|
Jag tänkte citera Åsa Linderborgs artikel i Aftonbladet igår, men bättre sent än aldrig. Åsa Linderborg/AB: ”…jag minns ett panelsamtal jag deltog i för tre år sedan. Jag ville prata om de höga lönerna inom arbetarrörelsen, att de är en förklaring till avradikaliseringen. Wanja Lundby-Wedin förstod inte alls vad jag var ute efter. Det är inte beklagligt, menade hon, att en fackföreningsledare tjänar flera gånger mer än genomsnittsmedlemmen i LO. Hon upprepade ord som ”ansvar” och ”kompetens” och när jag gick från ABF-huset kändes det som jag lämnade lokalerna på Svenskt Näringsliv.” Igår konstaterade jag att många representanter från Svenskt Näringsliv stöttade LO-chefen, idag tror jag att det blir allt tydligare för LO-fackens med- Dessutom spiller detta över på de två andra rödgröna partierna. I och med att socialdemokratin skadas så försämras möjligheterna att byta regering 2010, möjligheter som redan innan LO-chefens uppenbara brist på ansvar och kompetens börjat gå
|
Andra om: Wanja Lundby-Wedin, LO, Bonusar, Löner, Pensioner, AMF, Näringslivet, Pudel, Fallskärm, Styrelser, Oppositionen, Arrogans, Åsa Linderborg, Politik it AB1 SvD Dagen SDS DN Kjellberg Annarkia Ilsemarie Svensson Johan Kjell Nisse Röda Malmö [tags]Wanja Lundby-Wedin, LO, Bonusar, Löner, Pensioner, AMF, Näringslivet, Pudel, Fallskärm, Styrelser, Oppositionen, Arrogans, Åsa Linderborg, Politik[/tags]
|
14 svar till “Wanja Lundby-Wedins arrogans”
Bra rutet. Det finns en stor samsyn mellan fack och arbetsgivare som inte blir sämre av allt ryggkliande. Så har det varit länge. Jag konstaterar att på andra håll, t.ex. Frankrike, agerar facket rejält på nedskärningar för vanligt folk. Det tråkigaste med Wanjafrågan är att hon drar med sig kvinnornas kamp i fallet. Kanske dags att dra till med den gamla parrollen: Fuck Facket! Enna.. Uno
Byta ut W L-W? Hon och många andra är ju bara symptom på att något är fel.
Någon eller några har i debatterna här använt ett ryskt uttryck, NOMENKLATURA, som nog det mest träffande beskrivning på den svenska politiken och kanske den socialdemokratiska i synnerhet.
Jag har länge hävdat att vi behöver förändra vårt valsystem för att det håller alltmer på bli en angelägenhet för några få självutvalda och få ett system där väljarna, folket, har mycket mer inflytande över vilka som väljs och valberedningarna mindre.
Det här bli mitt inlägg för dagen, kommer hem i kväll och kanske då regerar på nått.
Wanja sager att hon ar grundlurad d v s utsatt for vad lagen kallar grovt bedrageri.
Hon maste da polisanmala detta da det ar LO arbetarnas pensionspengar bedrageriet galler.
Om Wanja talar sanning kan dessa aterkrava de pensionspengar som utbetalts till foljd av bedrageriet.
Detta forutsatter dock att Wanja inte ljugit och hur kan hon forklara att mangmiljonbelopp i tre foretag dar hon ar styrelsemedlem gjort sadana pensionsavtal.
Har hon blivit grunglurad i alla tre fallen och i sa fall av vem?
Symptonen i rörelsen är att den har gått på ett ideologiskt grund med sin båt och sitter stenhårt fast. Det bästa är om de förlorar ännu ett val och då verkligen går tillbaka och gör om och rätt, detta parti (S) är extremt toppstyrt och är inte längre en folkrörelse.
Men om alliansen vinner valet igen 2010 så är risken stor att Sverige förvandlas till en riktig bananrepublik. Vi är ju redan på god väg.
Samtidigt går det inte att knipa käft och låtsas som om det regnar av bara valtekniska skäl. För sossarna har totalt tappat fotfästet och är som vilket annan högerparti som helst.
Wanja L-W och hennes gelikar tillhör den nya adeln.
En ensam LO arbetare som forlorat sina pensionspengar kan inte avsatta Wanja lika lite som en enstaka katolik kan avsatta paven.
Hon har alla politrucker och LO tjansteman till stod nar hon klamrar sig fast och kommer inte att avga frivilligt.
Men tillsammans har LO arbetarna makten.
Framfor till facket/LO;s ombudsman att det blir inte en rost pa Socialdemokraterna sa lange Wanja ar kvar.
Visa styrkan vid kommande EU val.
Det ar det enda sprak de forstar nar deras egna positioner ar hotade.
Bob:
Vem vill du se istället?
