Denna artikel publicerades för exakt ett år sedan och bedöms fortfarande vara aktuell!

Detta är ett gästblogginlägg av professor emeritus Marcello Ferrada de Noli, ordförande i SWEDHR. Den fullständiga titeln på artikeln är
”Swedish Doctors for Human Rights begär granskning av flyktingstatusdefinitionen samt uppdatering av kriterierna för politisk asyl.” Den har nyligen publicerats på Newsvoice i en något längre version på engelska (http://newsvoice.se/2015/10/14/swedish-doctors-for-human-rights-propose-a-redefinition-of-the-concept-political-refugee-and-the-asylum-eligibility-criteria/) och finns även på hemsidan för SWEDHR. (http://reports.swedhr.org/swedish-doctors-for-human-rights-begar-granskning-av-flyktingstatusdefinitionen-samt-uppdatering-av-kriterierna-for-politisk-asyl/)


Tysklands förbundskansler Angela Merkel har nyligen kallat Europas asyl- normer ”föråldrade”, [1] och efterföljande EU:s ”High-level Eastern Mediterranean – Western Balkans route conference” 08/10 sammanfattar att ökningen av migrant-och flyktingströmmar innebär stora utmaningar för gränskontroll och asylsystemet. [2] Den extraordinära situationen påkallar enligt vår uppfattning en granskning av den 65 år gamla definitionen av flyktingstatus, samt uppdatering av kriterierna för politiskt asylberättigande inom ramen för de mänskliga rättigheterna.

Den omfattande migration som nu sker gentemot Europa kännetecknas av a) en oriktig uppfattning av migranters ursprung där man felaktigt tror att de främst är födda i Syrien, b) en selektiv inriktning hos flyktingar på immigration till vissa EU-länder, c) en oklarhet avseende flyktingars egentliga avsikt visavi asylfrågan. Till exempel uppskattar polisen i Sverige att samtidigt som ca 40 000 flyktingar har sökt asyl i Sverige inom den senaste månaden, kan lika många ha kommit till Sverige utan att ha sökt asyl (SvT 10/10). [3] Den finska riksdagsledamoten Peter Östman förklarade nyligen att individer från Syrien utgör mindre än en tredjedel av de 350 000 till 400 000 migranter som har kommit till Europa hittills i år. Resten av dem, säger Östman, utgör en blandning av människor från Afrika, Mellanöstern och Sydasien. [4]

Definitionen av flykting i 1951 års konvention Artikel 1 refererar endast till en individ som ”med anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åskådning befinner sig utanför det land där han är medborgare”, etc. [5]

Det bör noteras att ovanstående definition ej betraktar krig per se som en allmän grund för flyktingstatus. Och naturligtvis innebär inte ett visst krig att direkt förföljelse riktas mot en viss individ. Dessutom, även om det ofta påtalas att flyktingkonventionen inspirerades av den grundläggande artikeln 14 i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, anges inte heller där ’vistelse i ett krigsdrabbat land’ som grund för flyktingstatus. Återigen, grunden skall vara att individen är förföljd (”Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse”). [6]
Visserligen innefattar ovanstående definition individer som förföljels och som har påtaglig personlig risk, med anledning av sina aktiviteter till försvar av medborgerliga friheter och för de mänskliga rättigheterna i en internationell kontext ¬–¬ inklusive visselblåsare, journalister och publicister såsom Julian Assange och Edward Snowden. Den ovan nämnda artikeln 1, A-2 hänvisar inte till förföljelse pga. av könsidentitet, som är en fråga som har behandlats i åtskilliga nyare FN:s beslut och dokument. Detta borde inkluderas omedelbart i flyktingkonventionen.

