USA: Ekonomisk manipulation och korruption

Detta är ett något förkortat utdrag ur artikeln ”US-NATO Military Deployments, Economic Warfare, Goldman Sachs and the Next Financial Meltdown” av professor Michel Chossudovsky. Artikeln har publicerats 14/8 på WashingtonsBlog. Ett avsnitt från boken ”USA som världspolis” har lagts till. Är det förmätet att fundera på termen ”korruption”?

Artikeln.
Vilken är relationen mellan vanligt krig och ”ekonomisk krigföring”?
frågar sig artikelförfattaren och fortsätter ”En krigshandling är alltid ett ekonomiskt företag som stöder dominerande företagens intressen. Genomförandet av US-Natos militära operationer utförs på uppdrag av kraftfulla finansiella institutioner.”
De USA-ledda krigen i Mellanöstern under den humanitära täckmanteln ”globalt kriget mot terrorismen” tjänar i hög grad tjänar intressena på Wall Street, hos de angloamerikanska oljekonglomeraten, de så kallade försvarsindustrierna, de biotekniska konglomeraten (Monsanto m.fl. ), Big Pharma och de stora mediaföretagen.
Goldman Sachs+USA
Modern krigföring är ingalunda begränsad till militära och operationer. Washington genomför inför inte bara ekonomiska sanktioner mot länder som inte stöder dess imperialistiska agenda, utan främjar också direkt destabilisering av nationella ekonomier. Medan Pentagon och Nato samordnar militära operationer mot suveräna stater, genomför Wall Street samtidiga destabiliserande åtgärder på de finansiella marknaderna, inklusive riggning av olje-, guld- och valutamarknaderna – riktat mot Ryssland och Kina.
Den heter ”ekonomisk krigföring”, det är en del av samma globala agendan, det genomförs parallellt och i samordning med utplaceringen av USA-NATO:s militära krafter. I detta avseende, medan Obamas ”Pivot till Asien” riktad mot Kina innebär utplaceringen av amerikanska sjöstridskrafter i Sydkinesiska havet, förstärks detta genom samtidiga destabiliserande åtgärder på Shanghai börsen. Den ultimata avsikten är att undergräva -genom icke-militära behovs den nationella ekonomin i Folkrepubliken Kina.

Krig och finansiell krigföring.
Ekonomisk krigföring kräver information och ofta samråd och samordning på högsta regeringsnivå. Informationen i den militära underrättelsetjänst och företagens finansiella systemet överlappar genom olika möten och samråd.

Rikligt dokumenterad är att mega-banker på Wall Street och deras närstående hedgefonder kan utöva sitt inflytande hos de högsta nivåerna av den amerikanska regeringen, inklusive utrikesdepartementet, Pentagon och Vita huset. Systemet med korsvisa utnämningar hos företag och lobbyorganisationer är en del av denna process. Nationella säkerhetsrådgivare och tidigare anställda vid Pentagon får anknytning till eller tjänst hos Världsbanken. Före detta regeringschefer – och ledamöter och högre regeringstjänstemän får konsultuppdrag hos större banker. CIA-tjänstemän är inblandade som rådgivare i viktiga handelsförhandlingar, etc. Omvänt så utses Wall Street-bankirer till nyckelpositioner i regeringen.
rasmussen
I början av augusti utsåg Goldman Sachs Natos tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen till finansiell rådgivare. Under de senaste fem åren (2009-2014), har Rasmussen varit aktivt engagerad i att samordna Natos ”humanitära” bombangrepp i Mellanöstern för att inte tala om Natos militära installationer nära Rysslands i Östeuropa, de baltiska staterna och Svarta havet.
Under hans tid som Danmarks statsminister (2001-2009), var Rasmussen med om att (under en nyliberal politisk dagordning) försvaga Danmarks välfärdssystem vid sidan av privatiseringen av statliga tillgångar. Rasmussens konsultverksamhet rådgivning kommer att användas i Goldmans lobbyverksamhet i EU, det vill säga arbetet med att påverka politiskt och strategiskt beslutsfattande.

Rasmussen är en i lång rad av framstående tjänstemän och politiker som agerar som konsulter för Goldman Sachs.
Borgmästare i Chicago Rahm Emanuel som var Obamas stabschef, var också konsult till Goldman. Hans roll ”var att presentera oss till människor” för att citera en talesman för Goldman Sachs på den tiden.
Peter Sutherland som var EU-kommissionär, handelsförhandlare och därefter generaldirektör för Världshandelsorganisationen (WTO) utsågs under 2005 till Goldman Sachs till icke-verkställande ordförande. Han avslutade sin tjugoåriga tjänst hos 2015.
Robert Zoellick, tidigare president för Världsbanken anslöt sig till Goldman Sachs under 2013 som ordförande i bankens styrelse av internationella rådgivare. Zoellick har tidigare haft flera högt uppsatta positioner i den amerikanska administrationen. Han var biträdande utrikesminister (2005-2006) under Bushadministrationen.

