Vänsters feghet och svek bäddar för krig och elände

Tidningen ETC publicerade 10/12 en mycket viktig artikel av Jan Myrdal, socialist och kommunist sedan mer än 70 år. (Han fyllde 88 år i somras). Jag har fått Jan Myrdals tillstånd att publicera artikeln. Publicerar nedan också Göran Greiders ledare, som Jan Myrdal kritiserar. Länkar till de två artiklarna i Etc finns. Instämmer Du eller har du någon annan uppfattning? Välkommen att kommentera!


Göran Greiders ledare i Dagens ETC (9/12) låter klok och sympatisk. Men det är den inte. Den visar i stället på skälet till att det som pryder sig med beteckningen vänster marginaliseras och förlorar i betydelse såväl i Frankrike som Sverige och andra liknande samhällen, skriver Jan Myrdal.
Jan Myrdal GP 498021283
Göran Greider har en korrekt sakbeskrivning:
”Att det franska socialistpartiet går tillbaka är ytterligare ett bevis för vad ekonomisk åtstramning oftast gör med socialistpartier och fackföreningsrörelser: Trasar sönder dem och dömer dem till nederlag. Att Nationella fronten nu går framåt så starkt tror jag heller inte kan förklaras med terrordåden som nyligen briserade i Paris. Det går djupare än så.

För det första ligger arbetslösheten i Frankrike idag en bra bit över EU-genomsnittet och skarorna av fattiga växer. President Hollande och hans socialistiska regering har knappt lyckats leverera en enda social reform som kan få det franska folket att känna tilltro till framtiden. Det franska samhället har till råga på allt bibehållit extremt starka elitistiska drag, där inte minst den politiska eliten oftast hämtats från elitskolor som Ecole Normale Superieure.”

Detta kunde vara en beskrivning av den politiska verkligheten i Sverige. Men man behöver inga mentalistiska förklaringar till denna ”vänsterns” nedgång. Man behöver bara se sig om. De rika blir rikare. De fattigaste sitter på gatorna och tigger. Samhället fördjävligas till de liberala friheternas bästa och vänstern kämpar en modig kamp mot chokladbollar. Det vore ett politiskt mirakel i ordets verkliga mening om en folkmajoritet skulle välja en sådan vänster.
Göran Greider

Visst är detta traditionellt. Den vänster vars representanter år 1912 ordentligt förklarat det kommande kapitalistiska kriget och hur arbetarrörelsen skulle kunna hindra det smet 1914 undan och röstade för samma krig. De säkrade därmed att miljoner av deras väljare dog en meningslös men plågsam död. Själva överlevde de i relativ välmåga till dess det blev möjligt att åter begå samma svek och möjliggöra de fascistiska och nazistiska partiernas framväxt och maktövertagande. Alltså åter säkra att väljarmiljonerna dog undan.
Jag kunde gå längre tillbaka ty Greider har rätt i att det är tradition. Hur kom det sig att general Boulanger fick så starkt stöd från såväl underklass som intellektuella? Titta på den dåtida franska vänstern!
 Hur kan en vänster utan citattecken förhindra detta? Våga följa sina program och därmed genomföra den samhällsomvandling de sagt sig representera! Men den vänster vi sett och ser blir bleknande rädda för att kapitalet och dess olika politiska och kulturella representanter skall skrika och larma.
Röda fanor
Därför har ”vänstern” hittills i alla avgörande ögonblick offrat det folk den levt på att företräda.Men om de skulle våga kunna uppträda förnuftigt, ”expropiera expropiatörerna”, som det står skrivet då skulle det finnas en rimlig möjlighet för folk att överleva också denna tid. Men de är för fega och värnar sina egna privilegier alltför mycket för att våga gå den härskande klassen, dess banker och ledarskribenter emot ens så mycket som de i Sverige vågade på trettiotalet. De vågade inte ens fullfölja den halvmesyr de påbörjade med lönefonder. All hittillsvarande erfarenhet säger alltså att de åter kommer att svika till sina medlemmars och väljares undergång också nu. Tyvärr.

Jag kan dock med viss tillfredsställelse säga att jag på mitt åttionionde år inte behöver vara med om att uppleva hur de också denna gång fullbordar sitt traditionella självförgörande svek. Jag kan stå på gravranden och flina åt eländet.

Göran Greiders ledare:

När Nationella fronten i Frankrike för första gången ställde upp i parlamentsvalen 1973 var det 122 000 väljare som röstade på partiet. Det fanns i marginalen av fransk politik. Förutom i den tidens europeiska diktaturer fanns inga starka högerextrema partier någonstans. Även Frankrike upplevde under efterkrigstiden sina rekordår, sina trentes glorieuses, och den allmänna standardökningen och minskade ojämlikheten sopade där, liksom på andra håll, bort de högerextrema alternativen. I Sverige återstod vid den tiden i huvudsak bara några darrande gamla gubbar som förde de högerextrema och nazistiska traditionerna vidare.
France's far right National Front political party leader Marine Le Pen waves on stage during her speech in front of the Opera following the National Front's annual May Day rally in Paris
I dag sänder partiets resultat i den första omgången av de franska regionvalen chockvågor över såväl Frankrike som övriga Europa. Jag är inte säker på att alla verkligen uppfattat hur oerhört det är att det i världens femte eller sjätte största ekonomi, i hjärtat av EU, existerar ett högerextremt parti som attraherar över 27 procent av väljarna. För bara fem år sedan gick snarare en liten röd våg över Frankrike. Men nu är det en brun våg. Det franska socialistpartiet backar kraftigt i valen, samtidigt som den gamla vanliga högern – nu åter under Sarkozys ledning – vinner terräng.

