Otäck nationalistisk yra

Nu är klockan strax halv fem på morgonen och jag slår på min TV (Livestation.com webb-TV). Visserligen är klockan i Washington fortfarande kväll men CNN visar hysteriskt glada människor, somliga står med handen på hjärtat och sjunger nationalsången.

Visst, jag kan verkligen förstå glädjen av att ha blivit av med landets sämsta president genom alla tider. Det måste utbryta en hysterisk glädjefnatt efter en sådan tilldragelse. Samtidigt så etsar sig bilden fast, när han svor presidenteden så stod närmare två miljoner människor och tittade på, två miljoner – 2 000 000 i publiken. Igår kväll skrev jag att han påminner mig om en frikyrkopastor, nu före halv fem på morgonen så får jag en känsla av att folk anser att en frälsare är född.

Och en allt större obehagskänsla växer i kroppen. Obama kommer omöjligt att kunna infria ens hälften av de förväntningar som amerikanerna har på honom, och exakt vad kan vi förvänta oss av honom? Bushs eget psykiska sammanbrott kom i samband med 9/11, hur skulle Obama reagera vid en liknande händelse om några månader? Folk i USA har ett enormt förtroende för honom, ett förtroende som finns även i representanthus och kongress.

Kring sig har han samlat ett antal hökar och det finns idag absolut ingenting som visar på en utveckling mot fred i världen. Och vi ska vara hundraprocentigt förvissade om att han mycket snart kommer att få visa sina kort. Det behöver givetvis inte handla om något slags apokalyptiskt terrorangrepp, men tänk om befolkningen i exempelvis Egypten eller Saudiarabien gör processen kort med sina despoter och diktatorer. Hur skulle Barack Obama reagera om en grupp frihetskämpar i något av dessa länder befriar sig från sina kungar och presidenter? Diktatorer som dessutom är allierade med USA och Israel?

Eller tänk om ungefär samma människor spränger ett par passagerarflygplan på väg till USA, någonstans över atlanten? De saudiska prinsarna har plöjt ner ofantliga summor i ”al Qaida” och olika fundamentalistiska närverk, tänk om deras investeringar återigen betalar sig precis som det gjorde 9/11?

Jag inser att jag är en svartsynt skeptiker, men när en parad för en nytillträdd president påminner om en antik kröning av en kejsare, vad händer då när det visar sig att kejsaren är naken?

Andra om: , , , , , , , , , DN12 SvD12 AB12 Dbl it

[tags]Barack Obama, President, USA, Washington, Frälsare, Pastor, Kejsare, Messias, Nationalism, Politik[/tags]

  22 comments for “Otäck nationalistisk yra

  1. Kenji
    21 januari, 2009 at 04:52

    xxxxxxxxxx / Redigerat Jinge

    Det är antagligen många som håller med dig. Personligen känner jag mig upplyft av optimismen han utstrålar. Där syns också skillnaden mellan ett land där folk på allvar tror att saker kan hända och där de gör något för att få det hända.

    Så har vi, på andra sidan, landet där folk vet att saker INTE kan förändras, där pessimismen alltid är närvarande och där det ska gnällas in absurdum. Sverige är fantastiskt. Optimism verkar vara ett skällsord.

    Jag tror Obamaregeringen kan få mycket gjort. En mäktig uppgift, visst men likfullt är inställningen helt rätt. Också ett rätt stort avbräck mot Bushregeringen som mest andades protektionism och rädsla för omvärlden.
    Det lilla landet i norr kunde gott ta åt sig en och annan optimisitsk tanke.

  2. KGH
    21 januari, 2009 at 07:15

    Obama har en svårt läge, han kommer att göra många besvikna vad han än väljer att göra, samtidigt har han ett bra utgångsläge som tar över efter en inpopulär president (som dock hade dubbelt så höga förtroendesiffror som kongressen)

    Det jag har främst oroat mig för är den oskrymtade helgondyrkan som jag har sett riktad till Obama samtidigt som Obama i mångt och mycket är ett oprövat kort med begränsad erfarenhet. Det fanns inslag under valkampanjen som gjorde det mycket svårt för mig att kunna stödja Obama.

    Till exmpel den här youtube videon: http://xxx

    Den här fanatismen fnner jag personligen osmaklig även om jag förstår de afroamerikaner som idag glädjs och ser det här som en principiellt viktig seger. Trots att Obama i mångt och mycket har mer gemensamt med de forna vita slavägarna än de förtryckta slavättlingarna så är det en seger för mångkultur och antirasism.

