Social oro i Sverige?


Den senaste tiden så har allt fler av våra politiker och beslutsfattare börjat nämna ett begrepp som få svenskar har praktisk erfarenhet av, nämligen social oro. Vi fyrtiotalister var med under vänstervågen -68 och de äldre av oss kanske minns Hötorgskravallerna.

Bara för en stund sedan så talade man om begreppet på P1-morgon i samband med den ekonomiska krisen i Europa, då nämnde man Grekland, och idag på morgonen så nämner man Ungern på Aftonbladets ledarsida. Igår vid Folk och Försvarskonferensen i Åre så hörde jag Håkan Juholt prata om social oro men många yngre läsare, lyssnare och tittare känner sig kanske helt oförstående till begreppet.

Sverige har under många år haft en relativt god stabilitet, mycket av orsaken till det har berott på att regeringarna har förstått att fördelningspolitiken har varit viktig. Givetvis har det funnits klassklyftor och andra skillnader mellan dem som har och dem som inte har, men samhället har lyckats garantera en miniminivå som trots allt har varit en tillbakahållande faktor. Men sådant är som bekant inte gjutet i sten när man har en högerregering.

När socialdemokraterna tappade regeringsmakten 2006 så började en nedmontering av det som vi har kallat ”välfärdssamhället”, och idag går det knappast en dag utan att vi får höra talas om nya innovativa nedskärningar vars enda gemensamma nämnare är att de drabbar dem med sämst inkomst, eller dem som inte har någon inkomst alls. Det handlar givetvis om A-kassan, och sjukersättningar och pensioner i första hand. Skillnaderna mellan folk och folk ökar och än så länge så har inte de som har fått det bättre förstått att deras förbättrade ekonomi beror på att andra har fått det väsentligt sämre.

Att en högerregering skulle agera på något annat sätt än den nuvarande var det väl ingen som trodde, men idag är det allt fler som ser det faktiska resultatet. Vård och omsorg läggs ut på olika riskkapitalbolag som i sin tur för ut de skattepengar de kan roffa åt sig till olika skatteparadis. Reinfeldts själva har sålt ut vårdcentraler till våldsamma underpriser, och även sålt välfungerande skolor till ett pris som närmast är kriminellt. Igår kunde man till och med köpa en högstadieskola på Blocket, och häromdagen kom en av regeringens utredare med ett förslag om ändringar i högkostnadsskydden som i praktiken kommer att kosta många av de äldre och sjuka många tusenlappar. Dessutom med tillägget att dessa kostnader ska vara indexreglerade, men vare sig A-kassan, sjukersättningen eller pensioner är indexreglerade. Det handlar med andra ord om att strypsnaran dras åt ytterligare.

I vissa europeiska länder ser vi idag hur motsättningarna skärps på allvar. I södra Europa är det tydligt att nationa-
listiska och/eller rent nazistiska organisationer växer, och i Sverige så har ett fascistiskt parti tagit sig in i Riksdagen.

Vår högerregering sitter trots det kvar, nu med stöd av dessa fascister. Eurokrisen kan få till resultat att vi snabbt drabbas av en ny depression, något som stärker fascistiska grupper och avståndstagandet mot de grupper som redan idag delvis är marginaliserade. Den Europeiska Unionen sades vara till för att förbygga krig och social oro, istället har den nu blivit en avgörande faktor när det gäller att skapa just en social oro.

Våra politiker sitter still i båten. Regeringen skrapar möjligen lätt med foten, men det finns ingenting som tyder på att de ska ta situationen på allvar och göra något för att utjämna de ekonomiska skillnader som nu växer från dag till dag. Våra politiker tycks inte ha förstått att det är de som är ansvariga och att det är de själva som kommer att bli mål för den avsky och den aggressivitet som pyr bland deras väljare.

it Andra om: , , , , , ab1 svt sr1 svd ex dn1


18 svar till “Social oro i Sverige?”

  1. Det här är möjligen ett sammanhang där oppositionsledaren borde gå i spetsen för lite nyskapande ord- och begreppsval. Social oro är som sagt ett begrepp som numera förmodligen betyder väldigt lite för många. På sin höjd förknippar man det bara med Rosengård och andra invandrartäta områden. Det vill säga, något som bara berör ”dom”.

    Ett problem är skillnaderna i samhällets sammansättning. Sverige är mycket mer segregerat idag än i slutet på 1960-talet. Inte bara mellan utlandsfödda och etniska svenskar, utan också mellan olika åldersgrupper och andra sociala tillhörigheter. Det är fullt möjligt att leva ett helt liv utan att komma i kontakt med exempelvis ungdomsarbetslöshet, annat än som rubriker i tidningar och på TV.

    Segregationen gör att folk får lättare att distansera sig från motsättningarna. Man konstaterar bara att ”Rosengård brinner igen” och sedan stänger man in sig i någon trygg gated community, med livet fyllt av verandarenoveringar och ständiga grillfester.

    Detta är något som högern lärt sig utnyttja mycket skickligt. Kanske är det snarare så att den växande sociala oron stärker den. Måhända söker sig den alltmer skrämda medelklassen ännu mer till politiker som tycker att grillfester är viktigare att värna om än full sysselsättning och fungerande trygghetssystem.