Att det franska socialistpartiet går tillbaka är ytterligare ett bevis för vad ekonomisk åtstramning oftast gör med socialistpartier och fackföreningsrörelser: Trasar sönder dem och dömer dem till nederlag. Att Nationella fronten nu går framåt så starkt tror jag heller inte kan förklaras med terrordåden som nyligen briserade i Paris. Det går djupare än så.

För det första ligger arbetslösheten i Frankrike idag en bra bit över EU-genomsnittet och skarorna av fattiga växer. President Hollande och hans socialistiska regering har knappt lyckats leverera en enda social reform som kan få det franska folket att känna tilltro till framtiden. Det franska samhället har till råga på allt bibehållit extremt starka elitistiska drag, där inte minst den politiska eliten oftast hämtats från elitskolor som Ecole Normale Superieure.
Hollande 7152045341_b1b204fb89_t
Men det är inte bara det. Den franska nationen rymmer mycket starka konservativa, rasistiska och koloniala traditioner som landet egentligen aldrig gjort upp med. Före Hitlers uppstigande till makten var Frankrike troligen det ledande antisemitiska landet i Västeuropa. Dreyfussaffären skakade landet i förra seklets början. En historiker skrev en gång att om en enkät genomförts före Första världskriget med frågan ”Vilken nation tror du kommer att stå skyldigt till utplånande av miljoner judar om tjugofem år?” – ja, då hade de flesta européer antagligen snarare gissat på Frankrike än Tyskland. När tyskarna erövrade Frankrike 1940 erhöll en del av landet, den södra, ett slags självstyre (Vichyregimen) under nazisternas överinseende. Den mycket konservativa Vichyregimen bytte ut Frankrikes revolutionära devis ”Frihet, jämlikhet, broderskap” till ”Arbete, familj och fosterland”. Både före och efter andra världskriget var franska politiker dessutom drivande i visionen av skapandet av ett Eurafrika, det vill säga drömmen om europeisk exploatering av Afrika som skulle göra Europa till en stormakt (Se Stefan Jonssons och Peo Hansens upplysande och skakande studie Eurafrika – EU:s koloniala rötter, som utkom i år.)

I berättelsen om Europa är det naturligtvis Tyskland som fått axla rollen som bärare av den mest vedervärdiga form av rasism världen skådat. Men det har också lett till att de rasistiska traditionerna i övriga europeiska stormakter aldrig riktigt blivit en självklar del av vår förståelse av kontinenten. Den som läser historikern Håkan Blomqvists Myten om judebolsjevismen – antisemitism och kontrarevolution som kom förra året, får en inblick i exempelvis den starka brittiska antisemitism som de flesta valt att glömma eller förtränga. Den skymtar faktiskt förbi i självaste Downton Abbey, men reduceras till konstiga attityder hos några få konservativa stötar, trots att antisemitismen levde starkt hos inte minst Winston Churchill, som ansåg att ryska revolutionen leddes av judar.

Grundaren av Nationella fronten, Jean Marie Le Pen, uteslöts ur sitt eget parti häromåret efter att ha kallat Andra världskrigets gaskamrar för ”en liten detalj” i historien. Men denne gamle fallskärmsjägare i Franska främlingslegionen – verksam i franska Indokina och de franska kolonierna i Nordafrika – speglar verkligen Frankrikes sämsta, ultranationalistiska sidor. Det har hävdats men aldrig kunnat bevisas att han var med och torterade fångar i Algeriet under befrielsekriget. I själva verket är denne man som uppstigen ur de mest spöklika källarvåningarna i fransk historia.

Och nu är det hans dotter, Marine Le Pen, som ler på alla franska nyhetsbilder. Ett Nationella fronten på frammarsch är inte enbart ett exempel på hur hela politiken i Europa kantrar åt höger. Det är också ett obehagligt tecken på att den europeiska kontinenten i själva sitt hjärta rymmer traditioner som vi för bara en generation sedan trodde var evigt bortsopade ur historien. Kanske är det verkligen så, att det enbart är social trygghet och full sysselsättning som kan hålla de där traditionerna stången. Antirasism och expansiv välfärdspolitik måste alltid samsas och samordnas.

i Andra om: , , , , , , ,

Jan Myrdal ETC 9/12 Göran Greider ETC 9/12 DN 2/12 VLT 2/12 Blogginlägg 3/12 Demoskop 7/12 DN 20/8 SvD Nyheterna Ultima Thule Pål Steigan SvD 2 BBC-undersökningen 2009 Cleveland Leader 9/4 2009 Frågeundersökning 2011 Pew Research Gallupundersökningen om USA som hot

  18 comments for “Vänsters feghet och svek bäddar för krig och elände

  1. Kruxet
    12 december, 2015 at 09:30

    En vänster som inte sätter bankirvampyr frågan i centrum av sitt agenda är värt noll och intet. kanske kan vänstern lära sig av Island, Ecuador, Kina och Ryssland

    http://www.counterpunch.org/2015/12/11/reinventing-banking-from-russia-to-iceland-to-ecuador/

    • Gammal krigare
      12 december, 2015 at 12:38

      Bra kommentar som jag fullständigt håller med om fastän jag räknas till högern för att jag röstar på SD.

  2. 12 december, 2015 at 10:31

    Det var bra skrivet. Vi ser hur vänstern har gett upp och hur det i sin tur leder till att reaktionen bygger upp sina positioner. Detta med den enkla logiken att det var bättre förr. För det var det ju, men det var pga av arbetarrörelsens ledning var uppskakad efter Stalingrad och andra världskrigets slut. Idag är Kapitalet och dess herrar är heliga. Vänsterns ledning står med mössan i hand inför patronen.

