|
Jens Holm och Jonas Sjöstedt skriver en debatt- De skriver att det var korrekt att motsätta sig medlemskapet i EU men att frågan är avgjord för överskådlig tid, och att man därför bör koncentrera sina krafter på att förändra EU både inifrån och utifrån. Det finns mycket som har blivit helt galet med den Europeiska Unionen. Bara det faktum att man numera arbetar alltmer på en överstatlighet kan höja blodtrycket hos de flesta av EU:s kritiker. Jordbruksstödet är en annan fråga som på grund av sin storlek känns irrelevant, dessutom när överskottet dumpas utanför EU. Senast igår läste jag att man ska köpa upp ett gigantiskt smörberg därför att bönderna producerar för mycket smör. Så skulle man kunna räkna upp mängder av skäl till varför vi inte ska vara med i EU, men nu är vi med och det finns ingenting som tyder på att det förhållandet skulle ändras inom den närmaste tioårsperioden. Att Vänsterpartiet skulle ha något inflytande i den vägen är närmast utopiskt. Därför bör man inrikta ansträngningarna på att förändra EU, inte att försöka utträda ur unionen. Jens och Jonas har suttit på samma stol i EU- |
kommande valrörelsen. Det är inte så svårt alls egentligen, de uttrycker det så bra själva ”Tyngden i vår politik bör läggas på tydlig och saklig EU-kritik kombinerat med de genomgripande och system- Politiska partier är emellanåt som oceangående tankfartyg, det tar tid att ändra kursen. Det gör det extra viktigt att man sätter fart på den här frågan så att inte den blir ett irritationsmoment i sig. Bara läsandet av de dagliga EU-nyheterna i pressen är blodtryckshöjande, det räcker så bra med det. i Andra om: Jens Holm, Jonas Sjöstedt, EU, Vänsterpartiet, EU-frågan, Flamman, Politik ab dn1 svd1 Jonas Jens Alliansfritt Hannes Lasse Annarkia Svensson t [tags]Jens Holm, Jonas Sjöstedt, EU, Vänsterpartiet, EU-frågan, Flamman, Politik[/tags]
|
26 svar till “Vänsterpartiet byter linje i EU-frågan?”
Om Vänsterpartiet släpper utträdeskravet är det bara att säga grattis till Sverigedemokraterna, de kommer att få ett oväntat tillflöde av röster från folk som på goda grunder fullkomligt hatar EU och dess superkapitalism.
Men vart ska vi ta vägen ? Vi som vill bli fria men som av andra skäl aldrig kan rösta på ett parti som Sd ?
EU-motståndare i de borgerliga partierna har alltid varit något av främmande fåglar (möjligen med undantag av centern). I övrigt har EU-motståndarna sakta men säkert marginaliserats och osynliggjorts, först i SAP, sedan i Miljöpartiet och nu står Vänsterpartiet på tur…
Inte heller jag tror att ett utträde kan vara möjligt inom överskådlig tid (om inte hela EU kollapsar förstås) men för det kan vi väl inte bara släppa visionerna? Och varför framställa det som att man antingen jobbar för ett utträde eller jobbar för att göra EU mindre dåligt? Det enda rimliga, för en socialist åtminstone, är att göra bådadera. Så länge vi är kvar försöker vi, såvitt möjligt, att begränsa nyliberalismens skadeverkningar men med det slutliga målet att utträda (helst upplösa EU förstås men det har ett enskilt land inte mandat för).
Om Vänsterpartiet släpper utträdeskravet är det bara att säga grattis till Sverigedemokraterna, de kommer att få ett oväntat tillflöde av röster från folk som på goda grunder fullkomligt hatar EU och dess superkapitalism.
Trams. De som byter från (V) till ett fascistiskt parti är nog lätt räknade. Men hur länge ska man hålla på och kräva utträde när frågan redan är avgjord? Det är väl bättre att agera både externt och internt för en förändring?
Jinge, du underskattar hur mycket en del av oss avskyr EU. Och av de partier som alls har möjlighet att komma in i beslutande församlingar blir i så fall Sverigedemokraterna det enda som fortfarande kräver utträde.
