Kriget i Syrien, vars kärna är en utländsk intervention ledd av USA, är en av de största nutida konflikterna. Många blogginlägg har skrivits om detta här. Nedan presenteras ett valflygblad från Föreningen Syriensolidaritet, där jag är medlem. Observera att här bedöms endast partiernas politik i Syrien-konflikten, som dock är en av de viktigaste i vår tid. Läsaren kan ju själv bedöma om partiernas inställning i Syrienkonflikten visar på grundläggande värden och ställningstaganden. Observera att det inom partierna säkert finns medlemmar som har en (helt) annan inställning än partiledningen. Detta gäller tydligt i Vänsterpartiet, att döma av de debatter som rasat i Flamman.

Bedömning av politiska partiers inställning i Syrienfrågan.

Föreningen Syriensolidaritet har sammanställt några fakta om svenska partier och Syrienkonflikten – fakta som också speglar vad de kan förväntas göra i framtiden – efter valet. Valet är ditt!
Konflikten i Syrien har nu pågått i mer än tre år. Vad har de svenska partierna gjort för att få ett slut på konflikten? Eller ännu viktigare: vad tänker de göra i framtiden, efter valet?

Det svenska riksdagsvalet betyder inte mycket för den som vill ha en lösning på krisen i Syrien. Alla nuvarande riksdagspartiet stöder fortsatta sanktioner mot Syrien och ger ensidigt den syriska regeringssidan skulden för att situationen ser ut som den gör. Bland de partier som inte finns företrädda i riksdagen utmärker sig Kommunistiska partiet, KP, och Sveriges kommunistiska parti, skp genom en konsekvent anti-imperialistisk politik i Syrienfrågan.

Vänster?
Vänsterpartiet säger visserligen att framtida fredssamtal bör inkludera företrädare för alla delar av det syriska samhället. Samtidigt slår emellertid partiet fast att det är ”Bashar al-Assads försök att med våld slå ner fredliga och legitima krav på demokratiska reformer” som fört landet in i ”vår tids värsta väpnade konflikt och största humanitära katastrof”. Denna grundläggande felanalys har lett in partiet på irrvägar i det för ett vänsterparti viktiga anti-imperialistiska arbetet. Partiet ”ser ingen militär lösning på kriget i Syrien”, men försvarade nyligt sitt stöd för bombkampanjen mot Libyen, som ledde till att det förut relativt välmående landet nu är sönderslaget. Går det att lita på att Jonas Sjöstedt inte ger sitt stöd till en liknande bombkampanj mot Syrien?

Bland partier till vänster (?) är det kanske det lilla trotskistiska Socialistiska partiet som utmärkt sig mest som stödparti åt de imperialister som vill störta regeringen i Damaskus och byta ut den mot fogliga krafter. Socialistiska partiet samarbetar med syriska så kallade rebeller och samlar också in pengar för att understödja rebellerna aktioner i Syrien.

Höger
Carl Bildt förklarade tidigt under krisen i Syrien att ”Bashar al-Assad måste bort” och slog därmed undan benen för den förhandlingslösning som FN:s dåvarande medlare i Syrienkonflikten, Kofi Annan, strävade efter. Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt förklarade nyligen att svenskarna ”måste öppna sina hjärtan” för det stora antalet flyktingar som kommer till Sverige från bland annat Syrien. Ett humant förslag kan tyckas. Men med vetskapen om att Reinfeldt är medskyldigt till den politik som har lett till att mer än 100 000 syrier mist sina liv och miljontals har tvingas fly från sitt hemland är förslaget snarare en uppvisning i svåröverträffbart hyckleri.

Sverigedemokraterna motsatte sig Sverige inblandning i kriget mot Libyen, men är numera att en varm försvarare av det sionistiska Israel. En röst på Sverigedemokraterna är i själva verket en röst på Israel, det land som tar sig friheten att inte bara urskiljningslöst mörda palestinier utan också att bomba Syrien för att stödja motståndet mot regeringen i Damaskus, som aldrig har erkänt Israel. Stödet för Israel förklaras delvis av den flodvåg av islamofobi som väller fram inom SD.