  3. jan mellring
    12 december, 2015 at 11:12

    var finner jag en organiserad arbetarklass? …annat än på järnvägsmuseet

  4. 12 december, 2015 at 12:12

    Med Depressionen som sista ordet och det grövsta verktyget att tysta, styra och tvinga arbetarklassen på knä har svälten, den fysiska och den politiska alltid lyckats. Utan respekt för människans gemensamma villkor har etablissemanget alltid varit grymt vare sig vi haft fred eller krig. De har alltid arbetat på vår eventuella undergång. Just för att de aldrig vill släppa makten eller se just den fördelas mer jämt och humant. Kampen om löntagarfonderna var ju en desperat fredsaktion men förtäckt krig. Hade vi haft dessa fonder idag hade pensioner såväl som sysselsättning varit tryggade för all framtid. Därför ska vi väl tro att miljonerna som satsades, att det rika etablissemanget gick man ur huse och kämpade ner allas rättighet till trygg försörjning knappast var vänsterns fel. De mötte en determinerad överman av obegränsade resurser som såg riskerna med att till slut få makten över investeringarna, lånen och arbetstillfällena fördelad mer rättvist.

    På samma sätt var inte jätteprojektet i norr ett politiskt misslyckande utan ett bevis för hur långt resten av världen är beredda att gå för att förhindra maktens och möjligheternas fördelning. Man lät sig inte fångas i nät så lätt.

    Krisen som deras slutgiltiga verktyg att försätta allt, har alltså på alla sätt kommit och gått i för dem lämplig och grym dos. Allt för att återställa ordningen, maktfördelningen och behålla det slutgiltiga alternativet och valet för sig själva.

    Med tex Riksdagen, som en förlåt uttrycket isolerad jättelik sandlåda, har iaf korruptionen alltid sett till att saker skall gå som de vill. Med typ Rosengrenar och Vidar Anderssonskans skallar som ytterst bemedlade exempel har arbetarrörelsen mer eller mindre visat att den haft svårt att hålla rent inte bara i porten utan också inne i orkestern och på dansgolvet.

    4:e Oktoberrörelsen är inget att vara stolt över, Inte heller kärnkraftsomröstningen för det korrupta näringslivet. Eu-omröstningen likaså förlorades för svekfulla tomma löften om tex arbetstillfällen, vars varningsflagg med förvånande säkerhet gått i uppfyllelse till minsta millimeter. Det fattas idag ingenting av arbetslöshet, arbetsmarknadshot eller att avgrunden flyttats närmare för att tillintetgöra inte bara tryggheten utan också försäkringen från att hamna på gatan. Det är klart att den mest isolerade och ensammaste delen av mänskligheten blir rädd inför dessa scenarion.

    Om Riksdagen visat sig vara en allt större men avgränsad lekplats för lobbyismen medan press media numer får be om nåden att sticka in en mikrofon och på nåder ställa frågor med risk att bli av med ackrediteringen, har krafter som inte vill ha folkviljan med vunnit. Det är ju också ett 4;oktober, en ful manipulerad kärnkraftsomröstning eller EU-dito. Journalistiken såsom den länge varit med pålästa och duktiga pennor, kameror har svultits ut i en annan påhittad kris som ursäkt för bantningar av de djupare reportagen, de historiska parallellerna och kopplingarna som lättare hade låtit det förflutnas skuggor vara med i det nya ljuset. Det slipper man nu när den yrkeskåren plattats till på samma sätt som socialismen plattades till på trettitalet och nassarna själva kallade sig socialister med framgång för inget annat än destruktiviteten och en dystrare mörknande framtid.. Att journalistiken förlorar mark, som tredje statsmakt och påverkan ser illa ut i ett historisk ljus.

    Att den enskilde riksdagsledamoten har fått allt svårare att hänga med i informationssvängarna bero ju på att de dränkts i information, de missleds och försvåras i sitt uppdrag att besluta, leda och styra landet. Thage G Pettersson säger kanske mer om hur det fungerar i det stora hela än det gjorde för just Thage. Ett 2.0 av informationstsunamin med dagliga metervågor av info. En arbetsordning som inte lämna mycket utrymme för kontemplation eller vila skiljer sig kanske inte mycket från dagens mindre gynnade journalisters. ’Spinning’ kanske inte bara är en ansträngande stund på en cykel som inte kommer särskilt långt. Besluten som trummas och avverkas en masse en bra bit efter debatterna på gruppledarens order garanterar att andra krafter får som de vill. Knapptryckarkompaniet som inte bara är en moderat åkomma finns utbredd på fler ställen i Rosenbadet.

    Över allt detta råder korruptionen i den skräckvision de hyser inför att förlora initiativet, makten och kontrollen. Med EU’s vattentäta skott mellan beslutsfattarna och korruptionen mer eller mindre som syresättare i detta slutna instängda komplex återstår blott för de mindre bemedlades representanter att försöka förmera sig, sina röster tillsammans med andra för att öht bli hörda.

    Hotbilden vars ramverk, metoder allt mer krupit in i verkligheten som den orm den alltid varit har gett plats för mer och konkreta och verkliga hot. Skuggorna och spökena från förr får liv igen när etablissemanget önskar sig hot, våld som ingrediens och extra salt i såren..

    Efter ett otal politiska mord som kanske ingen annan följd har än Sveriges framgång och kamp för mänskliga rättigheter, mot apartheid, förtryck och orättvisor stå vi alltså betydligt blekare och illusionsrikare, söndrade. Att värdegrundskapitalet vårdats är säkert sant. Ställt inför regelrätta och förfärliga hot, mord och konspirationer blir problemet och ansvaret mer delikat. Särskilt svårt att upprätthålla om man inte värnat om solidariteten.. Den kanske man glömmer inför risken att hamna på gatan.

    Rädda människor är lättare att styra. Dumma kanske ännu lättare. Att man lyckats skrämma en betydande del av befolkningen för ”vänstern” gör det kanske lättare att låta bilan gå just där. Ansvaret kanske alls inte står att finna i dessa led utan bland de som alltid som sista och första åtgärd tar till den beska medicinen om ”väderprognoserna” ser mörka och dystra ut.