    • Hellre verandarenovering och mysiga grillfester.

      Jag håller med dig om det du vill problematisera, men skillnanderna blir inte mindre för att man betraktar dem. Tvärt om förstärker du uppfattningen om att man inte kan ha mysiga grillkvällar i Rosengård – det, om något, är väl rasism?

    • Mja det är inte säkert att de kommer göra det, men man skall inte säga aldrig. Uniformen är rätt primitivt och revolutionärt sätt att visa partipolitisk tillhörighet och uppfattas som negativt även bland vissa av SDs anhängare för att inte prata om deras motståndare! Ölkällarkuppen resulterade i att AH fick sitta en kort tid på Landsberg men det var en sak han lärde sig, det var inte genom en revolution utan genom den demokratiska valurnan som vägen till makten ledde. Har en känsla av att SD borde ha lite koll på detta. ;-)

      • Haha. Dagens nazister/främlingsfientliga har förvånandevärt liten koll på Tysklands ledare 33-45. Mein kampf är troligtvis för svår att läsa om man knappt är läs- och skrivkunnig.

    • Danne, uniform på insidan är betydligt smartare än att bära den utåt.
      SD:arna har insett det och beter sig som om de vore medlemmar i ett sant
      icke rasistisk och demokratiskt parti.
      Utöja nämns inte med endat en ord.

      Jag tycker att sd:s inval i Riksdagen är ett säkert på att det finns en rejäl social oro
      i vårt land, liksom den tystnad som nu plötsligt råder. Ingen vill längre prata politik,
      suckar bara trött och ser molokna ut.

      • Att skrapa ihop 5-10 procent missnöjda individer i en population är relativt enkelt. Visst förstärker dålig ekonomi en sådan situation, men jag tror det är lättare att hantera problemet än att till varje pris minska skillnaderna mellan individer med syfte att minska rasism. Risken är stor att man blir besviken. Om man vill minska rasismen gäller, som alla partier tycker, att få folk i arbete och del i en gemenskap. Rent teoretiskt borde också rasismen (den synliga) minska om antalet invandrare minskade, men det är inte etiskt och moraliskt försvarbart att välja en sådan lösning tycker jag.

  2. Sluta kalla SD för fascister, fascism är när stat och kapital samarbetar ( Mussolini ) och då är Alliansen närmare fascism än vad SD är..

    Du pratar om nedmonteringen av välfärdssamhället, hur kan vi då ha råd med att strö pengar och bidrag över invandrare samt gruppen som numera klassas som ”papperslösa invandrare”? Denna grupp kommer bland annat få gratis sjukvård, vad kommer sen, gratis körkort? Dom är fortfarande här illegalt!?

    När man behandlar invandrande grupper bättre än skattebetalande medborgare, då är nånting fel, omedvetet eller medvetet så kommer detta leda till problem lite längre fram?

    • Hur kan vi ha råd att strö pengar till skatteparadis och i fickorna på de som redan har x antal miljoner på sina konton? Den politiken stöds ju av SD i riksdagen idag?

    • Nu är det ju så att hälsa är en mänsklig rättighet, och mänskliga rättigheter bör givetvis gälla såväl medborgare som icke medborgare. Eller de papperslösa kanske inte är människor i dina ögon?

    • Bara för att stat och kapital samarbetar betyder inte att det är fascism, men om kapital kontrollerar staten är det fascism. Om det är det motsatta så är det stats kapitalism men en helt annan sak men med liknande resultat. Se Stalins Sovjet.

    • Huruvida Jimmie Åkessons gäng är fascister eller inte lär vi då, enligt dig, inte kunna se förrän de har kommit till makten (och jag flytt utomlands, hoppas någon är beredd att ta emot sverigeflyktingar då).

      Jimmie Åkessons gäng är en en mycket osvensk organisation, och inte kan man kalla dem demokrater heller. De sjunger tyska kampsånger från anno dazumal. Och inte vilket dazumal som helst: från perioden strax före andra världskriget till våren 1945 (hur svenskt är det?).

      De är nazister. För sjunger man Horst Wessel är man nazist. Den sången är en nazistisk kampsång (se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Horst-Wessel-Lied). Även hatet mot ”främmande element” har de gemensamt med NSDAP.

      Så kalla dem nazister istället i fortsättningen.

  3. Det blir mer och mer som i Usa. Jag kan inte förstå att det finns människor som faktiskt gör sitt yttersta för att det ska bli så. I Usa har majoriteten av de som står lägst i samhället en annan hudfärg, det har de inte här. Poängen med segregation är att göra folkgrupper tillräckligt främmande för de med välbeställda att de slutar bry sig om dem. Om man bor granne med den invandrarfamlilj som blir trackaserade av polisen varannan helg så bryr man sig nog mer än om ett avlägset ”ghetto” står i brand. Något verkligt förflyttas till något bortom den privata horisonten. ”Vad bryr jag mig om ______ (sätt in valfri förort), jag bor ju inte där”. Vilket leder till myten; ”det är deras eget fel”. Segregation måste alltså bort.