Är det bara jag som tycker att ”debatten” fått en märklig slagsida?
De som med berått mod roffar åt sig hundratals miljoner av pensionspengarna talas det knappt om. Istället riktas hela drevet mot en enskild styrelseledamot.
Man kan fråga sig vad i hela friden hon hade där att göra. Men som gammal fackföreningsmänniska kan jag intyga att det vimlar av externa uppdrag som man, som fackrepresentant, förväntas sköta av bara farten. Som bolagsstyrelseledamot sitter man alltid formellt på eget mandat, även om det i praktiken är på fackets.
Jag tycker egentligen inte att facket skall ägna sig åt sånt här. Och framför allt tycker jag inte att fackets toppar skall göra det. Det bör vara en tjänstemannauppgift.
Jag har svårt att just nu se någon bättre LO-ordförande. Hon är relativt självständig genemot SAP (förvänta er inga underverk -hon tillhör naturligtvis sosseledningen), hon kommer själv ur arbetarklassen och hon är kvinna.
Det är naturligtvis detta, inte att hon låtit sig föras bakom ljuset av betydligt mer slipade bolagsproffs, som ligger henne i fatet hos borgarpressen. Ett av borgarnas främsta knep i kampen om hegemonin i arbetslivet är att avsätta fackföreningsledare. Minns Stig Malm! Medlemstalen i facket sjunker genom en medveten kampanj. Det är för sorgligt att se hur vänstern ställer upp på detta drev. Där har vi nog de mest lurade…
Vad beträffar facktopparnas löner tillämpade vi principen att de bäst betalda yrkesarbetarnas lönesnitt också skulle gälla som ombudsmannalön. Följden var ständiga överköp till andra sidan. De hade ju inga sådana skrupler.
Jag tycker nog att en fackförening kan erbjuda sina högsta förtroendevalda både hög lön och fallskärm. Vi talar ju fortfarande om nivåer som företagspamparna bara skulle spotta åt.
Johan Winberg har tidigare granskat hur LO har förhållit sig till höga bonusar och direktörslöner tidigare. Då blev det inte så mycket liv som nu, men det visar att Wanja Lundby-Wedin haft samma hycklande inställning som nu.
Wanja måste bort personligen, hon har förbrukat allt förtroende. Men det viktiga är att den som kommer efter inte är av samma skola, dvs inte är hög sosse.
Jag förespråkar skilsmässa mellan LO och sossarna, och skilsmässa mellan LO och ”klassamarbetet”.
Problemet är väl att Wanja kör med en dubbelmoral av högsta grad.
Hon har ju stått längst fram och ropat ut att hon vill värna de lågavlönade.
Det kan hon aldrig någonsin göra igen.
Allt förtroende är borta.
Och påstår hon sen att hon inte förstod och inte visste så ”inkompetensförklarar” hon ju sej själv.
OK folks:
Vad tror ni kommer istället?
Dagen Industri I dag.
Vad Wanja sager i klartext:
”Jag har fått ett förtroende från medlemmarna. Jag kan inte svika det förtroendet”, säger Lundby-Wedin.
Men hon borde ha sagt:
De flesta forbundsordforandena och politrucker som alla ar hogavlonade av LO ar nojda med de valbetalda positioner de har och vill inte att det skall komma nagon effektiv LO boss som ruskar om i den somniga organisationen och nar jag sager medlemmar menar jag just dessa och dom vet vad dom har med mig som ledare.( Dom fa som ar emot mig saknar inflytande
LO arbetare och betalande medlemmar har ingen makt och kan inte avsatta mig sa jag stannar men som en gest avsager jag mig obetalda styrelseuppdrag och behaller de valbetalda.
Dessutom forvantar jag mig att valboskapen gor sin plikt och rostar pa mig och Socialdemokraterna.
Nu far detta vara slutdebatterat, jag vill inte hora ett ord till fran dem.
Jag håller med Torsten om att detta fått en konstig slagsida i hur man rapporterar det hela! DN t ex hade i sin nätupplaga upplägget att regeringen vill stoppa statliga bonusar precis under den rubriken stod det om att Lunby-Wedin från LO suttit i som ansvarig i styrelsen för beviljandet av Elmehagens bonusar.
Jag tror dock inte för ett ögonblick att detta är en slump att rapporteringen ser ut som den gör, utan detta är en mycket medveten taktik från högern.
Ifråga om hennes agerande lade jag igår bara in ett citat från Orwells Djurfarmen vilket var en infantil impulshandling, men jag tycker i alla fall att slutet på djurfarmen där djuren tittar på grisarna sedan på människor och inte kan avgöra skillnaden är rätt så träffande i detta fall. Det verkar som att makteliterna verkar vara helt verklighets från vända, jag kan ärligt talat inte förstå att hon inte högljutt protesterat mot direktörslönerna det hade varit att bevaka medlemmarnas intressen!