Miljöpartiet stödjer fullt ut sanktioner mot Syrien och vill dessutom skärpa de nuvarande sanktionerna. Partiets språkrör Åsa Romson har också anklagat Ryssland och Kina för att motsätta sig en lösning av Syrienkrisen, när dessa länder motsatt sig resolutioner i FN:s säkerhetskrig som skulle ha utvidgat kriget i Syrien. Riksdagsledamoten Mehmet Kaplan har kallat dem som åker till Syrien för att strida för olika grupper för ”frivilligsoldater”, ett uttalande han senare tog tillbaka av rädsla att det kunde slå tillbaka mot honom själv och skada den politiska karriären. Däremot tog karriären slut för miljöpartisten Birgitta Hansen när hon uttalade sig kritiskt om Israels massaker på Gazas befolkning nyligen. Mp:s utrikespolitik kan i bästa fall beskrivans som svajig, men är helt opålitlig och pro-västlig.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén beskyllde nyligen Syriens president Bashar al-Assad för att ligga bakom terrornätverket Isis. Löfvén upprepade enbart vad USA:s president sagt någon vecka tidigare. Socialdemokraterna har numera gjort USA:s utrikespolitik till sin egen. Partiets utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin, har flera gånger kritiserat utrikesminister Carl Bildt för att inte vara tillräcklig följsam gentemot USA. Det avslöjar en del om hur en kommande socialdemokratisk utrikespolitik kommer att gestalta sig.

Vänster
KP, Kommunistiska partiet, har under de gångna tre åren ägnat mycket uppmärksamhet och engagemang åt utvecklingen i Syrien. Det har skett genom tidningen Proletären, en serie offentliga möten, deltagande i demonstrationer och manifestationer tillsammans med andra organisationer samt också i internationella sammanhang.

Partiets analys är att det är den imperialistiska inblandningen i Syrien som är den grundläggande orsaken till tre åren av krig med alla dess fruktansvärda följder för det syriska folket.

”Utan inblandningen från de imperialistiska västmakterna och dess allierade diktaturstater i regionen hade vi aldrig fått det som i dag beskrivs som världens största flyktingkatastrof och vi hade aldrig sett dessa fasansfulla dödssiffror och den enorma förstörelsen av stora delar av landet”, anser KP.

SKP, Sveriges Kommunistiska Parti, samarbetar bland annat med ett av Syriens kommunistiska parter och har under hela Syrienkonflikten intaget en rakryggad anti-imperialistisk hållning.

Den kan sammanfattas i det meddelande från de syriska kamraterna som SKP spred i slutet av 2012 och där kommunistpartiet slog fast att det är Syriens regeringsstyrkor som ”försvarar Syriens nationella intressen mot de aggressiva och expansionistiska imperialistiska och sionistiska planerna och deras rebellstyrkor bestående av terroristfraktioner lojala mot imperialistiska och reaktionära arabregimer, vars mål är att förstöra Syrien som arabvärldens liberala fästning samt dess viktiga roll i den internationella anti-imperialistiska befrielsekampen.”

Kriget i Syrien, vars kärna är en utländsk intervention ledd av USA, är en av de största nutida konflikterna. Många blogginlägg har skrivits om detta här. Min uppfattning sammanfaller med den som finns i Föreningen Syriensolidaritet, där jag är medlem. Har också medverkat i arbetet med ”Vad händer i Syrien?” – se bloggsidan. Sammanställningen nedan till ett valflygblad har skrivits av (andra) medlemmar i föreningen.

Bedömning av politiska partiers inställning i Syrienfrågan.

Föreningen Syriensolidaritet har sammanställt några fakta om svenska partier och Syrienkonflikten – fakta som också speglar vad de kan förväntas göra i framtiden – efter valet. Valet är ditt!
Konflikten i Syrien har nu pågått i mer än tre år. Vad har de svenska partierna gjort för att få ett slut på konflikten? Eller ännu viktigare: vad tänker de göra i framtiden, efter valet?

Det svenska riksdagsvalet betyder inte mycket för den som vill ha en lösning på krisen i Syrien. Alla nuvarande riksdagspartiet stöder fortsatta sanktioner mot Syrien och ger ensidigt den syriska regeringssidan skulden för att situationen ser ut som den gör. Bland de partier som inte finns företrädda i riksdagen utmärker sig Kommunistiska partiet, KP, och Sveriges kommunistiska parti, skp genom en konsekvent anti-imperialistisk politik i Syrienfrågan.

