Påven kommer till Sverige idag. Denna blogg publicerade i januari 2015 artikeln ”Är påven kommunist?” som känns lämplig att åter publicera. SvT Artikeln behandlar inte bara påven utan den vantolkning av Jesus ”lära” som efter hård politisk och religiös kamp under ett par hundra år blev stadfäst, till den världsliga maktens behag. Och framlägger mot slutet i all anspråkslöshet stolparna till en bättre demokratisk socialistisk värld.
En av mina mer innehållsrika bloggartiklar – avhandlar både den andliga och världsliga makten
Artikeln.
Sveriges TV har informerat oss om att ”Påve Franciskus upprepade kritik mot det globala ekonomiska system och vårt konsumtionssamhälle och ständiga fokus på en ”fattig kyrka till de fattiga” har länge fått konservativa krafter i USA att ropa: ”Marxist!”.
I en intervju i en ny bok säger Franciskus att hans budskap inte är baserat på någon kommunistisk ideologi, utan istället rotad i evangeliet och upprepats av kyrkan sedan kristendomens första århundraden.
”Evangeliet fördömer inte de rika, men dyrkan av rikedom gör människor likgiltiga till de fattigas sak”,
säger Franciskus i boken ”This Ekonomy Kills”, enligt nyhetsbyrån AP.Vidare citerade han kyrkofäderna Ambrosius av Milano och Johannes Chrysostomos som enligt påven uttryckte samma oro. Han konstaterade bistert att om han skulle säga samma sak som dem skulle ”vissa anklaga honom för att ge en marxistisk predikan”.
Även det mycket populära programmet ”Karl Bertil Jonsson julafton”, som visats på julafton varje år sedan 1975, visar genom 14-årige Karl-Bertil, som är en stor beundrare av Robin Hood, samma grundsyn.
Det är ingen stor sensation att påstå att Jesus var en revolutionär. Men vanligen brukar dock sådana påstående antingen avvisas, eller anses vara mycket underordnade uppfattningen att Jesus var Guds son och av samma väsen som Gud. Frågan om vad för slags figur Jesus var diskuterades särskilt mycket under de 300 första åren efter hans död. Beslut i frågan togs vid det oerhört viktiga kyrkomötet i Nicea år 325 (mera nedan). Jag har under åren påstått i bekantskapskretsen att ett besök vid detta möte skulle komma högt upp på önskelistan vid en (fiktiv) tidsresa bakåt i tiden, något som aldrig tilldragit sig någon större intresse.
Boken ”Upprorsmakaren – Berättelsen om hur Jesus från Nasaret blev Jesus Kristus” slog förra året ned som en bomb bland religiöst intresserade. Den är skriven av Reza Aslan (RA), en mycket meriterad religionshistoriker. Med boken vill Aslan korrigera vad han anser vara myter om Jesus. En intervju i DN 28/6 har den passande titeln ”Jesus var en radikal revolutionär”.
På bokens baksida kan man läsa att ”Den revolutionära rörelse han (Jesus) startade utgjorde ett så stort hot mot den rådande ordningen att han fängslades, torterades och avrättades som fiende till staten.”. Detta skedde efter angiveri och aktiva insatser av överklassen i det dåtida Israel, och av ett folk som kallades ”Guds egendomsfolk”.
Jesus var inte rikas eller de etablerades man. Jesus drev ut månglarna ur templet och manade ömsom till fred och ömsom till strid, vilket kan ses som motsägelsefullt. När han var på väg att gripas uppmanade han sina lärjungar att skaffa sig svärd och sa bl.a. RA skriver ”I takt med att Jesus förkunnelse blev mer påträngande och konfrontatorisk röjde han i ord och handling alltmer en djup fientlighet mot översteprästen och det judiska religiösa etablissemanget. Han betonade ett Guds rike. RA menar att ”Jesus tänkte sig ett verkligt rike inom snar framtid med en riktig kung. De centrala salighetsprisningarna är en utfästelse att befrielse från underkastelse och främmande välde är nära och förutsäger en radikalt ny världsordning där bl.a. de fattiga blir rika, de rika blir fattiga och de mäktiga får lämna plats åt de maktlösa.”