Det fungerar åt båda hållen: regeringstjänstemän utses till viktiga positioner i Goldman Sachs. Å andra sidan utses Goldman Sachs tjänstemän till nyckelpositioner i USA:s regering. George W. Bushs finansminister Henry Paulson (2006-2009) var tidigare ordförande och koncernchef i Goldman Sachs. Dessa utnämningar gör det möjligt för Goldman Sachs (och andra viktiga aktörer på Wall) att påverka och manipulera regeringens politik. Dessa utnämningar gör det möjligt Goldman Sachs bland annat Wall Street megabankerna att manipulera regeringens politik.
Hank Paulson II
Det ger också tillträde till andra viktiga banker. Den uppmärksammade/beryktade utnämningen av förre detta Goldman Sachs tjänstemannen Mark Carney till posten som guvernör (ungefär VD) för Bank of England. Han var tidigare guvernör för Bank of Canada, och biträdande minister i Kanadas regering. Han leder också Financial Stability Board inom G20.

Mario Draghi, var vice ordförande och verkställande direktör för Goldman Sachs International (2002-2005), innan han utsågs till guvernör för Bank of Italy (2005-2009). År 2011 utsågs han till guvernör i Europeiska centralbankens (ECB). Goldman Sachs är en trojansk häst med sina tidigare banktjänstemän utplacerade i centrala statliga positioner. Dessa utnämningar ger Goldman Sachs med möjlighet att påverka och övervaka genomförandet av den makroekonomisk politiken.

Dessutom kan deras tidigare tjänstemän förse dem med insiderinformation inifrån regeringsstrukturen. Större marknadssatsningar eller marknadsmanipulation av stora finansiella institutioner kräver avancerad kunskap om beslut som fattas inom regeringen och militär underrättelsetjänst. Dessutom kommer deras tidigare tjänstemän förse dem med insiderinformation som kommer inifrån regeringsstrukturen.

I maj 2015 utsågs dåvarande Goldman Sachs-tjänstemannen Andrew J. ”Buddy” Donohue till SEC stabschef vilket gör det möjligt för honom att ”reglera Wall Street”, att tala för Wall Street. Finansmarknaderna, inklusive mångbiljonhandeln med derivat är i oordning. Den är ytterst instabil, till stor del som en följd av marknadspåverkan och spekulation av mäktiga aktörer, för att inte tala om bristen på tillsyn.

Goldman Sachs spelade en central roll i 2008 års finansiella härdsmälta, med sin tidigare ordförande och VD Henry Paulson som finansminister.
Med bitter ironi ser man att institutionella spekulanter är ansvariga för reglering av finansmarknaderna. Nästa finanskraschen, kommer att vara reglerad av SEC med förre Goldman Sachs-tjänstemannen ”Buddy” Donohue i förarsätet, som agerar på uppdrag av en handfull ”too big to fail” finansinstitut.
Jack Lew
Låt oss inte misströsta. Goldman Sachs kontrollerar inte det amerikanska finansdepartementet. Det gör nuvarande finansministern, förre tjänstemannen Jacob Lew i Citigroup. Under sin tid på Citigroup före finanskrisen 2008 var Lew ansvarig för en spekulativ hedgefondinvesteringsenhet inriktad på spekulation i att bostadsmarknaden skulle kollapsa, enligt Huffington Post.
Det är värt att notera att finansministern Jack Lew också var inblandad i det som bäst beskrivs som ”laglig skatteflykt” genom överföring av medel från Citigroup till skatteparadiset Caymanöarna. Enligt Weekly Standard (februari 2013) hade Lew översyn över hundra Cayman Island investeringar när han arbetade på Citi Bank. Det har tidigare rapporterats att Lew själv hade investerat i en fond som baserades på Caymanöarna.