    Låt oss hoppas att så få som möjligt blir besvikna och att det här blir ett steg framåt mot ett USA som står för rättvisa, jag är hoppfull men skeptisk. Mest för att jag genom att enbart vänta mig det värsta skall slippa bli besviken…

  3. SL
    21 januari, 2009 at 08:59

    Hej Jinge!
    Du verkar ganska så pessimistisk i Din skrivning och visst kan det finnas skäl för detta. Nu är det rena hysterin som råder från många håll och det ställs kanske allt för stora förhoppningar att denne man ska klara detta slagsidefartyget USA.
    Det var dock en historisk dag och Obamas installationsceremoni som USA:s 44:de president på temat ”A New Birth of freedom” (frihetens pånyttfödelse) saknar historisk motsvarighet. Nu förmedlas hopp inte bara i USA utan i hela världen. Vardagen kan visa sig svårare att hantera och därför kan vi inte annat än ge honom chansen.

  4. Nisse
    21 januari, 2009 at 09:09

    Han gör mer bara sittandes på rumpan genom att vara den första svarta presidenten i USAs historia än vad Bush eller Clinton tillsammans har åstakommit. Allt annat han gör blir + i kanten. Det blir väldigt svårt för honom att gå minus om han bara håller sig till spelreglerna.

  5. Gripen
    21 januari, 2009 at 09:11

    Obama har blivit en levande legande, ett helgon. Många amerikaner har vaknat upp och känner oro. Man kan inte ifrågasätta honom.

    Men de tröstar sig med att McCain skulle ha varit värre.

    När jag ser Secret service nya escort bilar, bepansrade SUVs med XM214 miniguns so blir jag underande tror de att det kommet att bli upplopp som hotar presidentens liv.

    Bush lyckades inte skapa upplopp så varför skulle då Obama lyckas med det?

    Jag är glad att se amerikaner med hopp igen men jag har fått dpliga vibbar för något är fel, men jag kan inte sätta fingret på vad.

    Jag tror jag håller på att bli paranoid, världs utveklingen de senaste 8 åren har itne varit positiv, ökad rasism och minskad respekt för männskliga rättigheter och det är inte bara i USA, vi har det här också.

  6. Johnny
    21 januari, 2009 at 09:20

    Ett uppror av Muslimska Brödraskapet i Egypten verkar inte omöjligt under Obamas första mandat period.

    Det är ändå skönt att Bush perioden är över och att en ny president träder till och än så länge finns det åtminstone hopp om en ny politik som kan leda till fred, men det kan lätt bli tvärtom i det konfliktfyllda och ekonomiska läge som värden befinner sig i. Vi får hoppas på det bästa.

  7. Mr Biz
    21 januari, 2009 at 11:18

    Tror du inte att kommentarsreglerna gäller dig? / Jinge

  8. 21 januari, 2009 at 12:41

    Jag gläds förstås över att en färgad man kunnat bli president i USA, och hoppas innerligt att han i alla fall försöker genomföra något gott.
    Sedan kan jag inte låta bli att misstänka att Obamas valseger möjliggjordes mest av Bushs ofantliga impopularitet – att många menade att vad som helst måste vara bättre än Bush.

    Måtte han nu bara få sin chans. Man har ju trots allt anledning att frukta det värsta, av det ena eller det andra slaget, så du är inte ensam pessimist.

  9. lasse wilhelmson
    21 januari, 2009 at 16:26

    Det var en oerhörd känsla av overklighet att se verkligheten med alla dessa förhoppningsfulla människor, samtidigt som så mycket talar för att allt kommer att bli mycket värre.

    Jag kunde omöjligt trycka bort tankarna att det bästa sättet att använda Obamas populäritet, enbart grundad på förväntningar, är att inte låta honom själv misslyckas, utan att se till att få en ”yttre” orsak som han kan samla nationen kring. Jinge är inne på samma resonemang.

    Innebörden av detta är att risken för ett nytt 911 följt av atombombningar av Iran är större än någonsin. Och att vi också får se det flerfrontskrig som Chouchdowsy varnar för och där Gaza var en början.

    Det var visst Strindberg som sa: Det är synd om människorna.