Sista kapitlet i boken handlar om brodern ”Jakob den rättfärdige” i Jerusalem som var allmänt aktad för sin stora fromhet och sina outtröttliga omsorger om de fattiga. För de första Jesus-trogna var Jakob den store auktoriteten. Han stenades till döds, dömd av en av översteprästerna Hannas. Reza Aslan påtalar att de 300 första åren av kristen och judisk tradition tydligt visar Jakobs ledande roll.
Varför är Jakob då närmast utraderad i Nya Testamentet (NT) och marginaliserad till förmån för Petrus och Paulus? Under 200- och 300-talet omvandlades kristendom gradvis från en heterogen judisk rörelse med många sekter och strider till en institutionaliserad, strängt ortodox romersk religion. Då var Jakob, som Jesus bror, ett hinder för dem som hävdade att hans mor Maria förblev jungfru i hela sitt liv. Samtidigt fick Petrus luft under vingarna, främst under hänvisning till Matteus 16:18 där det står att …”du är Petrus, Klippan som jag ska bygga min församling på”. Detta står på bara ett ställe i NT och är omstritt bland forskare. Däremot finns minst tolv avsnitt i den tidens dokument där Jakob får denna roll. Petrus var biskop av Rom, medan Jakob var ”biskoparnas biskop”
I Jakobs brev framträder hans hårda kritik av de rika ”Ni som är rika: gråt och klaga över de olyckor som ska komma över er”….”ert guld och silver rostar och rosten skall vittna mot er och förtära er kropp som eld”.. ”den rike skall vissna bort mitt i all sin strävan”.
RA skriver
Kyrkomötet i Nicea år 325.
Detta avgörande möte med 2000 romerska biskopar pågick i månader i Nicea i Turkiet och inleddes av den mäktige kejsar Konstatin i Rom. Biskoparna skulle inte få resa hem förrän de löst frågan om Jesus natur (vis människa eller Guds son?) och hans förhållande till Gud. Stor oenighet hade hela tiden rått om detta efter Jesus död. Efter upprörda diskussioner enades man om att Jesus var Gus verklige son och av samma väsen som Gud. Tron på detta och på den Helige Ande blev det centrala i den niceanska trosbekännelsen, en stor seger för Paulus syn. Banden till Jerusalem, lagen och gärningarna var kapade. I stället för klasskamp mot de rika och ett slags socialistiskt samhälle fick man fick en ny religion som också stöddes av kejsaren och som inte kritiserade de rika, som Jesus och Jakob hade gjort. Är det någon som associerar till reformismens framväxt inom den marxistiska socialdemokratin i slutet av 1800-talet?
Nej, det är de härskande klasserna som har förvrängt Jesus budskap! Ett uttryck för detta är just kritiken mot dagens påve! Han är väl faktiskt en ”kryptokommunist”. Typiskt för kommunismen är just att den har part för de fattiga. Att bli kallad kommunist är väl en ärebenämning.
Forskning om människans natur, sammanfattas av Lars Berg i ”Skymningssång i Kalahari – hur människan bytte tillvaro”, samt av Göran Greider i ”Den osjälviska genen”. Forskarna menar, bl.a. på basis av utgrävningsfynd och studier av fossil att relationer mellan de tidiga människorna inte främst karakteriserades av aggression utan av samarbete. Man bar mat till varandra, hannar och honor hjälptes åt med ungars försörjning och överlevnad. Det är sannolikt att samarbetsförmågan var en viktig faktor i det tidiga människosläktets kamp för tillvaron för att nu uttrycka sig a la Darwin, att det var ett selektionstryck (genetisk och kanske socialt via epigenetiska effekter) som gynnade överlevnaden för de som kunde samarbeta.