I presidentvalskampanjen år 2012 kritiserade Obama Mitt Romneys Cayman Island investeringar som ”satsningar mot Amerika.” Bara några månader efter valet nominerade Obama Jacob Lew, som själv hade liknande investeringar och även övervakade investeringsfonder där, att bli nästa finansministern.
Vid utfrågning 13 Februari 2013 på Capitol om sin investering på Caymanöarna åberopade Lew okunskap. Han hävdade att han inte visste att fonden han investerat i fanns på Caymanöarna.
Finanskapitalist indedcccvx_1

Kan en finansiell härdsmälta hända igen?
Vi har att göra med en komplex process av riggning av marknader och manipulation. Den här artikeln har skummad på ytan med fokus på utvalda viktiga utnämningar till fördel för Wall Streets megabanker. Låt oss beröra frågan om så kallat ”finanspolitiskt ansvar”. En spekulant och skattesmitare (Jacob Lew) ansvarar för finans- och penningpolitiken vid det amerikanska finansdepartementet medan regleringen av de stora amerikanska börserna hos Security and Exchange Commission (SEC) är i händerna på Goldman Sachs, vilket också innebär att SEC kan inte användas för att åtala Goldman Sachs, CitiGroup et al. för insiderhandel och finansiella bedrägerier.

Extra utdrag ur boken ”USA som världspolis”, kapitel 2.9.4 ”Presidentens män”.

Särskilt framträdande har inflytande från finanssektorns män (det är så gott som enbart män) varit i USA:s finansdepartement. Robert Rubin, finansminister under president Bill Clinton var ordförande i den stora investmentbanken Goldman Sachs (som stödde Obamas presidentkampanj med 1 miljon dollar 2008), liksom den siste finansministern Henry Paulson hos president George W Bush. Rubins främsta insats under Clinton var avskaffandet av Glass-Stegall-lagen, och att avreglera finansmarknaden genom införandet av Gramm-Leach-Billey -lagen 1999. Han avgick 1999 och blev genast att han blivit senior rådgivare hos den stora banken Citigroup, som fick stora fördelar av den avreglering som genomfördes under Rubins tid som finansminister. Själv fick Rubin fick motsvarande 126 miljoner dollar i kontanter och aktier under den kommande tioårsperioden.
Rubin 116847
Han efterträddes som finansminister av sin medarbetare ekonomiprofessorn Lawrence Summers, som blev chefsrådgivare åt president Obama i ekonomiska frågor, och som 2008 fick ersättning på 5,2 miljoner dollar som en av cheferna för en hedgefond, och närmare 3 miljoner som talare för storbanker. Den nuvarande finansministern Timothy Geithner är en tidigare medarbetare till Rubin och Summers. Bland ansvariga i Obamas administration för ekonomifrågor finns tidigare toppchefer i de stora bankerna och investmentbankerna. Förre chefekonomen i IMF Simon Johnson skrev i en artikel 2009 att “Elitintressena inom näringslivet – finansintressen i USA spelade en viktig roll för att skapa krisen genom sitt omättliga risktagande (”ever larger gambles”), med regeringens underförstådda stöd, fram till den ofrånkomliga kollapsen. Ännu mer oroande är att samma intressen idag kan utnyttja sitt inflytande för att förhindra genomförandet av reformer som ökar sannolikheten för att man ska kunna häva recessionen och undvika en djupdykning. Regeringen förefaller hjälplös, eller ovillig, att ingripa mot dem”. (de Vylder 2009:56).
Till bilden hör att den kanske främste representanten för demokraterna, Chuck Schumer, i den kommitté med representanter från demokraterna och representanthuset som tillsatts för att komma med förslag om ny lagstiftning för finansmarknaden är en känd försvarare av finansvärldens intressen. Han fick själv 1,65 miljoner dollar (mer än 10 miljoner kronor) i ersättning från finansmarknaden år 2009. Nitton av 22 medlemmar i denna ”Senate Banking Committee erhöll ersättning från Wall Street 2009 – snacka om oberoende. Man har anledning att notera att Wall Street stödde Obamas valkampanj med 14,9 miljoner dollar, en bra bit över 100 miljoner kronor år 2008. Allt detta bidrar till att förklara att det endast fattats beslut om högst begränsade regleringar och inte om tydligt ökad demokratisk kontroll över finansvärlden från Obama och hans administration.

intressant.se, , , , , , , ,, , , , , ,

WashingtonsBlog Commondreams Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11 Wolodarski i DN 4/11 2012

  8 comments for “USA: Ekonomisk manipulation och korruption

  1. Jan Wiklund
    16 september, 2015 at 12:55

    Chossudovsky är en konspirationsteoretiker som till och med har gett spridning åt konspirationsteorier runt 11.9.