    Till det kommer de grupperingar som alltid uteslutit sig från alla gemensamma föreställningar om en ljusare framtid och fler möjligheter. Dessa som arbetsgivarna i brist på intresse att höja lönerna alltid tryckt på lönekuverten hur mycket skatt och avgifter som äter månadsbetalningarna.. Man erbjuds inget annat perspektiv än det arbetsgivarna tycker man förtjänar. Att det är svårt att detalj överblicka konsekvenserna av sina olika beslut fick sagans värld skaka om den politiska verkligheten med.. Tyvärr hjälpte det inte de sista som nu med större röstomfång på egen hand kallar sig de första och med förtärande självförbrännande glöd hamrar tangentbord, men inte vågar komma ut i ljuset..

    Svält och hot-kuren har ju lyckats. Folk mot folk, dog eat dog är den medicin som erbjuds när makten lyckas rikta ansvaret för katastrofen i kommande, varande och förgångna är någon annans än de liberalt ansvariga. De som sitter med händerna på kranarna till investeringar, berglika rikedomar eller är deras marionetter. 4 oktober är ändå färgad av höstens önskade kommande kyla, blåst och hårdare vindar. Här har SD’s brunbjörnskramar tjänat kapitalets all illvilja den påräkna, en strategi för att slippa bära det egentliga ansvaret. Bleka tjocka pekfingrar riktade mot andra grupper, råmande skuld och ansvar åt dem som inget annat kan än räkna med och hoppas på humanitet.

    Att vänstern, humanitet inte haft en chans i draget, särbehandlats i all media har inte gjort rollen som solidarisk kraft enkel. Nog lät Pavlovs hundar bäst och värst när Ohly försökte ge begreppet kommunist ett gedignare värde än blott den tillfällige uppstickaren Stalins, där förhoppningarna att alla efterkommande är genetiska kopior av massmördaren. Så nog har fördumningen lyckats med metodik och shitlerlik envishet att upprepa påståendena tills dumheten tror de är sanningar. Särskilt inte när arbetslöshet, arbetsotrygghet, lönedumpning likt vattenmassor hotande stiger upp mot öronen.

    Visst hade Gahrton rätt. EU-generalerna vann kriget på riktiga lögner, blåsningar och tomma löften. Sedan har nedförsbacken bara blivit brantare utan att det var vänsterns fel.

    Har man makten över arbetstillfällena, försörjning, mat på bordet så bestämmer man vädret och absolut när det bli vinter. Det gjorde man på trettitalet också och ställde upp en oppissition nickedockor mer tyska än alla andra, solidariska med ingen annan. Få har väl sett begrepp som yttrandefrihet, demokrati förvandlas till spjutspetsar, rustningar och sköldar för ingen annan än sig själva i händerna på det mest svenska (?) och demokratiska (?)…..

    Utvecklingen säger sig näringslivet alltid bidragit med. Brösttonerna vet inga gränser och det ser man särskilt när grottmentaliteten får liv som om ingenting hänt på en miljon år eller så. Det har inget hänt på 2000 år heller. Förtrycket är detsamma. Sanningarna slaktas på samma sätt som då, som om det var igår.

  5. 12 december, 2015 at 14:49

    Hur stort var valdeltagandet i franska regionalvalen? – Inte fullt 50% tror jag. Varannan röstberättigad röstade inte, om det nu berodde på ointresse, trötthet, valbojkott eller något annat. Men det betyder att NF:s 27% av rösterna blir 13-14% av valmanskåren, vilket ändå är ganska blygsamt jämfört med ”soffliggarpartiets” 50%. Kan man gissa att tidigare vänsterröstare i hög grad finns med bland dem som nu stannade hemma? Varför rösta om man ändå får stå där med lång näsa även om ens eget parti vinner? – Och är det för övrigt genom röstning till borgerliga parlament då och då som socialismen genomförs? Är det inte folkets dagliga aktiviteter som det hänger på, aktiviteter som inte har mycket partistöd i dessa dagar?

    På bilden ovan ser man vänsterpartiets flaggor framför kgl. slottet i Stockholm. Att v ännu kan hänga sig kvar i Riksdagen är snudd på förvånande. Kapitalet har varit i permanent kris sedan 2007/2008, men v har inte lyckats göra någon politik av detta. Kan det bero av att man inte har några stabila kärntrupper kvar i partiet, utan mest diverse aktivister (av den mindre del som är aktiva).

  6. Peter Grafström
    12 december, 2015 at 16:36

    Vänstern(och andra) behöver tenta av historiska fakta. Då blir det som hände 1914 och senare inte så missförstått av dem. Vänstern moraliserar utan att hamna rätt i analysen. De är fast i vänster-högerskalan, trots att parlamenten är fjärrstyrda av den angloamerikanskt dominerade finansoligarkin. Det är en intelligenstest som dessa sluga aktörer vinner hela tiden över dem som bara ältar ur ett intellektuellt undermåligt moraliskt perspektiv.
    Grejder nuddar vid antisemitism i England men anar dels inte att nazismen i Tyskland var britternas projekt både beträffande ideologi och finansiering. Att de spelade ut judar och Tyskar mot varandra och tidigare judar mot ryssar och tyskar mot ryssar.
    När man väl lyckats splittra dem fullständigt träder bedragaren Churchill fram som hjälte.
    Jag underkänner inte hela vänsterns verklighetsbeskrivning beträffande de mer omedelbart iakttagbara sammanhangen, men som Myrdal inser, är vänstern inkompetent.