    MVH

    Lasse W

    PS I dagens tidningar kan vi läsa om ”Bankslakt” i Sverige. Kommer ni ihåg att jag sa att det nog händer under januari. Hursomhellst så la jag in det guld jag köpt för mina sparslantar i ett bankfack i går. Skall ut på landet och fixa ved till nästa vinter snart :)DS

  10. Rawia Morra
    21 januari, 2009 at 17:36

    Jag för min del tror att det är kört för Obama och USA i MÖ tyvärr.

    Slakten i Gaza har väckt något fruktansvärt otäckt. Araberna och muslimerna där även Turkiet och Iran ingår har vaknat till en fasansfull verklighet och säger öppet: Israel får inte finnas kvar bland oss! Och det är inte kungar och presidentar som säger det. Det är läkare, advokater, forskare, studenter, grönsaksförsäljare och hemmafruar.

    Det kommer mycket snart att bli synd även om USA:s och Israels vänner i MÖ. Personligen tror jag att Abbas dagar är räknade.

  11. Skånsk arbetare
    21 januari, 2009 at 17:59

    Hellre en snäll människa född i Afrika än en cowboy från Texas utan nånn som helst koll.
    På 60-talet sjöng man, we shall overcome. Igår såg jag en skylt: We have overcome. Barack Obama har många problem att lösa, hoppas bara han är man för uppgiften. Jag hoppas bara att USAs folk får förmånen att deras valda president inte råkar ut för samma skit som M.Luther King och Kennedy. Nånngång måste ju USA få rättvisa och bli ett demokratiskt land.

  12. 21 januari, 2009 at 20:53

    Tyckte också att nationalismen igår hade lätt otäcka drag – det för tankar till andra mindre smickrande länder. Men man ska inte ge upp hoppet om att Obama faktiskt kan åstadkomma mer än sina företrädare – han har trots allt ett tydligt mandat för det både hemma och internationellt.

  13. S
    21 januari, 2009 at 21:07

    Jag måste säga att jag inte alls tycker att det gör dig till en svartsynt skeptiker, tvärtom. Det är viktigare än någonsin (framför allt i all glädje och segeryra, hysterier är alltid suspekta i mina ögon) att inte förlora fokus på de väsentliga frågorna. Och den väsentliga frågan i det här sammanhanget är faktiskt: Förändring? För vem? Min internet är för seg helt plötsligt för att jag ska kunna googla fram en länk till en artikel på zmag.org som handlar just om förväntningarna på Obama, (googla Obama’s change?) och just det där frågetecknet är väldigt befogat, eftersom det faktiskt inte handlar om att man är en party pooper utan att vi måste lyfta fram frågor om stormaktspolitik, och det viktiga i det här sammanhanget är faktiskt inte huruvida Barack Obama dansar snyggt, är cool och retoriskt begåvad, utan vad exakt stormaktspolitik, imperalism innebär för världen. Och om en supermakt ens är förenligt med demokrati, om dess struktur inte bygger på just det att andra skall underordna sig? Jag kan känna att jag blir himla less eller har varit det på hela den här Obamahysterin ända sedan höstas, FASTÄN jag självklart kan förstå den utifrån en mängd aspekter. But still… jag ger inte avkall på att de väsentliga frågorna ska kallas, och det utan att behöva ses som en skeptiker :-)

  14. S
    21 januari, 2009 at 21:09

    Oj oj oj, jag menar att jag inte gör avkall på att de väsentliga frågorna ska ställas! ^_^

  15. G-Town
    22 januari, 2009 at 00:58

    Varför tror så många att Obama är nån sorts val för vår skull och på nåt sätt till för oss och inte amerikanerna själva?? Han må va radikal för en amerikan, men han är en fortfarande en. Ni kanske inte riktigt vet hur det ser ut i USA och därför inte förstår det hela..

    Det viktiga med Obama är inte om han blir en jättebra president eller inte heller… Utan just att han ÄR svart (halvsvart då) men inte blev vald pga det. USA har rasmotsättningar vars like nog inte existerar någonannanstans i västvärlden. Det är bara runt 40år sen svarta inte fick vara på samma platser som vita, inte fick gå på samma skolor osv.. Diskrimineringen i arbetslivet och samhällsstrukturen har inte tagit slut än och de nästan alla svarta som ”lyckas” i USA, och blir kända nog för att kunna ses som förebilder är antingen musiker eller idrottsmän. Det är dina framtidsutsikter, om du har några, som svart amerikan.. Den tredje anses vara fängelset.
    Ideer att svarta är på ett visst (oftast negativt) sätt, klär sig på ett visst sätt osv, och vita på ett annat (oftast positivt sätt) är utbredda och är vad som förväntas av domsamma. Och I allmänhet- vita umgås endast med vita, och svarta endast med svarta, med få undantag.. och städerna är på många sätt uppdelade efter ras. Svarta är nog runt ca 15% av USA’s befolkning och har ändå på många sätt placerats utanför sammhället.