Vänster?
Vänsterpartiet säger visserligen att framtida fredssamtal bör inkludera företrädare för alla delar av det syriska samhället. Samtidigt slår emellertid partiet fast att det är ”Bashar al-Assads försök att med våld slå ner fredliga och legitima krav på demokratiska reformer” som fört landet in i ”vår tids värsta väpnade konflikt och största humanitära katastrof”. Denna grundläggande felanalys har lett in partiet på irrvägar i det för ett vänsterparti viktiga anti-imperialistiska arbetet. Partiet ”ser ingen militär lösning på kriget i Syrien”, men försvarade nyligt sitt stöd för bombkampanjen mot Libyen, som ledde till att det förut relativt välmående landet nu är sönderslaget. Går det att lita på att Jonas Sjöstedt inte ger sitt stöd till en liknande bombkampanj mot Syrien?

Bland partier till vänster (?) är det kanske det lilla trotskistiska Socialistiska partiet som utmärkt sig mest som stödparti åt de imperialister som vill störta regeringen i Damaskus och byta ut den mot fogliga krafter. Socialistiska partiet samarbetar med syriska så kallade rebeller och samlar också in pengar för att understödja rebellerna aktioner i Syrien.

Höger
Carl Bildt förklarade tidigt under krisen i Syrien att ”Bashar al-Assad måste bort” och slog därmed undan benen för den förhandlingslösning som FN:s dåvarande medlare i Syrienkonflikten, Kofi Annan, strävade efter. Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt förklarade nyligen att svenskarna ”måste öppna sina hjärtan” för det stora antalet flyktingar som kommer till Sverige från bland annat Syrien. Ett humant förslag kan tyckas. Men med vetskapen om att Reinfeldt är medskyldigt till den politik som har lett till att mer än 100 000 syrier mist sina liv och miljontals har tvingas fly från sitt hemland är förslaget snarare en uppvisning i svåröverträffbart hyckleri.

Sverigedemokraterna motsatte sig Sverige inblandning i kriget mot Libyen, men är numera att en varm försvarare av det sionistiska Israel. En röst på Sverigedemokraterna är i själva verket en röst på Israel, det land som tar sig friheten att inte bara urskiljningslöst mörda palestinier utan också att bomba Syrien för att stödja motståndet mot regeringen i Damaskus, som aldrig har erkänt Israel. Stödet för Israel förklaras delvis av den flodvåg av islamofobi som väller fram inom SD.

Miljöpartiet stödjer fullt ut sanktioner mot Syrien och vill dessutom skärpa de nuvarande sanktionerna. Partiets språkrör Åsa Romson har också anklagat Ryssland och Kina för att motsätta sig en lösning av Syrienkrisen, när dessa länder motsatt sig resolutioner i FN:s säkerhetskrig som skulle ha utvidgat kriget i Syrien. Riksdagsledamoten Mehmet Kaplan har kallat dem som åker till Syrien för att strida för olika grupper för ”frivilligsoldater”, ett uttalande han senare tog tillbaka av rädsla att det kunde slå tillbaka mot honom själv och skada den politiska karriären. Däremot tog karriären slut för miljöpartisten Birgitta Hansen när hon uttalade sig kritiskt om Israels massaker på Gazas befolkning nyligen. Mp:s utrikespolitik kan i bästa fall beskrivans som svajig, men är helt opålitlig och pro-västlig.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén beskyllde nyligen Syriens president Bashar al-Assad för att ligga bakom terrornätverket Isis. Löfvén upprepade enbart vad USA:s president sagt någon vecka tidigare. Socialdemokraterna har numera gjort USA:s utrikespolitik till sin egen. Partiets utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin, har flera gånger kritiserat utrikesminister Carl Bildt för att inte vara tillräcklig följsam gentemot USA. Det avslöjar en del om hur en kommande socialdemokratisk utrikespolitik kommer att gestalta sig.

Vänster
KP, Kommunistiska partiet, har under de gångna tre åren ägnat mycket uppmärksamhet och engagemang åt utvecklingen i Syrien. Det har skett genom tidningen Proletären, en serie offentliga möten, deltagande i demonstrationer och manifestationer tillsammans med andra organisationer samt också i internationella sammanhang.

Partiets analys är att det är den imperialistiska inblandningen i Syrien som är den grundläggande orsaken till tre åren av krig med alla dess fruktansvärda följder för det syriska folket.