    • 12 december, 2015 at 17:13

      Peter, du verkar fokuserad på angloamerikanism och f.a. på britternas insatser. Jag tror knappast att parlamenten i t.ex. Sverige, Frankrike, Tyskland och Indien är fjärrstyrda av finansoligarkin. Jag tänker på EAP – har du hört talas om det? Däremot sätter denna genom sin oerhörda makt förutsättningar inom ekonomin som parlamenten har att förhålla sig till.
      Jag finner inget stöd för påståendet att nazisterna var britternas projekt. Däremot är det alldeles klart att britternas undfallenhetspolitik mot Hitler bäddade för att dennes ställning stärktes. Denna undfallenhet (mycket vänligt ord här) innebar också att man nog hoppades på Hitler skulle ge sig på den proklamerade ärkefienden Sovjetunionen och till att man avböjde olika fredstrevare från Sovjetunionen om allians mot Hitler. Sovjet blev mer eller mindre tvunget att ingå en non-aggressionspakt med Tyskland.

      • jax
        13 december, 2015 at 08:03

        Anders

        ”Jag tror knappast att parlamenten i t.ex. Sverige, Frankrike, Tyskland och Indien är fjärrstyrda av finansoligarkin. ”

        Jag kan inte hålla med dig. Om nu de inte i praktiken är styrda av finansoligarkin hade väl inte privatiseringar, skattesänkningar, finansavreglering, välfärdsslakt etc varit den ständiga melodin?

        Hade parlamenten representerat folkets vilja och intressen så skulle jag påstå att gårdagens politiska frågor hade handlat om medborgarlön och 6 timmars arbetsdag – Inte

        ”Jag finner inget stöd för påståendet att nazisterna var britternas projekt.”
        Jag är enig med dig att det låter långsökt att brittiska kungahuset ska kunnat ha konspirerat så avancerat fantasifullt som Peter föreslår – och det dessutom gått enligt deras planer.
        Men från vad vi vet så kan vi faktiskt inte utesluta att det konspireras på nivåer som även de mest luttrade har svårt att föreställa sig. Spelet handlar trots allt om ofattbart stora insatser för oss vanliga dödliga människor.

        • 13 december, 2015 at 11:11

          Jag uttryckte mig otydligt. Ekonomin och de (en mycket mycket liten andel av befolkningen) som har kontroll över den är den bestämmande faktorn för politiska beslut. Jag tycker det stämmer att politiken är den härskande klassens politik generellt.
          Angående konspirationer: Ja, det är mycket möjligt. En vän till mig tror att Obama/CIA har en hållhake på t.ex. Merkel, som förklarar hennes följsamhet, om än avbrutet av spridda litet mer självständiga ställningstaganden. Industrin och ekonomin i flera europeiska länder har nackdelar av de sanktioner som USA drivit igenom.

          • jax
            13 december, 2015 at 22:18

            Att det finns en hållhake på Merkel är ett scenario som jag tycker låter mer än bara troligt. Det finns nog en rad hållhakar kors och tvärs i den nivån i alla möjliga och omöjliga sammanhang.
            Känns lite som en position som Merkel även blir offer för omständigheter för opinionen i det egna landet.

            Men att en politiker eller en regim i väst som skulle ta öppet ställning emot USA känns otroligt. Ingen politiker skulle överleva den kritikerstorm som skulle bli och inget västland hade klarat av dom straffaktioner som hade följt. Det hade väl blivit ett angrepp på bred front med smutskastning i media, ekonomiska och juridiska straffåtgärder samt destabiliserande aktioner som både skulle ske öppet och i form av terror.

            Bara föreställ dig vad hur borgerlighet och högerflank skulle reagera idag ifall Löfven hade hållit tal och gjort med amerikanska utrikespolitiken och förklarat att vi inte länge skulle vara medbrottslingar i brott mot mänskligheten. Jag tror i vilket fall det minst sagt hade tagit hus i h-e….

            • 13 december, 2015 at 22:33

              Beror nog litet på vilken stat det är. Frankrike visade visst oberoende under de Gaulle. Staten i fråga kan närma sig BRICS (vilket än mer skulle irritera USA i och för sig). Fallet Ryssland visar i och för sig USA:s makt. Nyligen sa åter Merkel att Assad måste bort…

              • jax
                14 december, 2015 at 16:17

                Visst har olika stater olika förutsättningar för att bryta sig loss. Länder som Frankrike och Tyskland tror jag har större förutsättningar att lyckas än mindre som Sverige.
                Det tror jag i så fall beror på att dom i jämförelse har större makt och har mer inflytande än små länder samt att dom har nära förflutet som verkliga stormakter och en starkare anti-amerikansk opinion än mindre västländer.

                En ledare som har så mycket pondus som De Gaulle finns inte i Västeuropa idag. Han blev en stor krigshjälte i sitt land. Men han var egentligen oönskad av de allierade som ledare för de fria franska styrkorna under 2vkr, särskilt av amerikanarna. Intriger under kriget, särskilt i samband med den allierande landstigningen i franska Nordafrika, satte svåra spår i relationerna mellan De Gaulle och USA.

                Dock var han redan från början en av de mest energiska, stridslystna och framgångsrika franska officerarna när det kom till att kämpa mot tysken och när han självmant tog befälet efter Frankrikes fall så kunde dom inte bli av med honom även om dom försökte.

                Detta verkar ha haft en stor påverkan De Gaulle och hans politik efter kriget. Han hade inte bara de vanliga praktiska skälen att hålla avstånd till USA, utan även en stark personlig motvilja.

    • 13 december, 2015 at 15:38

      Jämför gärna SD som ”BRITTERNAS” koncept. Applicera det över hela Europas ekonomiska karta den senaste tiden och organisationens motto, taktik och hydraliknande instrument att splittra en växande genuin opposition från vänster. Om du nu kan tänka dig kapitalet/industriägarna och en girig överklass utan intellektuella som drivande. Intellektuella kan inte vara giriga hur mycket du än vill tro det.. Det är istället den grupp människor som idag i Sverige jagas med blåslampa och jagats i alla fascistiskt dominerade länder precis som de kommunistiskt maktmissbrukande.