Enligt vår uppfattning bör flyktingkonventionens formulering ”välgrundad fruktan för förföljelse” (1951 års flyktingkonventions viktigaste kriterium i asylbedömningen) specificeras ytterligare, alternativt bör formuleringen ”välgrundad fruktan” helt tas bort. Ty det som gör en individ berättigad för asyl är det förhållande att han/hon är förföljd – och inte den subjektiva upplevelsen av fruktan. På samma sätt utgör den aktuella symptomskonstellationen grund för sjukdomsdiagnos, och inte vår tro att vi kanske är sjuka.
Trauma-relaterade psykiska skador har varit en varit en vanlig anledning för politisk asyl, men bör betraktas som kategorin som kan få asyl av humanitära skäl. Visserligen kan fängelse och tortyr medför posttraumatiskt stressyndrom PTSD [7] och t.o.m. ökad risk för suicid; [8] [9] men förekomst av PTSD är inte ett bevis på deltagande i politiska aktiviteter som inneburit förföljelse. Dessutom påverkas individer olika, och inte alla potentiellt traumatiska händelser resulterar i traumatiska upplevelser eller traumarelaterade diagnoser. Paradoxalt kan migrantens resa vara riskfylld och i sig medföra traumatiska upplevelser. På så vit kan identifieringen av symptomens verkliga ursprungliga orsak försvåras vid vissa fall av PTSD. [10]
Vidare frågar vi, om ett demokratiskt land i EU verkligen ska medverka till att ge asyl till en individ som har begått krigsbrott? Eller till individer som tillhör organisationer som förespråkar politiska system som otvivelaktigt förnekar principen om mänskliga rättigheter för alla, oavsett tro, kön och etnicitet? Räcker det ”att vara förföljd” eller skall skälen även regleras utifrån en demokratisk värdegrund?

Vi föreslår att:

1. EU bör arbeta för en modernisering av 1951 års flyktingkonvention. Förutsättningar för beviljandet av flyktingstatus bör förstärkas och detaljeras. Till de skäl som ges flyktingkonventionens artikel 1, A-2, (”ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åskådning”) bör tilläggas könstillhörighet, samt visselblåsare-aktivitet. Det sistnämnda borde tydligt specificeras för att inkludera de som förföljs pga att de avslöjar krigsförbrytelser och angrepp på de mänskliga rättigheterna i internationell kontext.
2. En tydlig och detaljerad kategorisering bör inrättas för humanitär asyl respektive för politisk asyl.
3. EU-länderna bör främst prioritera som politiska flyktingar de individer som i den nationella eller internationella sfären dokumenterat har kämpat för att åstadkomma förbättringar av de mänskliga rättigheterna, demokratiska mål, eller för att klarlägga krigsbrott, och av den anledningen har varit a) förföljda b) häktade eller fängslade, eller som c) riskerar att utvisas till en tredje stat där de kan dömas till fängelse eller få dödsstraff på grund av det politiska innehållet i sin verksamhet.

Slutligen, motsätter sig vår organisation avskaffandet – även tillfälligt – av asylrätten. Vi motsätter oss inte rätten en person att emigrera till valfri plats i världen pga. humanitära eller ekonomiska skäl eller pga. personlig motivation. Icke desto mindre måste EU-länderna skilja sådana migranter från verkliga flyktingar, samt politiska flyktingar från övriga. Vi strävar efter att skapa en mer exakt normativ distinktion mellan dessa kategorier, och enbart i syfte att säkra en rättvis urvalsprocess som inte skall lämna de verkligt förföljda utanför.

Professor Marcello Ferrada de Noli, ordförande

Swedish Doctors for Human Rights – SWEDHR

Referenser

[1] AFP, “Angela Merkel calls time on Europe’s ‘obsolete’ asylum rules”. The Australian, 8 Oct 2015.

[2] Eastern Mediterranean – Western Balkans route conference, Declaration of the High-level Conference on the Eastern Mediterranean – Western Balkans Route, 8 Oct 2015.

[3] SvT, Många flyktingar försvinner utan att söka asyl, 10 Oct 2015.

[4] Peter Östman, Flyktingkris och folkvandring, 3 Oct 2015

[5] United Nations High Commission for Refugees, Convention relating to the Status of Refugees. Article 1 – Definition o the term “refugee”. Paragraph A-2. Adopterad 28 Jul 1951.

[6] United Nations, The Universal Declaration of Human Rights.

[7] PTSD = posttraumatic stress disorder. Diagnosis described in both ICD–10 (World Health Organization, 1992), code number F43.1, and DSM–IV (American Psychiatric Association, 1994).

[8] M. Ferrada de Noli, Självmord bland invandrare ökar, Läkartidningen, 2014;111:CMWI.

[9] M. Ferrada de Noli & Elisabet Sundbom, “Cultural bias in suicidal behaviour among refugees with post-traumatic stress disorder”. Nordic Journal of Psychiatry 50: 185.

[10] Ferrada-Noli M, Asberg M, Ormstad K, Lundin T, Sundbom E (January 1998). ”Suicidal behavior after severe trauma. Part 1: PTSD diagnoses, psychiatric comorbidity, and assessments of suicidal behavior”. Journal of Traumatic Stress 11 (1): 103–12.