Saabs försäljning sjönk som en gråsten förra året, fallet som inträffat i år är en fullständig katastrof för företaget. Ingen vettig människa köper en bil av ett fabrikat som troligen har försvunnit innan utgången av år 2010.

Jacques Wallner/DN: ”Saabs förluster är i miljardklassen. Då finns inte tid att hanka sig fram några modellgenerationer för att lyfta varumärket. En affärsplan för Saab Automobile som ska klara EIB:s stresstest måste vara svårskriven. Biltillverkning är en hård och extremt konkurrensutsatt bransch med en rejäl överkapacitet. Vågar sig regeringen, i ett läge när vård, skola och omsorg hotas av brist på pengar, på en äventyrlig utflykt i fordonsindustrin? Jag tror inte det.”

Det anonyma konsortiet som döljer sig bakom namnet Koenigsegg Group vill att svenska staten, alltså du och jag, ska garantera ett lån från den europeiska investeringsbanken på 4 000 000 000.- d.v.s. fyra miljarder kronor. Det ska vi göra trots vetskapen om att vi inom något halvår till ett år måste bekosta omskolning och vidareutbildning av en stor del av Saabs nuvarande anställda, plus en del av de företags som nu anlitas av Saab som underleverantörer.

En inte alltför oäven gissning är att dessa arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer kosta lika mycket som det vi gemensamt blir skyldiga till den europeiska investeringsbanken vilket innebär att den sammanlagda utgiften för skattebetalarna blir åtta till tio miljarder. För den som inbillar sig att en dyr, svårsåld och omodern bil kommer att bli en toppsäljande modell inom bara något år borde satsa sina pengar på lotter istället. Då får man i alla fall tillbaka nästan hälften av satsade slantar i vinst.

Hade vi som grannlandet Norge haft över tusen miljarder fonderade i olika sorters värdebeständiga investeringar hade situationen kanske varit annorlunda, då kunde vi unna oss den sortens risktagning. Men kastar vi våra sista slantar efter dåliga pengar så blir det till slut vi själva som står med rumpan bar. Och vad händer när Koenigsegg Group kastar in handduken? Då har vi investerat ett antal miljarder i verksamheten och då står vi plötsligen själva som ägare till ett omodernt bilmärke med tillhörande fabrik och anställda.

Vi ska givetvis inse våra begränsningar nu idag, och inte imorgon, då är det försent.

Nu har vi en nyliberal regering och det borde innebära att man kan vara förvissad om att de inte slänger skattepengar i sjön för att subventionera en otidsenlig bilindustri. Men jag kan inte känna mig övertygad om det tyvärr. Maud Olofsson visar upp en tämligen kantig attityd mot media, men hon är pinsamt medveten om att 2010 är ett valår. Hon och hennes kamrater tror nog att det vore en opinionsmässig katastrof att neka den till hälften anonyma gruppen bakom Koenigsegg det finansiella stöd de begär. Samtidigt borde hon inse att man redan planerar inför nästa penningbegäran. För i samma ögonblick pengarna finns att tillgå på Saabs konton så kommer man plötsligen att inse att man behöver minst lika mycket till. Och vad gör regeringen då?

Ska svenska skattebetalare nödvändigtvis satsa pengar i bilindustrin så är det väsentligt mycket bättre att satsa dessa slantar på Mercedes, Audi eller Porsche, moderna bilar som efterfrågas och som folk vill betala för.

i Andra om: Koenigsegg, Saab, Ryssland, Oligarker, Spekulation, EIB, Skattepengar, Omodern, Bilindustri, Omskolning, Lotteri, Maud Olofsson, Politik dn123 gp1 ex1 hd svd12 sds t

[tags]Koenigsegg, Saab, Ryssland, Oligarker, Spekulation, EIB, Skattepengar, Omodern, Bilindustri, Omskolning, Lotteri, Maud Olofsson, Politik[/tags]