    Att makthavaretablissemanget anställer folk bland sin närmaste bekantskapskrets är ju inte så orimligt – det gör alla etablissemang inklusive fackföreningsrörelsen och miljörörelsen. Det är ju enklast så. Problemet är att det i brist på kraftfulla folkliga mobiliseringar finns så få maktetablissemang och att de är så insyltade i varandra. Som Torsten Sverenius uttryckte det en gång: alla de 1000 mäktigaste i Sverige finns på gångavstånd från kanslihuset. På global nivå har man inte gångavstånd men det behövs ju inte heller längre.

    Mönstret kunde brytas i början av 1900-talet tack vare arbetarrörelsens och diverse nationella självständighetsrörelsers unikt starka folkliga mobilisering. Nu när dessa har sjunkit tillbaka får vi tillbaka 1800-talets mönster. Inte så mycket att name-droppa om kan man tycka, det räcker att se hur inkomsterna monopoliseras av den rikaste promillen.

    • 16 september, 2015 at 13:50

      Chossudovsky är också professor, ekonom och har mycket stor kunskap i olika politiska frågor. Det finns tydligen mycket kritik mot den officiella versionen av 11 september. Själv har jag ganska dålig kunskap om denna kritik. Men kan inte a priori avfärda kritiska artiklar om olika delar av 11/9-händelserna 2001 och av utredningen av det.

      Din beskrivning av din historiska utvecklingen upplever jag som i stort sett riktig -tyvärr.

  2. aa
    16 september, 2015 at 13:28

    Den globala övervakning som usa sysslar med är en del i denna ekonomiska krigsföring sedan länge:

    Should the CIA Spy for American Companies?
    One of the hottest topics in business today is competitive intelligence, the effort by a company to obtain enough information about its competitors to give it a strategic edge over them in the marketplace. During the past decade, a number of books have been written in this country advising business managers on how to mine various sources of public information for this purpose: trade shows, public speeches by company executives, articles in obscure journals, and government agencies like the Food and Drug Administration (1). Some large companies have even hired former FBI and CIA personnel to help them develop more effective in-house intelligence-gathering capabilities (2).
    The sheer amount of competitive information that can be obtained from open sources in the U.S. is so massive that it may seem foolish for companies to run the legal risks associated with industrial espionage or other dirty tricks. And yet these practices still go on, in part because they are seen to be cheap alternatives to expensive R&D efforts or aids in under-bidding competitors for a lucrative contract (3). According to this way of thinking, it doesn’t make sense to spend the money to reinvent the wheel if you can more cheaply steal the blueprint or piece it together by sifting through the trash that might be purchased from your competitor’s custodial staff.
    http://home.earthlink.net/~davidlperry/ciabus.htm

    Senior members of a European Union committee said Tuesday they want U.S. intelligence chiefs to testify on whether an alleged American-led eavesdropping network monitors the businesses of its European allies.
    http://abcnews.go.com/Technology/story?id=119454&page=1

    EU releases Echelon spying report – It exists and the UK has a lot of explaining to do
    The huge 142-page report (with another 54 pages in annexes) is available here, but make sure you put enough paper in the printer first.
    The report criticises the UK for its part in Echelon and asks it to explain itself. It also calls for a new treaty to be drawn up which the US, Australia and New Zealand are forced to sign. The treaty basically says no one is going to do anything naughty such as industrial espionage.
    http://www.theregister.co.uk/2001/09/06/eu_releases_echelon_spying_report/

    REPORT on the existence of a global system for the interception of private and commercial communications (ECHELON interception system) (2001/2098(INI))
    https://cryptome.org/echelon-ep-fin.htm

    Glenn Greenwald: how the NSA tampers with US-made internet routers
    http://www.theguardian.com/books/2014/may/12/glenn-greenwald-nsa-tampers-us-internet-routers-snowden

    Cisco CEO Writes Letter To Obama Asking Him To Stop The NSA Hacking Into His Equipment
    Cisco’s CEO John Chambers has made a personal appeal to President Obama asking that the federal government rein in NSA spying.

    Chambers wrote the letter in response to a photo that went viral last month that reportedly showed the NSA secretly inserting spyware into Cisco routers.

  3. Jan Wiklund
    16 september, 2015 at 15:32

    Världen är full av oseriösa professorer. En titel är ingen garanti för rimlighet och gott omdöme.

    Och det dåliga omdömet i det här fallet är tron att det går att lokalisera Makten till en person, eller en organisation. Makten är relationell. Detta insåg marxisterna på sin tid, men det tycks som om insikten har gått förlorad…

    • Martin Kullberg
      16 september, 2015 at 18:19

      Konspirationsteorier, att alltid finna en enda kraft osv. Det är ett resultat av kvantitativ metod i samhällsvetenskap, det är vad det kvantitativa tänkandet leder till. Med matematisk extrapolation och matematisk reduktionism så söker man slutligen EN förklaring. Det är den postmoderna modernismen, en monoistisk ansats som rent matematiskt kommer att skapa konspirationsteorier och söka en enda storhet.