Och min kärnfråga har du inte besvarat: Vad ska vi rösta på? Eller är vi så få att det inte gör något att vi blir helt utan parlamentarisk plattform? Ska vi övergå till utomparlamentariska metoder och förkasta den demokrati som arbetarrörelsens pionjärer kämpade så hårt för?
Om något är trams är det i så fall åsikten att frågan om EU-medlemsskap är avgjord. När vi röstade om medlemsskapet sades det aldrig att denna fråga därmed var avgjord för all framtid (tvärtom sades det att vid ett nej skulle omröstningen göras om ända tills det blev ett ja…) Det hör till demokratins spelregler att tagna beslut gäller ända tills de ändras, och att man alltid har rätt att bedriva opinion för en förändring av tidigare beslut. Skulle det inte vara så, skulle vi för all framtid sitta fast i beslut och lagar som tillkommit ocg gällt sedan urminnes tid, så är det som bekant inte.
Dessutom har vi aldrig fått rösta om nuvarande EU, vår ansökan gällde medlemsskap i EG, vilket var något helt annat.
Du kan ju förresten säga till dem som vill ha ny folkomröstning om kärnkraften, att de är ute i ogjort väder ty den frågan är redan avgjord i och med en folkomröstning (och riksdagsbeslut) för nästan 30 år sedan.
Jag gillar inte när olika debattörer kallar SD för ”främlingsfientligt”. DE är fascister och ingenting annat, ett lika rasistiskt som fascistiskt parti.
Hur har frågan kommit att bli att våran uppgift är att ”förändra” €U? Om jag som representant står och häller klart vatten i ett stinkande avloppsverk som aldrig fungerat händer inte mycket, inte heller om jag skriker i rymden…
Så osjälviskt snällt av oss ändå att offra vår självständighet vår demokrati, våran rätt att stifta egna lagar och 25 miljarder kronor av vår budget varje år i detta nyliberala svarta hål. Var det verkligen det de ville eller trodde på, de 51% som lät sig hotas & luras in i unionen?
Hur länge till skall man stånga pannan blodig i denna cementmur och låtsas som att man öppnar och demokratiserar? Nej, det är endast som fri nation utan tvångströjor vi ”kan påverka”….
Nej, det är endast som fri nation utan tvångströjor vi ”kan påverka”….
Och hur ska vi bli det då? Med hjälp av Moderaterna? Socialdemokraterna? :-)
Jag är EU-kritisk själv så det både räcker och blir över, men jag tror inte att det finns den ringaste möjlighet att driva igenom ett utträde i nuläget, därför bör man lägga sin energi på att reformera EU både inifrån och utifrån. Men visst kan vi göra små käcka plakat och demonstrera, men det blir inte mer än så de närmaste åren.
”Politik är att vilja” sade Statsminister Palme en gång i tiden, han sade också att samarbete med sådana unioner (€U) är av godo men att vi skall stå fria och obundna från dem.
Finns viljan så finns också möjligheten att förändra ett beslut genomförd på bedrägliga grunder som fått katastrofala konsekvenser och kastat Sveriges demokratisträvanden decennier bakåt. Skulle en ny (jämställd) omröstning ge mandat för fortsatt bakbundenhet i EU så får vi acceptera det. Vad skulle hända annars? Skulle Bryssel kriga mot oss? Införa sanktioner? Knappast, men om vi inte omprövar lär vi aldrig få veta…(glad gubbe;)
Kloka resonemang från Sjöstedt/Holm. Att det finns några väljarmassor att hämta på att (ohederligt) hävda att det på något sätt är på agendan att lämna EU tror jag inte ett ögonblick på. Miljöpartiet slopade sitt krav och det har aldrig gått så bra för dem som nu. En undersökning nyligen visade ju att ett av (v):s största problem var att väljarna såg politiken som ”önsketänkande”.
Hur mycket går det att påverka en nyliberal kolloss som EU? Mycket lite.
