt perspektiv, men idag så vet vi att Israel är ett av världens mest misstrodda länder, det är snabbt marscherat av ett land som bara är sextio år gammalt.

Skamlistan ser ut som följer:

1) Israel 52 procent
2) Pakistan 50 procent
3) USA 47 procent
4) Iran 44 procent
5) Nordkorea 44 procent
6) Ryssland 34 procent
7) Kina 32 procent
8) Indien 28 procent
9) Storbritannien 24 procent
10) Brasilien 23 procent

Listan presenteras i Svenska Dagbladet och en lustig detalj är att SvD kastat om ordningen i tabellen så att inte Israel hamnade överst. Men här har jag sorterat den korrekt. 17 000 personer i 34 olika länder fick svara på frågan om vilket land de hade minst förtroende för, Israel ”vann” tätt följd av länder som Pakistan, USA, Iran och Nordkorea.

Låt mig gissa att den listan inte publicerats i Israeliska media…

Göran Rosenberg DN1 SvD om misstroende SvD1 Dagen AB Tillåten kritik? AB

Andra om: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

[tags]Antisemitism, Självhatande jude, Göran Rosenberg, Skamlistan, Förtroende, Mellanöstern, Israel, Etnisk rensning, Apartheid, Sionism, Genevekonventionen, Mänskliga rättigheter, Palestina, Palestinier, 60 år, Nakban, Sexuella pervertioner, Politik[/tags]

  15 comments for “Israel och skammen över den etniska rensningen

  1. Erik F
    9 maj, 2008 at 10:14

    Tryckfelsnisse på SvD. Rapporten som BBC tog fram (finns här) visar att Iran fick 54%. Så förstaplatsen är korrekt.

    Rapporten är en ganska kul läsning i grenen ”Vem hatar vem?”.

    Kanada ogillar USA.
    Kina och Sydkorea ogillar Japan.
    Japan och Sydkorea hatar Nordkorea.
    Tyskland hatar Ryssland.
    Turkiet och Egypten ogillar de flesta.

    Inte mycket vänskap i den här världen med andra ord….

  2. Hanna
    9 maj, 2008 at 10:22

    Jag har sett listan publicerad i bade hebreiska pappersupplagan av Haaretz och i Yediot, sa dar tar du fel. Ar den publicerad i den fria pressen i Iran och Pakistan?

  3. 9 maj, 2008 at 10:48

    @Erik F:

    Tack Erik F !!

    Uppdatering! SvD har kastat om siffrorna så de ska vara Iran 54, Israel 52.

    Se bilden och länken. Det är väl nån jävla antisemit som gjort detta medvetet… :)

    1 Iran
    2 Israel
    3 Pakistan
    4 Nordkorea

    Vikket sällskap…

    Hanna!

    Jag skulle värdesätta om du kunde styrka ditt påstående med en länk till Haaretz!

    Att det bara skulle vara pappersupplagan går inte jag på. Trodde du det?? :-)

  4. 9 maj, 2008 at 11:40

    Skall vi inte jobaa för att folken skall stödja, hjälpa, lyfta fram det positiva – motarbeta det negativa. Vad är dessa sifror till hjälp där. Och hur stor del av Israels Judar stödjer/hatar apartheidregimen? Det tycker jag skulle vara intressant att någon gång få läsa eller få information om.

  5. 9 maj, 2008 at 13:05

    Lyckligtvis är inte Göran Rosenberg ensam. 100 andra ”självhatande judar” har skrivit på ett upprop mot Israel i den brittiska tidningen The Guardian:

    We cannot celebrate the birthday of a state founded on terrorism, massacres and the dispossession of another people from their land. We cannot celebrate the birthday of a state that even now engages in ethnic cleansing, that violates international law, that is inflicting a monstrous collective punishment on the civilian population of Gaza and that continues to deny to Palestinians their human rights and national aspirations.

    We will celebrate when Arab and Jew live as equals in a peaceful Middle East.

    Folk som kallar israelkritiker antisemiter är själva antisemiter, eftersom de stödjer den felaktiga och kollektiviserande tesen att alla judar är sionister.

  6. 9 maj, 2008 at 23:12

    Herre Gud, vad grovt..!
    Tänk bara att man sätter mig i register som ”självhatande svensk med invandrar bakgrund” enbart för att jag tycker att alkoholpolitik och utrikespolitik förtjänar all kritik!

  7. Sara G
    10 maj, 2008 at 10:51

    Det enda som är bra i sammanhanget är att vi tydligt kan se att de s.k ”självhatande judar” är en mycket stor grupp både här och internationellt.
    Annars kunde det vara lätt hänt att man i hastigheten drog alla över en kam och på så sätt kanske helt förlorade tron på mänskligheten.
    Vad jag ser,när det gäller sionisterna, är att de för länge sedan alldeles tappat perspektivet, blivit offer för sin egen historieförfalskning (den som som hur lätt som helst faller ihop vid närmare granskning) –
    och inte på något sätt drar sig för att lägga över alla brutala och mörka sidor på offren.
    Även om man försöker göra det på ett relativt hyfsat intellektuellt sätt, hänger vid vägtullarna och försöker inbilla opinionen att man har fredsavsikter.