Religion.Det finns liknande förhållningssätt i alla kulturer, i alla tider, väl sammanfattat i vissa teser i de stora världsreligionerna.”Ingen av er är troende förrän han önskar för sin broder det han önskar för sig själv” (Islam);
”Det du inte vill att människor ska göra mot dig, det skall du inte heller göra mot dem” (Judendom).
”Skada inte andra med sådant som skulle skada dig själv” (Buddhism).
”Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem” (Kristendom) (a.a., sid 60).
Hierarkier, klasser och Karl Marx När människan sedan började bruka jorden – av avgörande betydelse – för människosläktets framväxt uppkom sociala och ekonomiska skillnader. Hierarkier och beskattning och byråkrati blev nya inslag, liksom i ökad utsträckning strider och krig om tillgångarna. Karl Marx menade att klasskampen var en röd tråd i människosläktets historia, ett mycket känt synsätt som det finns omfattande empiriskt stöd för, även om andra tolkningar naturligtvis är möjliga. Han menade att människans vara (värderingar etc.) främst bestämdes av det samhälle man fanns i.
Karl Marx är känd för åsikten att ”Religion är opium för folket”. Visst kan det vara så, och visst har de härskande försökt och vanligen lyckas med den tolkningen, alltifrån Konstantins dagar och tidigare. Men den finns en annan sida, det sociala engagemanget från Jesus, hans brorsa Jakob och kanske påven. För en bättre värld har dock marxismen mycket mer att ge än den vanliga religionen.
Kapitalismen motverkar samarbete
Vi har på jorden ett helt dominerande produktionssätt, kapitalismen, som inte är grundat på samarbete. Kapitalismen är snarare grundad på konkurrens mellan olika företag, där var och en strävar efter största möjliga vinst. Konkurrens i sig kan vara sporrande, inte tu tal om detta. Men ett produktionssystem som baseras på vinstintresse, där en liten, liten minoritet fattar besluten med ingen eller begränsad insyn från folkmajoriteten är inte demokratiskt och inte heller optimalt då det gäller att på bästa sätt nyttja jorden begränsade resurser och låta alla få en rimlig del. Kapitalismen har inneburit kraftigt ökad produktion och produktivitet, men dess svagheter är tydliga:
-33 % av jordens befolkning lever i stor fattigdom (FN, 2011);
-De ekonomiska skillnaderna inom länder och mellan många länder har ökat. Forskning har visat att det finns ett tämligen starkt samband mellan graden av ekonomisk ojämlikhet i ett land och nivån av ohälsa och sociala problem. -20 % av tillgångarna hos världens miljardärer skulle räcka till för att ge alla jordens invånare tillräckligt med mat, skolunderbyggnad och hälso- och sjukvård enligt vissa beräkningar (Toussaint & Millet. Debt, the IMF and the World Bank. Monthly Review Press, 2010);
-Deras förmögenheter har främst skapats av andras arbete;
-Kapitalismen utgår inte från en analys av vilka behov som främst behöver tillgodoses. I så fall skulle fattigdom, mat- och vattenbrist snabbt försvinna;
-I en demokratisk planerad humanitär ekonomi skulle alla få arbeta;
-I stället för företagshemligheter och reklam av osäker kvalitet behövs samarbete (Hur många miljarder skulle sparas om läkemedelsbolagen delade på kunskap och forskning?)
-I stället för allt allvarligare och redan delvis irreversibel klimatförstöring behövs samarbete;
-I stället för krig och miljöförstöring kan vi få fred och rationell demokratisk långsiktig planering av användning av jordens resurser.
Största hindret för en verkligt demokratisk, ansvarsfull och humanitär ekonomi är dels vinstintressen hos en mycket liten grupp och dels förkrossande ideologiskt försvar av dagens läge.
Största tillgången för att genomföra den nödvändiga genomgripande förändringen är samverkan mellan den stora majoriteten av människor på jorden baserad på ökad insikt och solidaritet.