”Utan inblandningen från de imperialistiska västmakterna och dess allierade diktaturstater i regionen hade vi aldrig fått det som i dag beskrivs som världens största flyktingkatastrof och vi hade aldrig sett dessa fasansfulla dödssiffror och den enorma förstörelsen av stora delar av landet”, anser KP.

SKP, Sveriges Kommunistiska Parti, samarbetar bland annat med ett av Syriens kommunistiska parter och har under hela Syrienkonflikten intaget en rakryggad anti-imperialistisk hållning.

Den kan sammanfattas i det meddelande från de syriska kamraterna som SKP spred i slutet av 2012 och där kommunistpartiet slog fast att det är Syriens regeringsstyrkor som ”försvarar Syriens nationella intressen mot de aggressiva och expansionistiska imperialistiska och sionistiska planerna och deras rebellstyrkor bestående av terroristfraktioner lojala mot imperialistiska och reaktionära arabregimer, vars mål är att förstöra Syrien som arabvärldens liberala fästning samt dess viktiga roll i den internationella anti-imperialistiska befrielsekampen.”

Litet äldre bakgrundshistoria (A Romelsjö).
* I Syrien har USA tillåtit allierade som sunnitiska Saudiarabien att finansiera och beväpna Sunni-terroristiska krafter såsom ISIS.
* Förre CIA-agenten Philip Giraldi uppgav hösten 2011 att ”NATO är redan i hemlighet engagerat i Syrien under ledning av Turkiet som USA:s ställföreträdare” (www.theamericanconservative.com, 19 december 2011).
* Enligt dokument från Wikileaks har USA:s utrikesdepartement finansierat opposition mot Syriens regering i London sedan 2006.

* 1 april 2012 beslöt USA och drygt 70 andra stater (”Syriens vänner”) att stödja det splittrade Syriska nationella rådet med vapen och med motsvarande 130–140 miljoner svenska kronor, varvid den största summan kom från USA vid ett möte i Istanbul.
* Sverige ställde sig tidigt bakom och gav stöd till det USA-tillsatta/-stödda Syriska Nationella rådet, vars representanter träffade Carl Bildt 2012.
* Al-Qadia, ursprungligen en skapelse av CIA, deklarerade i februari 2012 via sin högste chef Ayman al-Zawahri att organisationen stödde de syriska rebellerna.
* Hillary Clinton medgav samma månad att al-Qadia också arbetade för att störta Assads regim.
* 24 mars förra året rapporterade New York Times om kraftigt ökat vapenstöd till rebellerna i Syrien från USA via Kroatien. Levererat av CIA och betalt av Saudiarabien.
* 27 januari rapporterade Reuters att USA:s kongress bakom lyckta dörrar nyligen godkänt ökat vapenstöd till rebellerna. Vem tror inte att en del av USA:s vapenstöd hamnar hos den dominerande rebellgruppen på marken.
* Los Angeles Times rapporterade 22 mars att USA ökat stödet till rebeller i södra Syrien som ”en sista chans” att vända inbördeskriget.

Syriens armé utgör huvudstyrkan i den internationella kampen mot terrorismen, med stöd av Ryssland, Hizbollah och säkert många regeringar. Detta kan man medge även om man vill ha bort Assad.
* Talet om kamp mot terrorismen från USA, EU och Sverige är grundfalskt av flera skäl. Ett är det direkta och/eller indirekta stödet till den al-Qaidaassocierade terrorismen i Syrien. OM USA & ALLIERADE MENAR ALLVAR MED KAMPEN MOT TERRORISMEN SKULLE MAN STÖDJA DEN SYRISKA ARMÉNS KAMP MOT TERRORISMEN..

i Andra om: Syrien, Irak, Obama,folkrätt imperialism, ISIS, krig, USA, Politik, FN, massmedia terrorism al-Qaida, sunni shia opposition, ”unconventional warfare”, demokrati, desinformation, vapen,

