Vi älskar att hata opinionsmätningar


Många av oss är rejält trötta på alla opinionsmätningar, och det av lätt insedda skäl. Högst var tionde mätning är gjord på ett sätt som är så seriöst att man möjligen dra slutsatser om opinionen utifrån resultatet, snarare är det så at tidnigarnas eget renommé är det som drabbas värst. För vad ska vi tro om pressen när de levererar flera olika opinionsmätningar varje månad? Visst, det är av konkurrensskäl, men om de istället får läsarna att rycka på axlarna och sucka, ja då är det inte tidningens anseende som stärks.

Sist ut i raden, Dagens Nyheter presenterar idag en undersökning som är gjord av Ipsos, ett namn som får mig att tänka på olika operativsystem för datorer eller mobiltelefoner. De kanske har konstruerat en ny slumptalsgenerator som simulerar opinionsmätningar, men antalet telefonintervjuer (2222 stycken) ser ju vederhäftigt ut.

DN: ”Alla förändringar i junimätningen ligger inom felmarginalen, men några av partierna tar nog ändå chansen att glädjas i dag: Kristdemokraterna ligger i denna mätning över 4-procentsspärren – för första gången sedan november förra året. Centerpartiet, som haft problem sedan Annie Lööf tog över ledningen, har i junimätningen konkurrerat ut Folkpartiet som största borgerliga mittenparti. Miljöpartiets ökning med 1,7 procentenheter ligger precis på felmarginalen och kan vara tecken på att deras nedgående trend är bruten. På samma sätt är Folkpartiets minskning med 1,6 procentenheter precis på felmarginalen. Men skillnaden på en halv procentenhet mellan C och FP är alltför liten att dra några slutsatser av, menar Johanna Laurin Gulled. – Vi får vänta till nästa mätning i augusti för att se om det står sig då.”

Jag tror inte att något parti ska dra någon som helst slutsats av denna undersökning. Själv litar jag bara på SCB:s stora undersökningar eftersom jag har ett visst förtroende för dem. Men jag kan ändå inte avhålla mig ett litet leende när det gäller SD:s resultat, de backar i undersökningen till 4,7 procent, en tillbakagång med 1,2 %. Men som man säger själva i det citerade stycket ovan – alla mätningar ligger inom felmarginalen. Men jag har svårt att tänka mig att Sverigedemokraterna undgår att drabbas opinionsmässigt av det rasistiska massmordet i Norge, det handlar ju faktiskt om exakt samma sorts rasism, och mördaren har sagt att SD är det bästa svenska politiska partiet. Rimligen borde SD:s presumtiva väljare ta in det och fundera på uttalandet.. (forts under sponsormeddelandet..)

Vänsterpartiet får 5,2 procent enligt undersökningen. Jag kan tänka mig att det är en relativt korrekt siffra, (V) har haft svårt att komma in på banan, Sjöstedt fick aldrig den opinionsmässiga medvind som förväntades, samtidigt kan man konstatera att han aldrig heller har påstått sig ha spelat fotboll mot Nacka Skoglund. Men Nacka kanske aldrig var uppe i Västerbotten och joxade med trasan?

Kan man ändå inte dra några slutsatser av denna undersökning frågar sig vän av ordning, nej det kan man inte. Skillnaden mellan blocken är 3,5 procent och det enda det talet säger mig är att det syns en tendens, inte mer.

Nästa vecka kommer politikerföraktet stå som spön i backen för då börjar den s.k. ”Almedalsveckan”. En vecka där sällskapet för inbördes beundran träffas och super till. Några makthavare kommer vara där, men framförallt så kommer en massa ”makthavar-wannabes” jobba på att bli citerade i pressen. Vissa har till och med startat makthavar-
hemsidor, den mest patetiska är Makthavare.se som är startad av folk som – på grund av egen handaverkan har sett till att hamna utanför det de åtrår allra mest – makten.

it Andra om: , , , , , , , dn123456 ekot gp ab12345 svd12345


Ett svar till “Vi älskar att hata opinionsmätningar”

  1. Nej, man kan inte tro på alla dessa undersökningar. Ändå glädjer jag mig åt att SD backar enl denna undersökning och som det ser ut är nummer sju bland riksdagspartierna.
    Tänk om denna tendens skulle kunna hålla i sig, jag hoppas!

    OT, jag läser nästan dagligdags EXPO:s nättidning (ja, du får sudda här) och förfäras just idag av en artikel om SD-Kurirens angrepp på Sverker Åström. Det är så dumt, samtidigt skrämmande. Dumt för att Åström själv berättade för dem han ansåg behövde veta något om hans privatliv, däribland Palme. Skrämmande för att uppenbarligen finns det SD:are som i VISSA frågor är väldigt bibeltrogna.

    Men de där bibelorden om att vända andra kinden till eller att den som är utan synd ska kasta första stenen, det är något som detta SD-anhang inte tar till sig, vad det verkar.