Större insikt hos folket än hos politikerna?I en opinionsundersökning juni-oktober 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (BBC World Service. Poll. Wide dissatisfaction with capitalism – twenty years after fall of Berlin wall; www.globescan.com/news_archives/bbc2009_berlin_wall/). Endast 11 % menade att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. Dubbelt så många som 11 %, 23 %, menade att kapitalismen var fundamentalt bristfällig och att ett nytt ekonomiskt system ”a new economic system” behövdes. En majoritet, 67 %, menade för övrigt att regeringar borde fördela välstånd mera jämnt. En annan opinionsundersökning i USA 2009 fann att endast 53 % av de svarande ansåg att kapitalism var överlägset socialism. Bland dem som var under 30 år föredrog 37 % kapitalism medan 33 % föredrog socialism. (New Poll: Socialism is Gaining Popularity in America. Cleveland Leader, 9 april 2009;http://www.clevelandleader.com/nade/9655.) Man kan också notera att 45 % av de svarande i en opinionsundersökning i USA år 1987 trodde att det berömda uttrycket Karl Marx Kritik av Gotha-programmet (De tyska socialdemokraternas program 1875) ”från var och en efter dennes förmåga, till var och en efter behov” fanns inskrivna i USA:s författning. (Poll on Constitution Boston Globe Magazine 13 september 1987.
intressant.se jinge människan, kapitalism, moral, religion, USA, hjälpsamhet Karl Marx, Lasse Berg jul Jesus, jultomte socialism klass, klasskamp
DN Debatt 24/12 2013 SvD 24/12 DrCais blogg Blogg -Apostlagärningarna
Fotolasses blogg Röda Malmö Knut Lindelöf DN Debatt 24/12 Bloggaren Peter Linden BBC-undersökningCleveland LeaderSKP-blogg Anders Svenssons bloggDN 23/12 Karin BojsDN 10/2 2012 DN 4/10 2012 DN 23/8 2012
Nina Björk DN 19/9 2012SVD 2/5 2012Expressen Aftonbladet 7/8 2012 DN1 2011 DN2 2012 DN3 2011 SVD1 2011 SVD 2011
8 svar till “Konservativa USA – Är påven kommunist?”
Ett inslag i SVT 2014-01-20
Därmed fick vi följa påve Franciskus långa samtal med Carlos och Rodolfo Luna /De har båda varit gerillakrigare mot fascismen i Argentina. Carlos bor i Båstad. GT/. Det handlade om flyktingfrågan och främlingsfientlighet och om ett penningfixerat samhälle som inte bryr sig om människor.
– Vi har börjat dyrka pengar. Människan står inte längre i centrum för samhället, det gör pengarna. Det är ett galet ekonomiskt system. Man kastar bort flyktingarna, de fattiga, de gamla. Jag vill ha ett samhälle som är inkluderande, sade påven.
….Påven talade länge om flyktingproblematiken och använde berättelsen om brodermördaren Kain i Bibeln som liknelse.
– Gud frågar Kain var hans bror är och Kain svarar: det vet jag inte. Har jag kanske ansvar för min bror? På liknande sätt behandlar många i dag sina medmänniskor. De bryr sig inte om vad som händer med dem.
Det gäller att bekämpa denna ”globalisering av likgiltigheten”, som Franciskus kallar den.
http://www.svt.se/nyheter/varlden/svenska-broder-traffade-paven-efter-brevvaxling
På en debatt som hölls på Stockholms universitet om Kuba och USA efter Raul Castro och Barack Obamas överenskommelse lovordades påven för sin medlarroll.
Den ateistiska definitionen av gud är att gud är en metafor för det okända.