Det är möjligt att det aldrig går att gå ur unionen, men för att Vänsterpartiet inte ska bli så där otroligt slätstruket, identitetslöst och förlora sin socialistiska prägel så bör vi hålla fast vid utträdeskravet.
Man vet ju aldrig, och man ska aldrig förlora hoppet…
Jag tycker att Vänsterpertiet ska var ett skarpt, socialistiskt Vänsterparti – och inget annat…
Vi har ju facit, det räcker att titta på sossarna hur deras utveckling blivit.
Rätt Sara G,
När Palmes regering kunde köra över folkomröstningen om vänster / högertrafik förundrades alla hur det var möjligt i det demokratiska föregångslandet Sverige.
Det gick bra därför att vänstertrafik var en dålig idé och politikerna var klokare än de som röstade. Vi vet detta nu.
Idén om EU har nu visat sig lika dålig som idén om vänstertrafik men skillnaden i dag är att våra politiker inte är
likakloka.”När vi röstade om medlemsskapet sades det aldrig att denna fråga därmed var avgjord för all framtid (tvärtom sades det att vid ett nej skulle omröstningen göras om ända tills det blev ett ja…)” påpekar Gösta Berling ovan och detta ger oss rätten att resonera på motsvarande omvända sätt.
Vi ska alltså kräva att omröstningar görs om ända tills det blir ett nej och utträde.
Hur svårt är det att driva detta krav jämfört med ett försök att reformera EU?
Herregud, opportunismen poppar fram där man minst anar det.
Står republik på agendan just nu? Socialismen? Nej, då ska vi alltså släppa det också?
Så här- det går alldeles utmärkt att säga att vi egentligen vill lämna EU, men vi gör vad vi kan så länge. Moderaterna gör så i landstingen.
Den här opportunismen, att säga att vi ska sluta säga nej, eftersom vi inte kan få igenom det gör mig förbannad. DEN ENDA anledningen till ett förändrat ställningstagande är OM vi skulle börja tro på att det går att förändra EU. Det är det som diskussionen borde handla om.
Jag ägnade större delen av första maj festen i år åt att prata med en ny medlem och förklara hur partiet fungerade. Jag beskrev tydligt den speciella situation som det är att vara ett ”kantparti” i svensk politik, alltså att spännvidden i åsikter är stor. Jag sa också vilka frågor som jag menade var ”heliga kor” i partiet:
– Medvetande om att det finns ett klassförtryck och en kollektiv syn på arbetsmarknaden. Arbetsrätt.
– Medvetande om att det finns ett könsförtryck, sexuellt likaberättigande, att det måste aktiva handlingar från samhällets sida för att bryta det. ”fritt val” av vem som tar föräldraledighet tillexempel inte blir ett fritt val.
– EU. Att EU är ett elitprojekt som är uppbyggt för och av kapitalet.
Jag gjorde avsiktligt en avsmalning av antalet frågor. Vi har en radikal miljöpolitik, men den diskuteras åtminstone hur den ska utformas. Ovanstående har jag alltid upplevt som ”oantastliga” frågor. Jag kanske hade fel…
Nej, Sd är inte ett alternativ för mig, men kanske R-arna. Jag säger inte att jag vill lämna partiet, men en opportunistisk kursändring i EU frågan skulle vara det allvarligaste bakslaget för mig personligen sen jag gick med i rörelsen 1992. Värre än Schymans ”ut med kommunismen”-tal!
Tycker du att Jens Holm och Jonas Sjöstedt är opportunister?
F.ö. tycker jag att din kommentar är lite märklig, det diskuteras nämligen rätt friskt inom partiet som du borde veta. Är alla vi som gör det opportunister?