      BRITTERNA hysa visst en säregen avmätt charm och en vilja att fullständigt förföra sina offer till klickande reläer….

      Vänstern behövde inte lära något på trettitalet, inte tidigare heller annat än att alla rörelser noggrant iakttogs och bevakades maktens missbrukare för att säkra COG. Vänstern hade i Sovjet byggt upp något som höll folk igång och de som lyckades så väl, politiker och militär, mördades av Stalin. De som vägrade förstå signalerna sattes i fängelse eller skickades till avlägsna arbetsplatser. Fruktan är mitt vapen är inte bara en sliten filmtitel utan en princip, som utan murar kan etableras i samhällen.. Att sedan högerns marionetter och en vriden historieskrivning hoppas alla efterföljare är och framställs genetiska kopior till denne Stalin säger allt om på vilken nivå fördumning lyckas.. Så är också i Sverige ”kommunist” världens mest missbrukade skällsord med ingen annan garanti än att brukarna/spottarna inte har en aning eller ens bryr som vilka som föll offer för maktens missbruk. Soldat, civil dumskalle, tangentbordskrigare, så alla falla de under samma begrepp att tjäna okunnighet, ovilja att bilda sig och nog bli de aningslösa verktyg åt överklassens/girighetens jakt på dess bästa kritiker.

      Det kommer alltid vara hot, våld och mord som tyvärr skrämmer solidaritet, samhörighet och framtidstro till att vika undan, tystas och skrämmas.. Om tex SD väljer oss ur EU kommer ingenting av det nya hierarkiska systemet de lovordat stött och supportat alls försvinna eftersom de hela tiden varit dess förutsättning och räddning.

      Kompetensen finns, lever och frodas. Bildning betyder liv, förutsättningar, framtid och trygghet. Varför skulle den annars vara ett ständigt hot, måltavla, syndabock och offer!

  7. Niklas
    13 december, 2015 at 14:00

    Så länge gammalvänstern, med hopplösa och idag helt marginaliserade maoister som Myrdal (…som dess utom inte verkar bry sig nämnvärt utan ”flinar” – vilket nedvärderande attityd mot den unga generationen), inte förstår att samhällsanalysen måste göras om i grunden med det postindustriella samhället och dess komplexitet – som är något helt annat än den det tidiga industrisamhället – som grund kommer vänstern att vara dömd till fortsatt ökenvandring och marginalisering intill atomär nivå.

    Gammalvänstern måste göra rent hus med alla de misslyckade socialistiska samhällsmodeller, som provades under 1900-talet och i vars spår diktatur, repression och över tiden helt ohållbara samhällen utvecklades. Samhällen, som när de slutligen föll sönder, snabbt återgick till kapitalistiska system. Halvsekler av ”socialistiskt bygge” visade ha skapat en grund, som var utan hållfasthet och som raserade inom loppet av ett fåtal år. Dessa samhällen var inte lösningen, hade de varit det skulle de överlevt på egna meriter. Gammalvänstern måste släppa sin nostalgi och sin vurm för det som inte var vägen framåt utan en ganska förfärlig återvändsgränd.

    Utgångspunkten måste tas här och nu och inte i resonemang, som grundar sig i det tidiga industrisamhället. Detta är enda möjligheten för en demokratisk och progressiv samhällsomdaning.

  8. Zokraes
    13 december, 2015 at 14:59

    Kill your Darlings. Bortom konspirationsteorier och historiska narrativ. Bashing Russel en studie i politisk inflytande och akademisk nedärvd galenskap.

    Om man undrar hur och vad som approprierat ”vänstern” om vi överhuvudtaget ska hålla oss inom den ”skalnivån; Vänster-shell”in ”hacking the history”, så kan man titta närmare på hegeliansk dialektik, tes som möter antites vilket ”utmynnar” i en syntes. Höger och vänsterperspektivet och det politiska stoff och ideologi som animerar dessa är de facto genommanipulerade motbilder [den politiska genmanipuleringen av Monsanto Mått]. I vart fall så ser vi i kubik; gång på gång på gång VAD som verkligen levererar och har levererat politiken, våra ”lögner” och ”sanningar” och i slutändan hela vår verklighetsuppfattning. Detta går långt utöver den politiska dramaturgin och bortom taskspeleriets kranka blekhet, rätt upp i ”Mumindalens” samhällsmärg. Eller som Hayek sa ”Samhället det är en Illusion”. Skitskallen själv. Byråkrati och nihilism till som vapen.

    Mycket intressant att prata om varför Hitler just poppade upp i Tyskland och inte i Frankrike. Kanske var 1789 den största av många orsaker, men både den scharlakansröda och den bruna, ”revolutionen” har många saker gemensamt och ”intressegrupper” i nya skepnader drar i trådar. Döda av (bokstavligt talat) det gamla Frankrike för att göra plats för och de facto bygga grundvalarna för Storbritanniens Världsimperium? Nationerna är en illusion..

    Befolkningskontroll som Politik och Ideologi. Divide et impere, mord och död och politiska bulvaner.

    En Fabiansk ulv i fårakläder.

    Något som är otvivelaktigt, synnerligen förödande och makalöst underskattat (missförstått) är eliternas och den statsfinansierade intelligentians historisk dokumenterade, (oavsett vänster och högeretiketter) morbida fascination med eugeniska intellektuella konstrukt. Buntar av teorier och samhällsvisioner med bibliska anspråk. Allt detta från självutnämnda intellektuella übermensch, som enbart kan förstås i den översta samhällstoppens patologiska behov av härma och leka Gud, polis och ordningsman. Allt förklätt som ”vetenskap i samhällets tjänst”, känns ”parollen ” igen?