Jag har konstaterat tidigare hur Påven har gjort ateistiska uttalanden. Han uttalade sig att Gud inte var att förstås som en skäggig gubbe, utan att gud skall förstås som en sorts kosmisk kraft, jag minns inte exakta ordvalet, men det var iaf kontentan. Så med de få meningarna välter självaste Påven teismen över ända, han går ut och bekänner sig som ateist, guds högsta organ på jorden tror alltså inte på gud så som gud beskrivs i bibeln. En kosmisk kraft står det inte något om i bibeln, i bibeln beskrivs gud som en ”persona” en storhet som har alla egenskaper som människor har, medvetande, en vilja, känslor, syften och en plan. En kosmisk kraft har inga av de egenskaperna, kallar man gud en kraft så gör man gud till en metafor för det okända och beskriver då alltså den ateistiska definitionen av gud. Påven är således ateist.
Detta är vad som sker överallt i alla religioner, detta är anledningen till att religiösa fanatiker hugger huvudet av folk till höger och vänster, att de startar krig och allierar sig med USA eller vilken kraft som helst för att göra sig relevant. Krig är religionens desperata försök att återvinna sin relevans, världen över har skarorna som dyrkar religösa ledare avtagit, viljan att bli präst och viga sitt liv till gud har avtagit. Vi lever i religionens sista strid.
De som inte ger sig i krig försöker hitta andra sätt att vidmakthålla sin relevans, i Tibet så allierar sig prästerskapet med kommunistpartiet. Katolska kyrkan blir ateister och nån sorts kulturinrättning för folk som tycker det är ganska najs att driva skvaller med polarna en gång i veckan osv.
Ateismens totala seger på en global skala är nära förestående, frågan är, vad skall vi göra när vi vunnit? Vad skall vi göra med ateistiska institutioner som perpetuerar konstiga kulturföreteelser? Jag föreslår den svenska modellen, som Kina adapterat i förhållande till religionerna, där institutionen i utbyte emot statens stöd tvingas utföra vissa samhällsfunktioner och utrota de värsta avarterna i sin subkultur. I Kina ingår detta i vad de kallar ”harmonious society” och i Sverige körde vi det tidigare med vad vi kallade Svenska kyrkan, jag tycker svenskarna var coolast, göra kristna kyrkan till skattskrivaren, ”Herrodes”, var ju bara för bra, en så sataniskt slug plan!
Man kan önska att denna påve sätter en ton för framtiden, men erfarenheten säger att det är motsättningar inom kyrkan och att reaktionen på denna påve inom katolska kyrkan kan bli starka. Som institution har katolska kyrkan väldigt mycket livskraft kvar och kan orsaka mycket skada i händerna på reaktionära krafter, även om de flesta följare sedan länge mest är med som en sorts kulturhandling.
Reza Aslan ljuger. Jesus uppmanade inte alls sina lärjungar att ta till svärd. Texten lyder ”den som tar till svärd skall med svärd förgås”. Den som vill kan ju ta till sig text och förklaring till hur skriften och och profetian skulle gå i uppfyllelse.. http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/svard.htm
Den som tycker undret och undren vara svårsmälta bör beakta att nåden, förlåtelsen som en gåva åt mänskligheten är ett betydligt märkligare verk och ändå en realitet.
Givetvis var ju Jesu gärning omvälvande för den kontingent som levde under förtrycket av Rom och sina egna. Läran om en Gud som tjänade och offrade sig och till sist offrade sitt liv var en känga åt maktens förtjusta, gynnade oc kontrollerande.
RezaAslan ljuger också om det faktum att Jesus bekämpade Judar, dömdes av Judar. Det var korruption, maktmissbruk som dödade Jesus och även det var ju förutbestämt som en kuslig beskrivning av att ingen går fri från möjligheten och risken att bli maktens missbrukare. ”han kom till sina egna och de tig inte emot honom”. Inte ens egendomsfolket var skyddat mot risken att påverkas, styras av fel princoper och göra gud till en främmande hotande kraft som måsre blidkas. Synd som fruktansvärd konsekvens och slutet på offerverksamheten av djur var ju också det en känga åt traditionerna där ”omskär era hjärtan” sedan länge retat traditionens trogna till omskärelsen, under århundraden.