Ha. Det är väl typiskt att en person som blir eld och lågor över en taktisk ändring av retorik i EU-frågan också på allvar tycker att ”kommunism” är ett begrepp som det i Sverige 2009 är värt att lägga möda på att försvara. Politik är ingen religion, utan ett verktyg för konkret förändring. Att kocketera med olika begrepp eller heliga kor gör det svårare att göra skillnad i verkligheten. Och jag vet inte om det rör herrar teoretiker i ryggen men det är ganska akut att få till en förändrad politik när vi dagligen ser skenande klassklyftor och arbetslöshet…
Tycker Sjöstedt/Holm har helt rätt i sitt resonemang. Genom att slopa utträdeskravet skulle Vänsterpartiets rättmätiga EU-kritik bli svårare att avfärda som ’fundamentalistiskt gnäll’, vilket man ofta hör från EUs ja-sägare och högermedia.
Vänsterpartiet måste inse att det är betydligt lättare att förändra, eller åtminstonne skapa debatt, innifrån EU än om man står på sidan. Jag är själv Vänsterpartist och EU-skeptiker men någon gång kommer tiden när man får släppa prestigen för att öka sitt inflytande.
Att detta dessutom lär innebära att Vänsterpartiet kan få möjlighet att slippa stämpeln som ett negativt missnöjesparti och istället kan bli ett parti som konstruktivt arbetar fram lösningar bör vara positivt i svenska folkets ögon.
EU-skeptiker kan man dessutom utmärkt väl vara även om partiet inte har utträde som det viktigaste kravet.
Misstänker att en avknoppning typ (PP) kommer att ske och då med halva befolkningen som stöder ännu ett enfrågeparti.
Kan inte säga att jag är allt för imponerad av svaren på mitt inlägg. Ja, Anders inlägg var väl allra mest utanför ämnet, men, men…
Jinge: Ja, jag menar att Jonas Sjöstedt är opportunist. Jens Holm känner jag inte väl nog för att veta vad han egentligen tycker om EU. Jonas Sjöstedt är fullkomligt övertygad om att det inte går att förändra EUs nyliberala grund, ändå menar han att vi ska AV TAKTISKA SKÄL modifiera vår ståndpunkt. DET är opportunism. De som mot allt förnuft tror att det går att förändra EU i grunden menar jag har fel, men det är ändå hederligare och bättre än att säga ”EU är skit, men det är för krångligt att stå upp för det”.
Martin F visar också att han skiter i ideologin med meningen ”Genom att slopa utträdeskravet skulle Vänsterpartiets rättmätiga EU-kritik bli svårare att avfärda som ‘fundamentalistiskt gnäll’, vilket man ofta hör från EUs ja-sägare och högermedia.”
Kan det vara så att, inte bara Martin, utan de flesta av oss, mig inräknat, inte har uppdaterat oss på EU sen 1994 vilket gör att vi inte klarar debatten på ett bra sätt? Är det där skon klämmer? Ska vi anpassa oss till högermedia och Stockholms elitens perspektiv, då blir det inte mycket kvar av vårt parti.
Anders (den seriösa delen av inlägget): Ja, allting håller på att gå åt h-vete i dag. Det behövs drastisk kamp för välfärdens återupprättande. En högervridning och urlakning av vårt budskap för att vi ska bli så lika s och mp som möjligt underlättar inte det. Vår uppgift är att peka på de stora bakomliggande faktorerna, sedan kan vi kompromissa oss hur långt som helst. MEN vad mer menar du att vi ska strunta i för att bli rumsrena? Partiledningen har ju redan sålt ut vår kritik av ramarna för den ekonomiska politiken genom att acceptera överskottsmålen.
Till sist, nej, jag hörde inte innan EU-valrörelsen någon som helst kritik mot vårt motstånd mot EU. Den enda kritiken jag hörde var från andra hållet, alltså att ”din eu-kritiska röst” var för luddigt och för lite NEJ. Sedan efter en dåligt genomförd EU-valrörelse så verkar folk lyfta fram åsikterna som problemet, inte allas våra insatser. Jag tycker det är märkligt. Nytänkande innebär för mig inte att kopiera andra partier och göra oss så osynliga som möjligt…
Till sist, nej, jag hörde inte innan EU-valrörelsen någon som helst kritik mot vårt motstånd mot EU.