    Det är inte konstigt att folk drar referenser till King’s ”I have a dream”-tal och är stolta, det anses med rätta som ett steg på vägen mot ett samhälle där ras inte bestämmer din framtid och är en ogenomtränglig barriär mellan människor.. Han har väckt hopp om att konstitutionen och King’s vision kan förverkligas.

    Så Obama är oerhört viktig för USA, för deras eget land.. Förändringen han kan innebära i sig kan vara det viktigaste som hänt landet på mycket länge.. Obama är inte vald för vår, omvärldens skull, och är nog inte, även om han verkar ganska vettig, någon sorts ”världens frälsare”.. Och en sån person kommer nog aldrig finnas. :/ Han är dock på många sätt något USA behöver.

    • 22 januari, 2009 at 06:06

      G-Town Han är dock på många sätt något USA behöver.

      Sant. Men än har han kvar en del att bevisa.

  16. 22 januari, 2009 at 03:38

    Det viktiga med Obama är att han representerar ett oerhört viktigt generationsskifte i USA. Han är t.ex. den förste president någonsin som vet hur man skriver epost. Det har inte ens Bill Clinton någonsin lärt sig.

    USA har inte haft en fungerande president på minst ett år, en annan viktig skillnad mot Bush.

    Det här är en historisk vattendelare i USA:s historia och Obama kommer att förändra USA på sätt som vi idag inte ens kan föreställa oss.

  17. Karin
    22 januari, 2009 at 05:03

    I ”The audacity of hope” framstår Obama som en sällsynt vettig person med en i politiska sammanhang närmast udda förmåga att inte demonisera sina motståndare. Jag blev djupt imponerad av den boken och har med växlande framgång försökt ta åt mig den konstruktiva inställningen att folk kan ha fullkomligt fel i mina ögon men ändå i sina egna ha fullt vettiga och logiska skäl för det de gör – det behöver inte ligga djävulskap bakom :-) Och till skillnad mot Bush har han omgett sig med intellektuella i sitt ”tidigare liv” och läser böcker som The Post-American World. Så visst, förväntningarna är skyhöga och startläget eländigt, men nu har USA åtminstone en president med tillräckligt mycket bakom pannbenet för att ha goda möjligheter att göra ett bra jobb. Hoppas jag.

  18. Kenji
    22 januari, 2009 at 05:41

    Fast Strindberg måste syftat på svenskarna.
    Är genuint överraskad över denna pessimism.
    Boa Sorte.

  19. 22 januari, 2009 at 11:27

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Semiter

    det är inte bara judarna som är semiter, även araberna hör till de semitiska folkslagen, vilket egentligen gör ordet antisemit lite luddigt i betydelsen.
    Barak Hussein Obama – jag såg ett litet inslag på ngt nyhetsprogram där en israel surt tyckte att ”dom” kunde ha hittat en president som inte var muslim! Hur är det egentligen med det? Rädd att han har en väldigt knepig blansgång framför sig!

  20. G-Town
    22 januari, 2009 at 13:05

    ”Sant. Men än har han kvar en del att bevisa.” -Jinge

    Javisst. Som president. Vi får se om han menar allt han säger och kan leverera. Men han har ju inget att bevisa som ”symbol” eller vad man skall kalla det.. Vilket är det som amerikanerna verkligen är stolta över.

    Hade det vart en vit snubbe med samma uttalade politik hade han inte hyllats i närheten på samma sätt.. Det hade inte blivit någon ”nationialistisk yra”, och inte en käft hade ju börjat snacka om King. :P

    Det hade bara varit ännu en president, om än lite radikalare än vad som är brukligt. Men Obama är ju mer än bara ännu en president.. Det som kan förändras pga honom, pga inspirationen han gett/ger stora delar av befolkningen, är viktigare än ”politik”.

  21. 22 januari, 2009 at 18:55

    Tharand sa: ”Men man ska inte ge upp hoppet om att Obama faktiskt kan åstadkomma mer än sina företrädare”

    Det är just det som är så otäckt!

Comments are closed.