Kristedomen har ju ansetts vara antisemitisk och det förs ju gärna fram av de krafter som vill fortsätta missbruka maktens medel för egna syften. Givetvis är ju taktiken att strömlinjeforma en rörelse som passar gamla och tyvärr falska syften som utesluter nåden och förlåtelsen som en rätt given alla människor. Dessutom är ju maktens fulaste spelare inte intresserade av få sin position och sina förmåner ifrågasatta. Det som är Jesu tid och en spegel av dåtidens verklighet är ju maktens missbruk och perspektiv en ständig upprepning av i vilket århundrade man än placerar sig. Viljan att snärja det som hotar maktens position är densamma årtusende efter årtusende. Undertryckandet av sanningen, de falska anklagelserna desamma och sanningen som ett hot för maktens lögner lika hotande som de alltid kommer vara.
Varför skulle inte en personlig gud vilja ändra människors mål och riktning? Uppmuntra dem att ta en ny existentiell position. Glömma sitt gamla arv, öga för öga…
Om Reza Aslan tjänade gud skulle ju inte hans framställning se ut som ett avancerat men dåligt försök att göra kristendomen till ett hot mot maktens missbrukare…
Det är olika uppfattningar och tolkningsmöjligheter. Köpa svärd bara för att uppfylla uttalande av profeten Jesaja? Vidare föreligger nödvändigtvis inte motsättning mellan att man dödas till följd av korruption etc, och det faktum att Jesus ”bekämpade Judar, dömdes av Judar.” Det fanns olika klasser bland judar, vissa var mer romarnas tjänare t.ex.:
I den av dig angivna siten står:
”Fråga: Varför säger Jesus i Luk 22 till lärjungarna att ’…den som är utan pengar ska sälja sin mantel och köpa sig ett svärd’? (K.H.)
Den händelse du syftar på utspelades precis efter den sista nattvarden. Just innan Jesus och hans lärjungar gav sig av till Getsemane örtagård, sa Jesus:
”Men nu skall den som har en penningpung ta med sig den, och likaså påsen, och den som är utan pengar skall sälja sin mantel och köpa sig ett svärd” (Luk 22:36)
Det kan förvisso tyckas vara ett ganska märkligt uttalande från någon som just har ägnat en massa tid åt att undervisa sina lärjungar om kärlek. Varför köpa svärd? Menade Jesus att hans efterföljare skulle beväpna sig för att kunna försvara honom mot de romerska soldaterna som skulle komma för att gripa honom?
För att få svaret på frågan ska vi gå några timmar framåt…
Jesus och hans lärjungar hade begett sig ut till Getsemane örtagård, där de romerska väktarna snart hittade dem. När Judas gett Jesus den berömda kyssen, för att identifiera honom, försökte soldaterna gripa Jesus. Men vad hände då.
”När de som var med Jesus såg vad som skulle hända, sade de: ’Herre, skall vi ta till våra svärd?’” (Luk 22:49)
Det är uppenbart att lärjungarna menade att vapnen skulle användas. Och utan att vänta på något svar använde Simon Petrus sitt svärd för att hugga örat av Malkus, en av översteprästens tjänare.
Var det därför Jesus hade uppmanat lärjungarna att köpa svärd? För att försvara honom mot pöbeln? Jesus svarar själv:
”Stick tillbaka ditt svärd. Alla som griper till svärd skall dödas med svärd” (Matt 26:52)
Och för att understryka att han inte ämnade använda något våld mot pöbeln helade Jesus genast tjänarens öra.
Vad Jesus hade uppmanat lärjungarna att göra var att köpa vapen – inte att använda dem. Jesus påpekade att han med lätthet hade kunnat få hjälp av legioner änglar om han behövde fly. Men det ingick inte i Guds plan (Matt 26:53-54).