En bloggare framför min bildskärm hävdade åsikten redan för något år sedan… :-I
Oops. Selektivt lyssnande/läsande från min sida kanske? :)
Vänsterpartiet står enligt mig inför ett oerhört viktigt vägskäl. Väljer man att hårdnackat stå kvar vid utträdeskravet av prestigeskäl så väntar en ökenvandring där såväl väljarkåren som media lär svika partiet. Väljer man istället en mer pragmatisk väg som Holm/Sjöstedt föreslår är jag helt övertygad om att (V) på ett sakligt sätt kan förklara de många bristerna i projektet EU och på det sättet dels få ökat väljarstöd men även bidra till att reformera EU i en mer socialistisk riktning.
Det går inte att ”reformera EU i en mer socialistisk riktning” eftersom EU till sitt väsen är antisocialistiskt. Det har det varit från första början och tendensen har förstärkts genom åren.
F ö är det väl inte av prestigeskäl som man ska eller inte ska kräva utträde utan för att man faktiskt vill det ena eller andra.
I stort sett har jag inte fått svar på den kärnfråga jag ställde i kommentar # 3. Mikael Wallgren skrev att han kunde överväga att rösta på R-arna men är inte vi EU-motståndare värda att åtminstone ha ett anständigt parti att rösta på som åtminstone har en teoretisk chans att bli inröstat i en parlamentarisk församling ?
men är inte vi EU-motståndare värda att åtminstone ha ett anständigt parti att rösta på som åtminstone har en teoretisk chans att bli inröstat i en parlamentarisk församling?
Men ska man bjuda högerpartierna på deras bästa argument mot de rödgröna? Vad har (V) för chans att driva igenom kravet på ett utträde? Man kan göra minst lika mycket nytta som EU-kritiker även om man tonar ner utträdeskravet, troligen mer eftersom folk i allmänhet anser att det är ett utopiskt krav. Bättre då att på sikt få in fler parlamentariker i EU-parlamentet och fler i riksdagen och kunna påverka och förändra där.
Tona ner utträdeskraven” … Jag är väl tveksam till det också, men har man “tonat ner” kraven finns de i alla fall kvar, även om man inte i tid och otid går omkring och skriker om utträde …
Men “nytänkarna” nöjer sig inte med det, de vill ta bort utträdeskravet. Och tar man bort utträdeskravet kan det inte betyda annat än att man önskar stå kvar i EU – även om det skulle uppstå en situation där det vore möjligt att utträda.
Nåväl, jag vill absolut inte att Sverige ska fortsätta sitt medlemsskap. (Jag vill helst inte att EU alls finns men har inte mandat att “kräva” något av länder som jag inte är medborgare i.)
Och jag VET att troligen samtliga av Vänsterpartiets kandidater vid senaste EU-valet på direkt förfrågan har sagt sig vilja rösta nej till EU om en ny folkomröstning kom till stånd. Så jag hoppas och tror att “förnyarna” bara är en högröstad men liten minoritet. Inom socialdemokratin finns fortfarande många EU-motståndare men de har successivt blivit neutraliserade av den EU-positiva partiapparaten och släpps numera inte fram på några som helst beslutande funktioner. Samma sak håller på att genomföras i Miljöpartiet och om Vänsterpartiet också faller undan återstår alltså inte ett enda (anständigt) parti att ty sig till i EU-frågan. Ni kanske tycker att det är försumbart men det gör inte jag.
Jag förstår vad Jonas och Jens menar, men anser att EU är, precis som många påpekat ett rent nyliberalt och anti-socialistiskt projekt.
Att försöka förändra EU är lika lönlöst som att försöka förändra moderaterna eller svenskt näringsliv…
Fast moderaterna har ju redan förändrats till det nya arbetarpartiet iofs. :)
Problemet är rätt enkelt, vill ett parti ha en konsekvent politik så måste de välja linje. Ur trovärdighetsperspektiv går det inte bedriva en utträdeslinje i EU-valet samtidigt som partiet gör allt för att förbättra och radikalisera EU, det ger ett lätt schizofrent intryck.
Dessutom är det ju knappast i euvalet frågan om utträde är relevant, det är ju i riksdagen frågan avgörs och ingen annanstans.
xxx