    Nedan ett inflytelserikt exempel ur denna zeitgeist som rådde (först helt vidöppet och omhuldat som ”hard science”) och som fick sitt makabra ”effektiva” uttryck via industrialismen enorma ”språng” i första hälften av 1900-talet -jag pratar om den globala(!) intellektuella akademiska kulten; inte enbart om Hitlertyskland nästintill ockulta masspykos, utan raskulten – dessa kluster utspridda i hela Europa – politiska rasinstitut, deras grogrund i och yttringar på masskulturen och massorna. Detta är dess kärna, en ideologi riktad mot massorna som generalrepeterades i seklets största massslakter, i första och andra världskriget.

    Nedanstående är ur-fabianen Bertrand Russels egna ord, denna man är samtidigt chomskys förebild (har ett enormt porträtt av honom på i sitt arbetsrum på MIT). Detta är präntat på 20-talet. Inte så fasligt långt innan makarna myrdals politiska franchise; det ”rumsrena”nedtonade men i grunden raspolitiskt motiverade statsdrivna projekt som bär denna eugeniska anda som ett dött foster vid barmen och fick leka malthusiansk sandlåda med hela Sverige. Var detta intet ont anande hobby$hitlers hela bunten? Även om man med sin ”befolkningsökningskontroll” och ”vetenskapliga” indexering över samhällets årskullar och genom (angloimporterad akademisk ”teori”) social ingenjörskonst vände på steken med modernismens halvfabrikat som pulversås; den mörka sidan bakom ”barnbidrag”. En Ironi i Sverige, vars djupaste statshemligheter alltid har varit hur många ”abled bodied men” vi haft inom våra gränser. Men man var väl som vanligt ute efter produktiva ”arier” i folkhemmet, den industrialiserade samhällskroppens indoktrinerade slavar och medborgare och progressiv samhällsutveckling samtidigt som man under de socialt progressiva täcket – men helt öppet i riksdagen – pratade om att sterilisera idioter och zigenare. Och åsiktsregistrera sig för att ”skydda rikets intressen” Detta var sveriges släng av sleven, samtidigt har vi ”MORONS” myntad som demografisk kategori av atlanterna…

    Informing the paragdigm

    Tilläggas kan att den übeproduktive B. Russel predikade runt en rad välkända politiska plattformar/ vänsteretablissemang globalt, dessa är numera kända som ”ismer” jag behöver inte ens nämna de rödmålade elefanterna i rummet. Som en parentes; liksom Palme var Russel medlem i committee of 300 och en tongivare för en mängd disparata vänsterparadigm. Kritiker av imperialismens krig och strejkmilitant men med en ”kuslig” fot i båda lägren kritiserande höger och vänster. Samtidigt som dennes (indoktrinerade) intellektuella idéer influerade; och vars anda ( delad av hans många mentorer och likar) stadigt vilade över realpolitik som för att ta ett extremt exempel ; Hitlers”Stellungnahme und Gedanken zum Generalplan Ost des Reichsführers SS” Ostplanen; Hitlertysklands ockupationscenario av Ryssland. Ett ”clash of civilisations för lebensraum i rasmodernitetens ”brave new world””.

    Här är ett annat traktat från honom själv, bara ett exempel på den självutnämnda apokalyptiska ryttarens skritt i den politiska manegen. Här återupprepar han ett samtida KONSENSUS som ett rinnande vatten.

    ”Socialism, especially international socialism, is only possible as a stable system if the population is stationary or nearly so. A slow increase might be coped with by improvements in agricultural methods, but a rapid increase must in the end reduce the whole population to penury, … the white population of the world will soon cease to increase. The Asiatic races will be longer, and the negroes still longer, before their birth rate falls sufficiently to make their numbers stable without help of war and pestilence. … Until that happens, the benefits aimed at by socialism can only be partially realized, and the less prolific races will have to defend themselves against the more prolific by methods which are disgusting even if they are necessary”

    Det är nog svårt att ”bortförklara” denna protofascism som ”ungdomssynder”och freudianska felsägningar eller anakronismer, med tanke på att Russel (vars inflytande på ”vänstern” i världen icke är att förakta) eftersom underbarnet var 51 år gammal när han skrev detta traktat ”Prospects of Industrial Civilization”. Så långt borta var EN av “vänsterns” skenkontroversiella paragoner från sina ”högerlikar” och nutidens sverigedemokrater och andra ompackade nationalistiska projekt som överallt vaknat ur sin dvala i fästning Europa.

    Indoktrineringen på den i övrigt begåvade Russel genomgicks i whigfästernas innersta läroanstalter och tillika ideologiska logikstudios.. och vi undrar varför vänsterna har så många ”sell outs”. Ulven skyler sig inte med fårakläder länge,
    ”vidriga men ”nödvändiga”?

    Russel igen med sina uppstoppade djur, konservatorn som humanist.
    Wikiquote:

    ” The past alone is truly real: the present is but a painful, struggling birth into the immutable being of what is no longer. Only the dead exist fully. The lives of the living are fragmentary, doubtful, and subject to change; but the lives of the dead are complete, free from the sway of Time, the all but omnipotent lord of the world. Their failures and successes, their hopes and fears, their joys and pains, have become eternal—our efforts cannot now abate one jot of them. Sorrows long buried in the grave, tragedies of which only a fading memory remains, loves immortalized by Death’s hallowing touch these have a power, a magic, an untroubled calm, to which no present can attain. …On the banks of the river of Time, the sad procession of human generations is marching slowly to the grave; in the quiet country of the Past, the march is ended, the tired wanderers rest, and the weeping is hushed”

    “That Man is the product of causes that had no prevision of the end they were achieving; that his origin, his growth, his hopes and fears, his loves and his beliefs, are but the outcome of accidental collocations of atoms; that no fire, no heroism, no intensity of thought and feeling, can preserve individual life beyond the grave; that all the labors of the ages, all the devotion, all the inspiration, all the noonday brightness of human genius, are destined to extinction in the vast death of the solar system, and that the whole temple of Man’s achievement must inevitably be buried beneath the debris of a universe in ruins – all these things, if not quite beyond dispute, are yet so nearly certain that no philosophy which rejects them can hope to stand. Only within the scaffolding of these truths, only on the firm foundation of unyielding despair, can the soul’s habitation henceforth be safely built.”