Nej, Jesus avsåg inte att svärden skulle användas vare sig i försvarssyfte eller att hota med. Skälet till att han sa åt sina lärjungar att utrusta sig med åtminstone ett svärd var för att profetian skulle kunna gå i uppfyllelse:
”Då sade han: ’Men nu skall den som har en penningpung ta med sig den, och likaså påsen, och den som är utn pengar skall sälja sin mantel och köpa sig ett svärd. Jag säger er att med mig skall det ord i skriften gå i uppfyllelse som lyder: ’Han räknades till de laglösa.’ Ty nu fullbordas det som är sagt om mig” (Luk 22:36-37)
Den profetia som Jesus citerade var Jesaja 53:12:
”…han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland överträdare, han som bar mångas synder och bad för överträdarna”
Som svar på Jesu uppmaning att gå och köpa svärd, sa lärjungarna att de hade två vapen. Jesus ansåg att det var nog (Luk 22:38). Genom att leda en grupp män beväpnade med två svärd kunde Jesus av myndigheterna klassas som en vanlig brottsling.
Faktum är att när pöbeln kom för att gripa Jesus, var de också beväpnade som om de räknade med väpnat motstånd. I deras ögon var det otänkbart att någon, som de trodde var en upprorsmakare, inte skulle gripa till vapen och göra motstånd – och de beväpnade lärjungarna i Jesu sällskap bekräftade den uppfattningen.
Det finns de som har använt det här exemplet för att rättfärdiga sig själva då de tagit till vapen mot sin nästa. Men det här bibelstället rättfärdigar inget våld mot andra människor. Tvärtom klargjorde Jesus att den som tar till vapen med stor sannolikhet själv kommer att drabbas av det öde han avsett för andra.
Det enda skälet till att Jesus gav lärjungarna den här uppmaningen var för att Jesajas profetia skulle gå i uppfyllelse.
Thor-Leif Strindberg”
Mycket intressant text Anders. Dina slutsatser är väl underbyggda, logiska och tilltalande, även din sista kommentar ovan.
MEN jag vill kommentera Det galna med tillväxt in-absurdum
Du, jag och vänstern vill fördela resurserna lika mellan människor, som de demokratiska socialister vi är, något som enligt många vetenskapliga undersökningar skapar lycka i samhället. Sannolikt vill ni även att vi hushållar med resurserna och ställer om till alltmer långsiktigt hållbar resursförbrukning. Allt gott. Men du verkar inte vilja ta upp befolkningsproblematiken, d.v.s. att det som kan produceras ekologiskt måste fördelas, eller det faktum att en ständigt växande befolkning (ofta genom galna politiker/ekonomer/kulturer/religioner) både minskar det som kan fördelas, samt tränger undan och hotar olika djurarter. Varför tar du aldrig upp den saken? jag anser det vara mycket viktigt, för annars blir vi ju alla fattigare och till slut undernärda och olyckliga.
Angående profetior och trovärdighet är det ju så att ”köpa svärd” blir en detalj i ett omfattande skeende. Att gå i uppfylleslse blir också det en detalj i detcstora hela..
Jag anser att R.A. konklusioner leder fel och tvingar kristendomen på knä utpekad som antisemitisk. Det var inte judar i synnerhet som såg till att reducera betydelsen av Jesu gärning till en brottslings. Det var korruption, vinst och maktintressen som skaffade undan problemet. Ända sedan dess kan man ju säga att sanningen, fakta alltid kommer ligga maktmisbruket i fatet… Givetvis saknas inte ingående beskrivningar hur rädda företrädesvis judar var för sina ledare inom prästerskapet och de skriftlärde..
Det kommer alltid vara en intrikat gärning att göra slut på livslögner, rädsla, förtryck och bjuda frihet i utbyte. Ett rike inte av denna världen…
Därav kommer ju kampen det onda bedriver inte upphöra sörskilt inte av de krafter som mest påminner och liknar fascister av Israels extrema nutida ledare. Medvetenhet och kunskap kommer alltid vara en böld i ändan på maktens härskna missbukare…
Vi kan ju diskutera jungfrufödslens vara eller icke och ändå inse att K-G Hammar och Jackelen har konklusionen om renhet vilket ser ut som den bästa tolkningen..
