Partiledardebatten var – Överbefolkad

Då har jag och många med mig genomlidit en partiledardebatt, en debatt där några partiledare är nya på banan. Ett problem som blev väldigt tydligt är att de är för många. Det som skulle föreställa debatt blev en mycket rörig tillställning, en sak som får till effekt att tittarsiffrorna nästa gång kommer vara betydligt lägre än ikväll.

Jag tror att det är fel att förvänta sig att speciellt många tittare orkar genomlida en debatt på nästan två timmar där varje enskilt debattinlägg styrs hårt av klockan. Överraskningarna uteblev om man bortser från Fredrik Reinfeldts arroganta attityd och Annie Lööfs märkliga leende. Folk är vana vid att Reinfeldt ibland blir arrogant, men det är lite märkligt att inte Annie Lööf klarar att hålla tillbaka sitt leende när hon tittar på debattmotståndarna.

En annan påtaglig sak var Stefan Löfvens påtagliga ointresse av att diskutera vad som händer efter en rödgrön valseger 2014, han gled undan ordentligt på den frågan. På ett sätt är det förklarligt, om han skulle hävda att man ska sätta sig och förhandla efter valet så sätter han en knölpåk i händerna på alliansen, samtidigt så påminner det mig personligen om möjligheten att moderater och socialdemokrater internt gör upp om ministerfördelningen i en kommande regering. Om tankarna finns hos somliga partiledare så vore det förödande om allmänheten ens kunde ana sådana funderingar. Samtidigt skulle det givetvis ha vissa poänger eftersom den socialdemokratiska retoriken inte skiljer sig på något avgörande sätt från moderaternas.

En sådan koalition skulle ta kål på två partier för decennier framöver. Men det känns fel att spekulera, för debatten gav inte någon avgörande information i någon riktning. Den var alltför ostrukturerad även om programledarna kanske gjorde vad de kunde. Risken finns att debatten sänkte det politiska intresset för ett stort antal människor, ska man behöva koncentrera sig till sitt yttersta för att lyssna till allas inlägg, minnas dem och dra slutsatser i lugn och ro så tröttnar snart publiken. Om en effekt av debatten är just sådan så är det själva demokratin som tar den största smällen.

Dessutom var det en debatt som var nästan helt befriad från humor, och det tycker jag är synd eftersom en klackspark lättar upp och visar att politiker är människor. Göran Hägglund var väl den som fick in en eller annan kul replik, men inte tillräckligt för att man ska minnas debatten som något annat än en rörig och osammanhängande tillställning. Nu var det åtta partier, men det kanske löser sig kemiskt om några partier försvinner ut ur riksdagen vid nästa val..

it Andra om: , , , svt sr ab12 dn123 gp svd12

  19 comments for “Partiledardebatten var – Överbefolkad

  1. Max
    6 maj, 2012 at 23:13

    Reinfeldt är arrogant, han har nått samma nivå som Göran Persson hade förr!

  2. joakim
    7 maj, 2012 at 00:33

    Alliansen nöjd, trots att ”huvudfrågan jobben” är en värre katastrof än 2006.
    Oppositionen säger: ”utbildning”. Fel på fölkets utbildning, enligt företagare. Individuella tillkortakommanden. Besvärligt i läge då jobben sägs växa fram. Oklart var detta sker. I Trollhättan kanske? Inte ett ord om aktuellt hallåj om massarbetslösa akademiker, välutbildade utslagna. Ska (s) tvinga dom att bli professorer? För annars dras bidragen in?

  3. Niklas
    7 maj, 2012 at 00:36

    Ja det var väldigt mycket gap, att de inte ska få tala till punkt? Speciellt Jonas tyckte jag blev avbruten mycket av Alliansare, eller så var det bara jag som hade extra koll när han snackade.

    Jonas var dock en klar vinnare, han verkade vara den enda som hade något som helst intresse för att faktiskt debattera, inte ordbajsa. Det märktes att han var engagerad till skillnad från resten.

