Var ska (S) begravas?


Så kan äntligen media börja skriva snälla saker om Mona Sahlin, det har de inte tillåtits göra de senaste åren, och i de fall de har det så har de undvikit det på grund av sin egen negativa inställning till henne.

Men ska man vara ärlig så blev Mona ordförande i Socialdemokraterna först efter att tre personer tackat nej till uppdraget, och hon blev det för att hon är kvinna. Det rimmar illa med det som krävs av en partiordförande, en kvinna går bra men då ska det vara rätt kvinna. Det var inte Mona, rätt kvinna var Margot Wallström om folkets röst hade fått bestämma, men Margot hade arbetat i EU några år och avböjde och tackade för förtroendet. Så gick det som det gick.

Idag säger massor av politiker snälla saker om Mona, och det är bra, det kan hon behöva. Hon är nämligen en politiker som har varit med ett tag, och själv undrar jag om hon inte försvinner helt ur politiken i valet 2014, att hon inte ställer upp på ytterligare en period i Riksdagen. Fast osvuret är väl bäst när det gäller henne.

Samtidigt så kan det kännas oroande idag, jag lyssnade lite på sossepolitikerna på radio och i TV igår kväll. En f.d. SSU:are pratade om näringslivets behov och att Sverige måste bli mer företagsvänligt, en annan hävdade att högeralliansen visat vägen och att (S) skulle reformera sin ideologi och anpassa den till 2011. Jag hörde ingen tala om frihet, jämlikhet och broderskap vilket kan vara en antydan om att det socialdemokratiska arbetarpartiet idag är på väg mot sin egen undergång i tvåhundra knyck.

Ska de härma alliansen så är de dömda att för evigt harva omkring i skuggornas värd i en källare i politikens museum. Och lika bra är det, Vänsterpartiet klarar utmärkt väl att framföra kraven och peka på det faktum att ett samhälle måste vara byggt för alla dess medlemmar och inte bara dem som tjänar över femtio tusen i månaden. Om det sedan hjälper vet jag inte, men jag förstår att detta är sossarnas sista chans, jag undrar om de förstår det själva?

Med politiker som Ilija Batjan så har man redan hamnat i ett högerdike som är djupt nog för att inte klara av att kravla sig upp, och det finns många fler än honom. Här i Haninge har vi en annan högersosse som härmar Reinfeldt, för att inte tala om alla högerbloggare som gått med i (S) av karriärskäl. De tjattrar som papegojor och någon har till och med upphöjts till ”vänsterbloggare” av en större tidning, trots att han aldrig varit vänster om Folkpartiet i hela sitt liv.

Det är i sanning en sorglig samling, och ska dessa stå för något slags förnyelse inom (S) så inser alla att partiet är på väg att dö sotdöden. Vi är på marsch mot ett alltmer amerikaniserat samhälle där individen får klara sig själv om hon/han blir sjuk, dessutom får hon/han bli soldat i Nato- eller EU-armén i händelse av arbetslöshet. Fackets roll är på väg att försvinna även den, det är i sanning en dyster framtid som skymtar runt hörnet.

it , , , , , ab1234 ex123 svd1 dn12 svt123 gp123 Läs oxo pamflett, zaramis, marlene, pirat, annarkia, k&å, hampus, allende, ingsoc, calandrella, iversv, conny & integritet


13 svar till “Var ska (S) begravas?”

  1. S inte Mona igår att hon skulle lämna sin riksdagsplats också i mars så hon lär försvinna ur plitiken redan 2011. Frågan är vad för reträttpost hon kommer att erbjudas, landshövding, ambassadör eller kanske generaldirektör…

  2. Ja Jinge … Kunde inte ha skrivit det bättre själv! Ska en vänster resa sig ur askan som en fågel Fenix måste rörelsen bildas runt en äkta folkrörelse med ett äkta vänsterperspektiv för ögonen. Socialdemokraterna måste bort från svensk politik, ty den står i vägen för en ny vänster. Vi måste bort ifrån allt vad högervridna Socialdemokrater heter. Det finns ingen plats för två socialdemokratiska jämnstora partiet med samma politik – eller för den delen, två jämnstora moderat partier. Att ta ”ansvar” för landet, måste betyda något annat än att öka på orättvisorna.

    • Om högern får bestämma berättelsen, den om att skatter bara är en höjning som inte går till någonting, så kan det kanske fortsatt bli så att de väljer M eller annat borgerligt parti. Men om S lyckas återta berättelsen om att skatter går till något, så kan medelklass mycket väl rösta vänster. Detta är förstås något som högern fruktar.

      • Det beror ju på vad innebörden i att röra sig åt vänster innebär och hur det uttrycks. Definieras det såsom högern vill, dvs höjda skatter utan annan koppling än att det går till bidrag, ja då fungerar det inte och det tror heller ingen som förespråkar att de skall gå åt vänster.

