Nu har jag återigen bevisat att jag är en politisk nörd, en tönt som knallar upp 02.30 för att lyssna till en direktsändning av Barack Obamas State of the Nation.

Jag har aldrig gjort det förut vilket gör det svårt att jämföra med de minnesbilder jag har från korta filmsekvenser i TV. Men ett frapperande faktum är något som vi alla känner till sedan tidigare, Barack Obama är en alldeles lysande talare. Han trollbinder sin publik oavsett om det är stora folkmassor i en valkampanj eller som nu, ledamöterna i kongressen och senaten.

Och Obama är de fattigas vän. Varje amerikan som tjänar mindre än 2 200 000 om året kommer att få en skattesänkning. Ja, du läste rätt, två komma två miljoner kronor, eller i dollar $ 250 000. Och när han berättar att USA ska sluta tortera sina fångar så reser sig församlingen och jublar och applåderar. Talet skulle ha framförts på tio minuter om det inte vore för alla gånger han blev avbruten av stående ovationer och jubel. Eftersom talet tog en timme så kan alla inse att alla politiker stod upp, jublade och applåderade mest hela tiden.

Och visst förstår jag dem. USA står inför en kris som kan bli lika djup som depressionen, kongressledamöter och senatorer inser att de har ansvar för detta och kommer det då en ung man som tycks kunna trolla med knäna så gläds de givetvis. De blev inte mindre glada av att få beskedet att han nu på allvar ska ge sig efter de skäggiga gubbar som gömmer sig för USA i de Afghanska bergens olika grottsystem.

En senator som stod upp och applåderade lika mycket som alla andra var hans f.d. konkurrent John McCain. Möjligen gillade han Obamas krigiska ambitioner. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att inte imponeras av Obamas talekonst. Han talar med en absolut timing och auditoriet verkar troll-
bundet. Han påminner om en väckelsepredikant som talar inför en skara nyfrälsta.

Det rödmarkerade är Facebook-kommentarerna…

Låter jag alltför negativ? Jag vet inte, men jag anar att han inom kort kommer att tvingas bevisa att det går att genomföra åtminstone några av de reformer han lovar amerikanerna. Och sänker man skatten för alla som tjänar mindre än 2,2 miljoner så är det en berättigad fundering att fundera på varifrån pengarna ska komma.

Att Obama är en internetpresident råder det ingen som helst tvekan om. Jag såg CNN på nätet och i höger bildkant så kom tittarkommentarerna ocensurerade i realtid. Nu var det bitvis så många att jag inte hann läsa, men ibland hann jag med 3-4 stycken i rad. CNN utnyttjade Facebook och jag hoppas att detta kommer att leda till efterföljd i nästa partiledardebatt här hemma i Sverige. Möjligen är svenskarna mindre väluppfostrade, det kanske skulle bli alltför många elaka kommentarer.

Obama lovade att ordna allt, och han gjorde det på ett sätt som inte kan beskrivas på ett annat sätt än som trollbindande. Publiken i kongressen var hän-
förd, och just detta ger mig en känsla av obehag. Vi har sett duktiga talare förut, bland annat här i Europa, talare som kunnat få publiken att bara lyssna, att sluta reflektera. Vi har också sett vad det kan leda till och många miljoner människor har fått betala priset för denna brist på eftertanke. Nu säger jag inte att det kommer att bli likadant med Obama, men jag är absolut tvungen att tala om mina egna obehagskänslor.

Många vackra ord, ord framföda med stor skicklighet, men hur är det med verkstan? Vi får hoppas att vi snart kan se och höra att det pågår något inne i den..

Andra om: Obama, State of the Nation, Talare, Retoriker, USA, Kongressen, Senaten, Nationen, Talekonst, Verkstad, Depression, Politik it DN SvD Dbl AB1

[tags]Obama, State of the Nation, Talare, Retoriker, USA, Kongressen, Senaten, Nationen, Talekonst, Verkstad, Depression, Politik[/tags]