Pensioner, bonusar och socialdemokratin

Idag gör Svenska Dagbladet en genomgång av vissa av näringslivets toppar och deras pensionsavtal. Den som får mest i tidningens uppräkning får 225 miljoner, och den som får minst kostar företaget 100 miljoner.

Om detta kan sägas mycket, men det mesta är redan sagt. Man kan konstatera att den politik som socialdemokraterna fört är ett misslyckande, och att vår nuvarande högerregering skulle agera bättre är förstås en chimär. Man kan också fastslå att företagens styrelser består av styrelseproffs och de kliar varandras ryggar, konkurrensen när det gäller val av styrelsemedlemmar tycks vara helt obefintlig.

Företagsledningarna brukar ofta hävda att ledningens löner måste vara marknadsanpassade, därmed sagt att de ska ligga i nivå med utländska företagsledares. Men i sanningens namn så utgör antalet svenska verkställande direktörer i utlandet en försvinnande liten minoritet. Ena handens fingrar räcker och blir över om man letar efter svenska VD:s i utländska börsföretag i t.ex. USA eller Storbritannien. Svenskar behärskar inte språket tillräckligt bra, och det gäller engelska också. Marknaden för direktörer finns i Sverige och ingen annanstans.

För några dagar sedan så önskade jag att vänsterpartiet skulle bryta samarbetet med socialdemokraterna på grund av den skandal som Wanja Lundby-Wedin blivit inblandad i, framförallt i kombination med att (S) valt fel partiledare enligt mitt sätt att se saken. Det kommer givetvis inte att hända, vare sig (MP) eller (V) kommer att bryta samarbetet med (S) trots att partierna säkerligen skulle klara sig bättre på egen hand. Orsaken är lätt att förstå, det parti som hoppar av kommer knappast att vara aktuellt för något slags samarbete inom de närmaste decennierna.

Det är enkelt att begripa, men det är likafullt tråkigt. Jag är övertygad om att rätt många idag tycker att samarbetet inte var så lyckat, men det är

inget att göra åt i nuläget. För även om skandalerna viner tätt så kommer situationen inte förändras med mindre än att två av arbetarrörelsens centrala personer tar sin Mats ur skolan, och det lär inte ske.

Ingen kommer hinna glömma AMF-chefens pension och vilka som satt i styrelsen och beslutade om den, men Svenska Dagbladets upprepning av bank- och börsdirektörers förmåner hjälper givetvis till att flytta fokus från socialdemokratin. Att bankdirektörers pensionsavsättningar belöper sig på mellan hundra och tvåhundratjugofem miljoner visar med all önskvärd tydlighet att det är viktigt att ändra politiken till en röd politik.

Andra om: , , , , , , , , , , it AB DN SvD12 EX

[tags]Direktörer, Pensioner, Bonusar, Marknadsanpassade, Löner, Förmåner, Näringslivet, Svågerpolitik, Socialdemokratin, LO, Politik[/tags]

  5 comments for “Pensioner, bonusar och socialdemokratin

  1. 11 april, 2009 at 13:23

    Den omedelbara konsekvensen av de rödgrönas fiasko är att det öppnar dörrarna för otrevliga beslut av Alliansen. De vinner ju nästan oavsett vad de hittar på? För några månader sedan var det helt otänkbart. Sedan dess har Mona och Wanja totalhavererat allt vad en rödgrön seger 2010 heter…

  2. bob
    11 april, 2009 at 16:42

    Wanjas tal 1;a Maj

    Kara Lo Medlemmar.

    Som ni alla forstar hade jag mitt 1;a Majtal fardigskrivet men det gar ej att framfora i dagens situation da jag skulle bli utskrattad och hanad.
    Darfor kom mina Pr konsulter pa iden att talet skall vara skrivet av medlemmarna sa kan jag saga att jag ar oskyldig till dess innehall och darmed ej utsattas for kritik.
    Nornalt sett ar det vanligt inom rorelsen att forsoka tiga ihjal skandaler eller begrava dem i nagon tidskravande utredning gjord av nagon av mina lakejer med da det inte ser ut att fungera denna gang nar revisorerna utreder sig sjalva vet jag ej vad jag skall gora annat an pasta att alla medlemmar stoder mig och vill ha mig kvar..

    Slutligen vill jag framfora mitt tack till de LO-medlemmar vars pensioner jag forstort och som inte framfort ett ord till protest utan snallt statt dar med mossan i handen.,tack ocksa till alla politrucker och hogavlonade tjansteman i organisationen som givetvis ar radda om sina bekvama positioner och inte opponerar sig utan raddar mig kvar i syfte att inte sjalva bli kritiserade., och Mona utan ditt oreserverade stod da du var I Chile och innan du ens visste vad som skett skall jag aldrig glomma.

    Er
    Wanja

  3. Mr Biz
    11 april, 2009 at 18:08

    Flitige bob #2,
    Du skriver ju så mycket som vi alla kan hålla med om men det blir svårt och tröttsamt att tolka dina textmängder när du inte använder våra svenska tecken, åäö.
    Vad är ditt problem med detta, hur kan vi hjälpa dig?

  4. Micke W
    11 april, 2009 at 22:59

    De summor som nämns är helt främmande för en vanlig löntagare. Men vi kan trösta oss med att du kan inte ta med dig något när du går vidare.
    Men vi lär se avkomman sätta sprätt på miljonerna på Stureplans krogar.

    Snart ser vi det som fanns på 1800 talet i England arvtagare som inte behövde arbeta utan levde gott på arvet.

    /Micke W

  5. TB
    12 april, 2009 at 22:28

    Tittar man på socialdemokraternas väg utför i opinionsundersökningarna börjar den när man gick in i den rödgröna alliansen. Denna allians är en motsägelse redan från allra första början och kommer aldrig att kunna skapa ett regeringsdugligt alternativ. Det är detta väljarna förstår och det är därför opinionsundersökningarna ser ut som de gör.

    Ett val avgörs i politikens mittfält. Den rödgröna alliansen med vänsterpartiet, där det fortfarande tycks vara ok att kalla sig för kommunist, kommer inte att dra några väljare över mittlinjen utan snarare ”skämma över” dem på ”rätt sida” (…från mitt perspektiv).

    Socialdemokraternas och LO’s taffliga hantering av spektaklet kring Wanja Lundby-Wedin har vidare för lång tid fullständigt desarmerat all retorik från detta håll att man skulle vara mer moraliskt högstående.

    Att skapa sig fördelar utifrån sin position har inte så mycket med höger eller vänster att göra utan detta har mycket mer med svagheter i vår mänskliga natur att göra. Också i länder som varit socialistiska har det inte dröjt länge innan de med makt och inflytande utnyttjat detta för egna syften och för att skaffa sig privilegier. Tyvärr är historien alldeles för full av exempel på detta.

Comments are closed.