  3. To ting: – trygghetssystem för ensamföretagare, och en lösning för bemanningsbranschen (borde egentligen vara ett sak för facken, men det kanske går att göra både på politiskt och fackligt plan). Kan man fixa detta får man både väljare och existensberättigande tror jag.

  4. Det är mest sannolikt att fallet fortsätter då reformviljan hos s inte kommer uppstå över en natt. Reformeringen skulle börjat för över 15 år sedan då vi ”alla” blev ”miljonärer” på stigande hus- och bostadsrättspriser och spekulation i allmänhet. Socialdemokratin har godsherren Persson och tacka för högervridningen av partiet och utförsbacken som alla i sin girighet bidragit till. Känner själv flera i arbetarkommunen Göteborg som då var övertygade arbetarsossar engagerade i sin omvärld. Idag är de nyliberaler med VVV som skiter i allt som inte har med deras egen välfärd att göra.
    Individualismen härskar över kollektivismen på alla upptänkbara plan och vi lever i en perverterad variant av alla-är-sin-egen-lyckas-smed!
    Individualismen gör att det blir lättare att härska över massorna genom att alla är upptagna med sig själva och sin konsumtion.
    Vart försvann samvaron och samhörigheten som fanns under stora delar av förra sekel?
    Det ligger något typiskt svenskt över det hela. Man går från en extrem till en annan. De går inte förena.
    Landet lagom? Pyttsan!

    • Om man som vänstersinnad ändå ska försöka se någon ljusglimt så får man höja blicken och se ut över världen. Trots finanskrisen (som sannerligen inte är över) har faktiskt många fattiga och förtryckta blivit en aning mindre fattiga och förtryckta om vi ser till utvecklingen de senaste 50 åren. Om man vill göra en samhällsinsats i progressiv riktning är det bättre att gå med i t.ex. Greenpeace, Amnesty och stödja Läkare utan gränser än att ödsla tid på de två så kallade vänsterpartierna här i Sverige. Deras ”vänsterpolitik” klarar Alliansen lika bra.

  5. Citat från Widar Andersson (s) i dagens Aftonbladet:

    ”…Inom partiet finns en liten vänsterfalang. Det vet alla.

    Vänstersidan har sällan någon betydelse för den praktiska politiken. De få gånger vänsterfalangen haft genomslag har det gått åt helsike för Social­demokraterna. En gång tvingade de på Socialdemokraterna löntagarfonder. En gång lyckades de tvinga på Mona Sahlin ett samarbete med Vänsterpartiet.

    Vid sidan av vänsterfalangen finns den stora huvudfåran av partiet. De är vare sig höger eller vänster. De är Socialdemokrater kort och gott. Fiktionen om högervänsterfalanger är skapad i en symbios mellan vänstersossar och borgerliga spindoktorer. Vänstern gillar falangtänket eftersom deras egen betydelse förhöjs. Borgerligheten gillar falangtänket eftersom det ger en angenäm bild av socialdemokratisk splittring.”

    http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article8126251.ab

    • Jo, Widar Andersson vill gärna se sig själv som ”bara” sosse. Men han är ingen sosse. Han är en förment sosse som skulle bli bortglömt direkt och sittandes utan sin karriär som tyckare om han gick ur partiet. Widar Andersson försvarar helt enkelt sin egen position, inget annat.

  6. Människor i allmänhet och löntagare i synnerhet lever i en falsk verklighetsbild att de är trygga med sin universitetsexamen. Sanningen är att de flesta av oss mer eller mindre lever på i grunden skattefinansierade intäkter, allt från taxibranschen (färdtjänst) till landsting, polis, kommuner, universitet, skolor, företag som är underleverantörer till hela skattefinansierade sektorn, ja – jag skulle kunna räkna upp hur många som helst som direkt beroende av det gemensamma skattetrycket (inklusive regering och riksdags löner). Det blir sossarnas uppgift att tydliggöra vad det är vi ska leva på (våra naturtillgångar i grunden som malm, skog, vattenkraft) och alla företag kring dessa som ska generera våra skatteinkomster. Den rätta ledaren kan formulera det, så att människor tror på det och får en pekande pil rätt in i framtiden.

    • Vad Mona ska leva på är dock helt klart (klipp ur dagens Aftonbladet):

      ”Hon dock lämnar inte posten som partiledare lottlös. Hennes fallskärm, i form av statsrådspensionen, är värd cirka 14 miljoner kronor, rapporterar Expressen. Full statsrådspension ger henne 51 000 kronor i månaden fram till dess att hon fyller 65 år, enligt tidningen. Efter det får hon 36 000 kronor i månaden. Beräkningen bygger på att Sahlin blir 81 år – genomsnittsåldern för kvinnor.”