Valflygbladet New York Times 27/6 DN 26/6 DN 23/9
SvD 26/6 John Kerry i Kairo Russia Today om ISIS DN 24/6 Globalresearch 18/6 2014 Globalresearch 11/6 DN 12/6 Iraksolidaritet Mike Powers, Iraksolidaritet DN 14/4 Seymour Hersh Blogginlägg om gasattacken 5 april Daily Star Dailykos om Turkiet Democracy Now London Review of Books Nyhetsbanken DN 13/12 Intervju med Putin mm Globalresearch artikelFria Tidningen 13/9 FIB-KulturfrontAron Lund 24/9 Björnbrum 27/9 ISTEAMS Ghoutarapport 16/9Time 16/9 om FN:s rapport Reuters 16/9 SvD 3/9 DN 27/8 DN 28/8 DN 2 28/8 SvD 24/3 Cold Lazarus Expressen Washington Post 24/3 DN 25/3 Nyhetsbanken om gaskrig Nyhetsbanken om kidnappning av FN-observatörer EU fördömer terrorister DN 23/3 DN 19/3 AFP China Daily Common Dream DN 24/3 SvD 24/3 Björnbrum Kildén & ÅsmanDN 21/3 SvD 22/3Svensson-bloggen Guardian Independent Amnesty SvD 15/3 Knut Lindelöfs blogg Aron Lund SKP-bloggen AFP V:s uttalande SvD 13/3 om Amnesty SvT Karen Leukefeld i Junge Welt Sunday Times 3/3 NyhetsbankenBjörnbrum Foto-Lasse Tipping Point Moska-mötet DN 2/3 Globalresearch om John Kerry Intervju med Assad 3/3 i Sunday Times New York Times 26/2 SvD 28/2 NY Times 28/2 kl 9.30 DN Dagens Industri 26/2 Wall Street Journal 25/2Daily Star Carl Bildts bloggTrend Nyhetsbanken 25/2 Kildén & Åsman SKP-bloggen 26/2 GlobalresearchSvD Nyhetsbanken Björnbrum Läkartidningen kommentarer Läkartidningen Syrien-artikel VoltairenetNyhetsbanken DN 14/2 SVD 14/2 P Giraldi EU om Syrien 18/2 SvD Clark i Democracy Now Middle East Online 18/2 Reuters AB 10/2Expressen 11/2 DN 10/2 SvT Agenda 10/2 kl 21.15SvD Telegraph Guardian Croneman NY Times DN 7/2SvD 9/2 Unconventional warfare dokument UW dokumentDN 22/1 Nyhetsbanken FIB-KulturfrontFIB-Kulturfront Profil Online DN 24/1 Björnbrum Veterans for Peace 19/12 Veterans for peace om Syrien Carla Stea i Globalresearch Hela pingstenSKP-blogg -uttlande från Syriens kommunistparti 5/1 Tarpleys artikel Pepe Escobars artikel Agrab Aron Lunds artikel på engelska USA-bloggen DN 25/12Björnbrum 23/12 SKP-bloggen DOHA-protokollet DN 26/12 SvD 25/12 SvD Clearinghouse SvD 20/12 ClearinghouseSvD 20/12 DN 20/12 SvT 20/12 FIB-KulturfrontCornucopia DN 16/12SvD 16/12 Michel Chossudovsky 14/12SvD II 14/12 Pakistan Observer 16/12 SvD 16/12 SvD 14/12 AB 14/12 Kommunisternas blogg 13/12New York Times 13/12 SvD 16/12 Russia Today 6/12 Turkish Weekly Syrian Perspective DN 11/12 SvD 12/12 Independent USA-bloggen 8 dagar8 dagar 11/12 Globalresearch 8/12 Proletären Flamman 28/11 FredsinitiativetPepprat och Rödgrönt DN 5/12 SvD 5/12 Worldcrunch Russia Today 3/12 Replik i AB 3/12 Einarsprachenvaria Aftonbladet 30/11 Anders Svenssons blogg Ulf Gudmundsson ledare i SvD 1/12 DN 1/12Bilderblogg M Omars blogg Åtta dagar. Stefan Lindgren USA-bloggen Björnbrum SvT om al-Qaida-svenskar Nyhetsbanken Sunday Express 19/11 New York Times 16/11 Folket i Bild Kulturfront Mohamed Omars tal på hans blogg Syriensolidaritets hemsida Stefan Lindgrens blogg New York Times 31/10 Washington Post 1/11 Bill Auken Countercurrents 2/10 Konflikt 27/10 S Hersh i The New Yorker 2007 Aftonbladet – Bildts strategiråd FolkrättsbevakningenDN 12/10Anförande av Rysslands ambassadör