    Det finns många nyanser av brunt…

  8. Sara G
    10 maj, 2008 at 18:22

    Jag har många tänkt på hur palestinafrågan enkelt hade fått sin lösning om sionisterna hade följt Folke Bernadottes fredsförslag och FN:s-delningsplan som publicerades bara tre dagar efter mordet i september 1947.
    Folke Bernadotte mördades kallblodigt med sex pistolskott av den obskyra terrororganisationen

    1. Omvandling av det första stridsuppehållet till en permanent fred, alt. vapenvila, och ett slutgiltigt bestämmande av gränserna mellan de judiska och arabiska
    staterna i Palestina.
    2.Negevöknen ska tillhöra den arabiska staten och Galiléen ska tillhöra den judiska staten.
    3.Permanent FN-mandat över Jerusalem.
    4. Arabstaterna, det vill säga Transjordanien övertar kontrollen över Palestinas arabiska delar.
    5.Försäkran att både Palestinas arabiska och judiska stat, och även övriga grannländer, har tillång till Haifas hamn och Lyddas flygplats.
    6. Palestinska flyktingars rätt att återvända till sina hem.
    7.Upprättande av en försoningskommission som ett första steg mot upprättandet av en hållbar fred i regionen.

  9. 11 maj, 2008 at 00:31

    Sara G,
    Jag var helt fascinerad över Folke Bernadotte som 18-årig i mitt tidigare hemland. Och det som jag märkte, finns det olika uppgifter på hur många skott har man skjutit mot honom för att avrätta den här legenden. T.ex. Åke Sandin har skriviit en underbar artikel om honom där talas om 24 skott, och jag ska lägga upp citat för dig:

    ”… Det finns flera omständigheter som gör tystnaden förklarlig.
    Yitshak Shamir skulle på 1980-talet efterträda den andre gamle terroristledaren, Menachem Begin, som Israels ledande politiker.
    Han blev utrikesminister, premiärminister och inrikesminister.
    Det ser inte bra ut i ett demokratiskt land att en tidigare medlem av en organisation, som ville hjälpa Hitler mot britterna och genomförde mordet på två höga FN-tjänstemän får en så ledande position. I Sverige och många andra västländer skulle en person med sådana meriter inte ens anförtros att vara suppleant i en liten kommunal nämnd.
    Visserligen bekämpade det officiella Israel med landsfadern Ben Gurion i spetsen sina extremgrupper och med förnyad styrka efter mordet på Bernadotte.
    De flesta judar var lika förfärade som alla andra över dådet, så vi ska inte hemfalla åt den korkat rasistiska tron på kollektivskuld, som tidigare drabbat judar så grymt och under efterkrigstiden också till exempel tyskar, serber och araber.
    Men ingen har någonsin ställts inför rätta för morden, trots att förövarna sedan länge varit kända. Han som pumpade 24 skott i Bernadotte och Sérot hette Yehoshua Cohen. Han blev sedermera vän och livvakt åt ingen mindre än David Ben Gurion…”

  10. Sara G
    11 maj, 2008 at 13:10

    ”Bryt tystnaden kring Folke Bernadotte.
    Publicerad: 14 april 2008 http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/artikel_1127799.svd

    Propaganda från extremister svartmålar Folke Bernadotte medan det officiella Sverige tiger. Regeringen borde bryta tystnaden och hedra FN-medlaren som mördades för 60 år sedan, skriver Bengt Westerberg och Stig Hadenius i sin debattartikel.”

    Ida, vilka dessa ”extremister” är kan inte vara så svårt att luska ut.

  11. 11 maj, 2008 at 13:49

    Sara G, tack för länken!
    Allt som jag hittar om Folke – sparar jag i pärmen. Hampus lovade låna en bra bok. I mitt land var jag imponerad av en människa som hade kungliga titel, men valde att jobba för fred, rättvisa, att skydda dom fattiga och svaga. Bara en liten gata i Sthlm kallas efter honom och det finns en fond med hans namn. Skamligt.
    Men, Sara..!
    Det är väl antisemitiskt att plötsligt bryta tystnaden o tala om Folke..?!
    Har du inte tänkt på det livsfarliga område..?

  12. Leah
    15 maj, 2008 at 09:58
  13. 15 maj, 2008 at 12:42

    Jupp, finns en alldeles utmärkt bok om mordet på Folke Bernadotte som heter ”Döden i Jerusalem” av Kati Marton. Själv har jag den engelska upplagan.

    Ska f-n i mig skriva ihop en liten text om honom, även om Åke Sandin redan skrivit en av de absolut bästa.

  14. Jan E
    16 maj, 2008 at 07:32

    Jag upphör aldrig att förvånas över hur Israel agerar. Det känns precis som när Hitler talade om sitt tusenåriga rike.

  15. Henrik
    16 maj, 2008 at 08:56

    Man måste läsa igenom kommentarsreglerna och – följa dem! / Jinge

Comments are closed.