Att svärd kom att tillgripas trots vad Jesus lärt blir ju inte mindre mänsklig svaghet missuppfattning än förnekelsen som tuppen fick bekräfta… Även det var ju en förutsägelse som Petrus avfärdade och fick bli varse att det var svårt att förutse hur och varför det skulle hända. Det stora i dessa sammanhang är ju ändå nåden, kärleken förståelsen från den mänsklige guden. En bjärt kontrast till den rådande ordningen. Helandet av en soldats öra ringde säkert länge i den sinnevärld som regerade och öven här kommer något nytt in i motsatts till det rullande våldet. Maktens medel och dess beslutsamma kraft.
Underverk kokar ju ändå ner till att nåden och förlåtelsen förblir det bestående och centrala. Att komma till tro är ju viktigt men till syvende och sist är det ju våra grundläggande behov det handlar om. Vår existentiella position och den har ju sedan skapelse och fall varit ett ständigt problem och en källa till ständiga bekymmer. Att kunna skåda en ny himmel och en ny jord är inte att förakta..
Påven är gott sällskap, även Simpsons anklagas av samma bunkergäng för att vara kommunism… Heaven meets cartoon. En ny himmel och en tecknad jord.
Angående profetior och trovärdighet är det ju så att ”köpa svärd” blir en detalj i ett omfattande skeende. Att gå i uppfyllelse blir också det en detalj i det stora hela..
Jag anser att R.A. konklusioner leder fel och tvingar kristendomen på knä utpekad som antisemitisk. Det var inte judar i synnerhet som såg till att reducera betydelsen av Jesu gärning till en brottslings. Det var korruption, vinst och maktintressen som skaffade undan problemet. Ända sedan dess kan man ju säga att sanningen, fakta alltid kommer ligga maktmisbruket i fatet… Givetvis saknas inte ingående beskrivningar hur rädda företrädesvis judar var för sina ledare inom prästerskapet och de skriftlärde.. Att den tidens store härskare konstaterar ”inte finner denne ma skyldig till någo ont” är väl ödets ironi för maktens hungrigaste religiösa…
Det kommer alltid vara en intrikat gärning att göra slut på livslögner, rädsla, förtryck och bjuda frihet i utbyte. Ett rike inte av denna världen…
Därav kommer ju kampen det onda bedriver inte upphöra sörskilt inte av de krafter som mest påminner och liknar fascister av Israels extrema nutida ledare. Medvetenhet och kunskap kommer alltid vara en böld i ändan på maktens härskna missbukare…
Vi kan ju diskutera jungfrufödslens vara eller icke och ändå inse att K-G Hammar och Jackelen har konklusionen om renhet vilket ser ut som den bästa tolkningen..
Att svärd kom att tillgripas trots vad Jesus lärt blir ju inte mindre mänsklig svaghet missuppfattning än förnekelsen som tuppen fick bekräfta… Även det var ju en förutsägelse som Petrus avfärdade och fick bli varse att det var svårt att förutse hur och varför det skulle hända. Det stora i dessa sammanhang är ju ändå nåden, kärleken förståelsen från den mänsklige guden. En bjärt kontrast till den rådande ordningen. Helandet av en soldats öra ringde säkert länge i den sinnevärld som regerade och öven här kommer något nytt in i motsatts till det rullande våldet. Maktens medel och dess beslutsamma kraft.
Underverk kokar ju ändå ner till att nåden och förlåtelsen förblir det bestående och centrala. Att komma till tro är ju viktigt men till syvende och sist är det ju våra grundläggande behov det handlar om. Vår existentiella position och den har ju sedan skapelse och fall varit ett ständigt problem och en källa till ständiga bekymmer. Att kunna skåda en ny himmel och en ny jord är inte att förakta..