    • tecknaren
      7 maj, 2012 at 14:41

      Jag tycker det var fel upplägg på debatten. Partiledarna borde fått prata längre och mer sammanhängande om vad de vill med sin politik. Som det nu blev var det otroligt fladdrigt mellan debattörerna och skrikigt.
      Annars tycker jag Jonas Sjöstedt framstod som den med mest glöd och engagemang.
      Jag känner mig trots allt försiktigt optimistisk inför framtiden. Som det ser ut nu får vi ett regeringsskifte 2014 och jag tror faktiskt inte att Löfven vill regera ihop med moderaterna.
      Det som trots allt oroar mig är att Alliansen ska sitta två år till vid makten – De kan tyvärr fortsätta och ställa till mycket elände under dessa år…

  4. Mats R
    7 maj, 2012 at 00:59

    Det som blev pinsamt uppenbart var väl hur (S) anpassat sig till alliansens prat om ”bidrag”, istället för att vrida sig som en mask på kroken då Reinfeldt började prata bidragspolitik så skulle Löfven självklart rättat besserwissern reinfeldt med att först säga att det är försäkringar och inte bidrag, och sen frågat statsministern vad han anser att en människa är värd som är sjuk eller arbetslös.

    Jag slutade se debatten efter första halvlek, (S) uppenbara högervridning efter att Lofven tagit över fick mig bara förbannad, kunde inte sluta tänka på hur bra Juholt hade kunnat vara i en sån debatt.

    //Mats R

  5. Ronny
    7 maj, 2012 at 01:20

    Nåja Jinge, sämre än förväntat var det inte. Tydligt blev det också att Vänsterpartiet står för en politik som skiljer ut sig en del från de övrigas. Möjliga att rösta på med andra ord. Sjöstedt visade engagemang. Märkte du inte det?

  6. Björn Brohmée
    7 maj, 2012 at 08:37

    Jinge, du är en av väldigt få som tror att socialdemokraterna kommer att bilda regering tillsammans med moderaterna. Jag tror ta mig tusan du kommer att få rätt!
    Och en socialdemokratisk finansminister skulle förhindra de värsta högeravarterna av plundringen av välfärden.
    Det är nog tyvärr det enda man kan hoppas på i svensk politik just nu. Enda hoppet är Jonas Sjöstedt, men han kommer väl snart Juholtas av media.

    • 7 maj, 2012 at 08:38

      Bra uttryck ”Juholtas”. Jo jag är rädd för att du har rätt i bägge dessa saker..

    • Martin F
      7 maj, 2012 at 18:17

      Jag tror inte att Sjöstedt kan ‘Juholtas’, även om högermedia lär försöka, då han känns för strukturerad och ordningssam för att åka dit på samma sätt som Juholt gjorde. Dessutom verkar Sjöstedt alltid vara rejält påläst vid varje debatt- eller intervjutillfälle och det tillsammans med hans tydlighet bör göra det svårt att genom ‘halvsanningar’ eller rena lögner fälla honom.

      Jag tror dock liksom dig att det finns en risk att det blir S&M efter nästa val, särskilt om (V) sätter hårt mot hårt gentemot det allt mer högervridna (S) vilket jag hoppas och tar för givet att man kommer göra.

  7. Linda
    7 maj, 2012 at 12:09

    jag tänker inte ge upp utan vill vara försiktigt optimistisk. Det är faktiskt inte omöjligt att S får drygt 30 och MP och V får 10 var, Och att ett dumdrygt M tappat alla chanser sedan KD och/eller C åkt ur riksdagen! Inte skulle väl S välja att samarbeta med högern då?

    • 7 maj, 2012 at 12:12

      Det undrar jag…

    • Marcus R
      7 maj, 2012 at 13:20

      V har ju sagt att de ska köra sitt eget race och inte samarbeta med S något mer dessutom äter jag upp min hatt om V får över 7% (jag har ingen hatt så det är ett ganska lätt löfte).