      Kan man sin dialektik så vet man att man inte kan extrapolera eller ägna sig åt reduktionism. För då behärskar man differentialekvationen och har åtminstone en chans att förstå en multivariat verklighet, vilket den postmoderna modernismen inte kan, vilket också är orsaken till att postmodernisterna är i full färd att upprepa modernismens misstag.

    • Peter Grafström
      18 september, 2015 at 02:04

      Jan Wiklund och Martin Kullberg
      Konspirationer kan vara hur mångbottnade som helst och behöver inte vara en sak. Om en del av en analys pekar ut en grupp hindrar det inte att det finns fler aspekter. Att just marxister känner sig illa till mods inför konspirationsteorier kanske har att göra med att det som har med kommunism frimureri och revolutioner att göra var finansierat och uppbackat av storfinansen och bara i obetydlig grad bestämdes av gräsrötternas genuina indignation. Därmed inte sagt att det saknades äkta engagemang hos många som drogs med.

  4. ove
    16 september, 2015 at 16:55

    Anders skriver: ”Det finns tydligen mycket kritik mot den officiella versionen av 11 september. Själv har jag ganska dålig kunskap om denna kritik.”

    Det skulle vara intressant att få höra vad Anders anser om vad Christopher Bollyn letat reda på. Det går att lyssna på hans föredrag:
    https://www.youtube.com/watch?v=EVHstSrC1CQ
    In this live presentation in Dallas, Texas, on February 12, 2015, Christopher Bollyn reveals little-known and rarely heard facts about the real perpetrators of one of the biggest crimes of the century…

    Christopher Bollyn pekar inte bara i allmänhet ut förövarna. Han namnger dem! Vad tror Anders om vad han kommit fram till. Går det bara att avfärda vad han kommit fram till? Om det han kommit fram till stämmer så förändras hela vår världsbild, Det handlar inte bara om ekonomisk makt – oljan – det handlar om Israels maktposition och utnyttjande av USA:s militärmakt. Det handlar om 11 september 2001 som ett genomförande av vad som skrevs i A CLEAN BREAK.

    https://en.wikipedia.org/wiki/A_Clean_Break:_A_New_Strategy_for_Securing_the_Realm
    A Clean Break: A New Strategy for Securing the Realm (commonly known as the ”Clean Break” report) is a policy document that was prepared in 1996 by a study group led by Richard Perle for Benjamin Netanyahu, the then Prime Minister of Israel.[1] The report explained a new approach to solving Israel’s security problems in the Middle East with an emphasis on ”Western values.” It has since been criticized for advocating an aggressive new policy including the removal of Saddam Hussein from power in Iraq and the containment of Syria by engaging in proxy warfare and highlighting its possession of ”weapons of mass destruction”.

    https://web.archive.org/web/20140125123844/http://www.iasps.org/strat1.htm
    A Clean Break: A New Strategy for Securing the Realm
    Following is a report prepared by The Institute for Advanced Strategic and Political Studies’ ”Study Group on a New Israeli Strategy Toward 2000.” The main substantive ideas in this paper emerge from a discussion in which prominent opinion makers, including Richard Perle, James Colbert, Charles Fairbanks, Jr., Douglas Feith, Robert Loewenberg, David Wurmser, and Meyrav Wurmser participated. The report, entitled ”A Clean Break: A New Strategy for Securing the Realm,” is the framework for a series of follow-up reports on strategy.

  5. aa
    16 september, 2015 at 17:16

    Vem har påstått det handlar om en person eller organisation? Det finns ett ohälsosamt samröre mellan banker, militärindustri, lobbyister, media och politiker som driver en politik som inte syftar till något annat än att öka ett fåtal miljardärers vinster.

    Revealed – the capitalist network that runs the world
    https://www.newscientist.com/article/mg21228354-500-revealed-the-capitalist-network-that-runs-the-world/

    The 147 Companies That Control Everything
    Three systems theorists at the Swiss Federal Institute of Technology in Zurich have taken a database listing 37 million companies and investors worldwide and analyzed all 43,060 transnational corporations and share ownerships linking them. They built a model of who owns what and what their revenues are and mapped the whole edifice of economic power.
    http://www.forbes.com/sites/bruceupbin/2011/10/22/the-147-companies-that-control-everything/

Comments are closed.