Spänningen ökar – Björn Ranelid i Melodifestivalen


Idag har DN en artikel om Björn Ranelid och den kommande helgens snackis, hans medverkan i Melodi-
festivalen. Citaten från Ranelid kan möjligen vara ägnade att öka temperaturen när det gäller intresset i alla fall.

Carl Cato/TT Spektra/DN: citerar Ranelid: ”– Vi höjer nu nivån och lyfter upp det till där litteratur ska vara. Den ska in i dina hjärtslag. Det är Dan Andersson, Ferlin, Fröding och Taube. Tror du Taube skulle tänka att det här var lågt, högt, fult eller fint? Aldrig! Det låga är elitistiskt. Vi höjer ribban, vi går i bräschen, vi är radikala.

Björn Ranelid är inte rädd för det folkliga. Han gör ingen skillnad på det talade, sjungna eller skrivna ordet. Han vill pulverisera alla föreställningar om högt och lågt. Det ord väger tyngst som berör flest människor – berg sjunken, djup stån opp.

– Ja, det är Jesu ord, det är Tranströmer, det är Mozart, det är Beethoven. Man ska nå ut till så många människor som möjligt med högsta möjliga kvalitet. Göra det med respekt. De som blir mest älskade är de författare som når ut till flest människor, säger han.”

Personligen så tror jag att det kommer att bli den mest sedda deltävlingen av alla, och en av konsekvenserna av hans framträdande i olika sammanhang lär bli att jag snart sätter mig ner med någon av hans böcker. Jag har hört flera personer, vars omdöme jag litar på, hävda att han är en mycket duktig författare. Jag vet trots det inte om jag ska tro på det, men jag måste ju kolla upp saken så jag antingen kan avfärda honom som en mediefjant eller lyfta på kepsen och be om ursäkt för mina tidigare funderingar. Lördag kväll är således bokad för TV-tittande..

it Andra om: , , , , dn svd ab gp


10 svar till “Spänningen ökar – Björn Ranelid i Melodifestivalen”

  1. ”Kvinnan är första könet” har jag läst. Hans kvinnohunger är obestridlig, liksom hans avståndstagande från manligt medvetet eller omedvetet översitteri och akademiskt snobberi. Men han och Cato lånar falska fjädrar från Tranströmer, Fröding, Ferlin, Mozart och Beethoven, ja även Taube. Hur många i ”folkdjupet” läser eller lyssnar på dessa giganter i vårt sönderstressade samhälle?

  2. Ja läs Ranelid, det är han värd! Han blir vår nästa svenska Nobelpristagare!
    Varför?
    Han skriver om den svenska verkligheten, men i romanform, och tar alltid ställning för utsatta och orättvisor.
    Det tar ett tag men så småningom förstår man honom. Han är genial och mycket missförstådd, med flit av flera i den svenska kultureliten som skräms av hans klarsyn och osminkade skildring av ett ovärdigt klassamhälle i dagens sverige.

    Hans hjärta är stort och hans radar mot sociala orättvisor är äkta och mycket starkt. Minst lika äkta som en vilhelm moberg när han var som bäst.

    Hur gör och hur reagerar den ”bildade” svenska kultureliten som anar sprängkraften i det han skriver och skildrar? Jo förlöjligar och förolämpar honom förstås genom sitt mediamonopol. Gå inte på det! Läs Ranelid och reflektera. Han är vå nästa Nobelpristagare om jag var den som valde.

    • Ja det är utsagor som din som gör att jag ska läsa honom. Jag undrar om jag inte ska börja i veckan. ngn speciell bok du rekommenderar?

      • Varför inte börja med den sista, ”Tyst i klassen”?

        Den är, såvitt jag förstår, helt byggd på dokumentärt stoff som många idag inte ens vill veta ngt om. En av medelklassmyterna handlar ju om att alla egentligen har samma chans åtminstone i vårt land, det är bara att ta i lite. Om man inte lyckas är man slö och likgiltig och får finna sig i sitt öde och är inte värd ngt annat än förakt från denna medelklass.

        Ranelid visar tydligt i denna bok i romanform hur vårt samhälle är uppbyggt och hur olika dessa ”likvärdiga” villkor ser ut i verkligheten via sin och andras självupplevda erfarenhet. Han gör också kopplingar till flera av andra böcker han skrivit.

        • Och ikväll visar han inte lite av sin genialitet i Melodifestivalen!
          I rättvisans namn lite av sitt Ego också förstås men han är äkta.
          Går nog till finalen tror jag. Sara Li och Ranelid är bäst!