    Morbid fascination som axiom(!?), den gudlösa vetenskapliga hyperpositivismen och den distansierade fjärilssamlaren i ett porträtt. Det här var bara EN fem minuters studie av EN (produktiv) skalle men långt över ”the chattering classes” nutida amatörideologer – snarare källan till underströmmen,”statsmannaskap” tillika privat makt i ”ohelig allians”; visionerna är allt annat än småborgerliga (så länge är dylika herrar relevanta). Dessa enmansuniversitet var politiska relevans inte är någon slump, nationsbyggandet ovanifrån med både vita och svarta pjäser från samma hand. Påminner i mångt och mycket om en psykopat som lärt sig ”logiken” bakom mänsklig empati och men inte har tillgång till den kroppsliga inlevelseförmågan; den viscerala sidan. Var har vi sett det förut i samhällsmaskinens överbyggnad, denna magi? Som dristar sig att se på människan som i ett ”myrsamhälle” eller en bikupa. Antromorphiera naturen i denna social darwinistiska reduktion eller ”herbert spencerism”, människan som en best att tämja (behaviourismens ”chaining”).

    “only on the firm foundation of unyielding despair, can the soul’s habitation henceforth be safely built.”

    Och vi undrar varför vårt samhälle och vår jord ser som de gör och detta från en ”vänsterikon”. Den svältfödda existensens epicentrum i olika inkarnationer, dessa förbannade janusansikten; den tvåhövdade örnen. Inte att förundras med ovanstående insikter så ser vi här ”från vänstern” en historisk långtgående röd linje och appell FÖR kärnvapen och terrorbalans.

  9. 14 december, 2015 at 14:27

    Visar inte exemplet Island att så mycket vänster inte behövs för att komma till rätta med de egentliga problemen bank*rsl*na. När de väl sitter bakom den lås och bom de behöver, repareras ett ekonomiskt system med rekordfart bara man återgår till ordningen.

    Diskutera vi spökskeppens vara eller icke garanteras iaf bankvärldens lekfulla arbetsro inte bara efter tre..

    @peter g. Att intresset för Shitler och nassar var genuint överklass, vinstintressen och industrimagnater i företrädesvis uz men också i fler andra länder kan ju vara svaret på att man från det stora landet i väst på sina bästa förespråkares sajter enkelt skyller ifrån sig, skyller på britterna med samma princip som man klädde ut sig till Indianer för att genomföra Teaparty-upproret.. Högerns extrema har alltid föredragit falsk dress, lånta fjädrar. Varför skulle de överge den eller det när så många faller för första bästa beskrivning?

    Likaså anammade man krisen som sin bästa vän och förtrogne.. Catastroika är ett intrikat ord. Ingen går det förbi eller lämnar det lättvindigt. Att det föddes efter Jeltsins uppvisning i monumentärt förtryck påhejad av Stalins bästa västliga sponsorer, säger väl en hel del om folkets och det som måste vara vänsterns bästa initiativförmåga.

    Att tvingas huka i sitt eget parlament medan Jeltsins stridvagnar dundrar på, pulveriserar demokratins nyfunna fasad med ett äkta innehåll, ivrigt påhejad av väst inklusive vår mest bröstonale Bildt är en lektion i mördande skrämmande realpolitik. Att krafter i Uz lika våldsamt kan mörda sin fredstrevande JFK, som man kan störta fredstanken, samhörigheten i Öst, med hjälp av samma aningslösa orderlydande krafter kan kanske uppenbara hur lite ett vänsterns problem det är, men ett folkets gemensamma.

  10. 15 december, 2015 at 01:07

    Det här var en bättre Myrdal än den som förordade folkfront MED Le Pen för något år sedan. Trodde allvarligt att han skulle lämna det jordiska och komma till samma ställe som Nils Flyg. JM har rätt i klasskampsfrågorna och jag ser mig gärna i samma folkfront som JM i de frågorna. Hans raljerande om ”vänster” som sysslar med chockladbollar gör att i det fallet misstänker jag att vi inte kommer att finnas i samma folkfront. Även om jag är trött på alla identitetsfrågor som görs viktigare än klasskampen så är frågan om en växande rasism en av vår tids viktigaste frågor. Accepterar vi rasismen kan vi glömma all socialism för då är vi inne på nationalsocialismen. En del fd/nuvarande maoister verkar överhuvud taget ha svårt med den nationella frågan och invandrarföraktet sprider sig som en löpeld på flera av de bloggar som jag följer både i Norge och i Sverige. I flera internationella frågor är jag enig med flera av ovanstående gamla maoister. Så man får väl kryssa mellan fronterna, med Myrdal i klasskampen och internationellt, mot Myrdal i rasismfrågan. Min önskedröm? Att ett parti/folkfront bildas som kan ställa upp i val med de grundläggande klasskampsfrågorna och anti-imperialismen på programmet. Kasta överbord Lenin, Stalin, Mao och Trotskij! Var och en som vill kan tillbe dessa gudar i sängkammaren. Lär av Jimmy Åkessons partibygge, i SD sitter många i hemlighet och tillber Hitlers porträtt men utåt har de lyckats få vanligt folk att tro att de står på folkets sida. I många länder har sådana frontpartier vuxit fram, fattas bara Sverige

Comments are closed.