      KD och C klarar sig troligtvis på taktikröster precis som vanligt.

  8. Gösta Berling
    7 maj, 2012 at 14:39

    Ja, ”överbefolkat” … Men vad är alternativet ? Det är ju rimligt i en debatt av just den här karaktären att alla riksdagspartier får yttra sig, vad man än tycker om deras politik. Och att ingen ”tar för sig” så att det går ut över andra partier.

    I min barn/ungdom var partiledaredebatternas form ganska given, år från år. Där var högern, bondeförbundet och folkpartiet på ena sidan, sossarna och kommunisterna på den andra (för att det skulle bli jämnare fick även LOs ordförande vara med.)

    • 7 maj, 2012 at 16:31

      När jag var nere i Vasaparklen och lyssnade på Erlander vs Ohlin på 50-talet så var det bara de, och dessutom tio grader kallt.. :-)

  9. Jens O
    7 maj, 2012 at 15:03

    För stora, blockledande partier finns bara två sätt att gå till val på: 1. Genom ett mer eller mindre öppet redovisat partisamarbete. 2. Genom att låta valresultatet avgöra vilka koalitioner/samarbeten som är möjliga och lämpliga. Det erbjuds liksom inget mittemellan. Om man väljer bort det ena alternativet återstår endast det andra.

    Att de borgerliga partierna, av retorikskäl, gärna försöker pressa oppositionen på besked är förståeligt. Men ur Socialdemokraternas synvinkel finns ingen återvändo, efter att de tydligt deklarerade det rödgröna samarbetet som avlyst. Löfven kan tillsvidare inget annat än att passa på frågorna. Partiet gör nu det som det gjort i alla val före 2010: går till val på att bilda en socialdemokratisk regering.

    Vad som kommer att behövas för att bilda en sådan regering står skrivet i stjärnorna. Ingen vet ännu hur folk tänker rösta, eller vilka partier som kan och vill stödja en socialdemokratisk regering efter valet. I bästa fall blir det V+MP.

    Att Moderaterna skulle stödja en socialdemokratisk regering är föga sannolikt. Det omvända i ännu mindre grad. Och allra minst sannolikt är en kolationsregering mellan dem båda. Inget av det skulle få något som helst stöd av respektive partis relativt stora kärnväljargrupper.

  10. 7 maj, 2012 at 19:53

    Tyckte att Löfvén var rätt tydlig med att ett rödgrönt samarbete inte är aktuellt, framför allt inte ett rött. Han verkade hoppas på något av allianspartierna. Han kanske tror att centern fortfarande har något kvar av Gunnar Hedlund eller Olof Johansson, tidigare sossepartners. Han kommer att bli varse att han har fel.

    • Lord
      8 maj, 2012 at 15:16

      Ja, centern är ju till vokabulären sett, det mest högervridna av alla partier i dag nära följt av folkpartiet. Moderat vokabulär är mer mot mitten. Däremot om man tittar bakom snacket och ser till vad de faktiskt gör blir ju moderaterna långt mer till höger.

  11. Lord
    8 maj, 2012 at 15:18

    Jag tycker Sveriges ”politik” blir allt mer likt USA; två mer eller mindre borgerliga partier som dominerar, med några få utmanare som slåss om 10%. Hur blev folk så ofattbart ointresserade av riktig påverkan av samhället/världen genom politiskt arbete?

    • tecknaren
      8 maj, 2012 at 17:44

      Det som är mest oroande med likheten av utvecklingen i jämförelse med USA är de ökande samhällsklyftorna och den utslagning av stora grupper i samhället som blir följden. Den ökande kriminaliseringen och det brutala våldet har vi redan sett prov på i t.ex. Malmö. Välkommen till ”Du sköna nya värld”!

Comments are closed.