Nu har de kommersiella krafterna tagit tag i politiken på allvar för att göra den till cirkus. Idag presenterar Aftonbladet en förstasida med rubriken ”Rött mot Blått”, under detta syns bilden på vad jag förmodar vara dem som Aftonbladet anser vara segrare. Men det stannar inte där. Tidningen har engagerat ”vanligt folk” för att tycka till om debatten som om den vore någon sorts hockeymatch, dessutom har man uppenbarligen släppt in bloggare som har ”livebloggat” från mötet. Jag undrar stillsamt om man på detta sätt fullföljer den socialdemokratiska ledningens försök att få väljarna upp på läktaren, att bli supportrar. När de gäller de ”politiska” bloggarna så utmärker sig socialdemokraterna med att ha Attendo Cares informationschef som en av dessa, Jonas Morian. Det måste ändå vara något slags bottenrekord när man låter ett mycket kritiserat och extremt hungrigt kapitalistiskt företags informationschef vara en av den som livebloggar för – socialdemokraterna!? Har inte sossarna några äkta sossar som bloggar? Vore jag socialdemokrat så skulle jag dö av skam. Eftersom undertecknad valt bort möjligheten att bo tillsammans med en TV-mottagare så såg jag inte debatten. Sossarna skulle sända den via webben, men uppenbarligen så behärskade de inte tekniken. Tyvärr så kommer den sortens utveckling som vi ser i Aftonbladet att ta död på åtskilliga människors politiska intresse. De flesta klarar sig alldeles utmärkt genom att ha favoritlag i fotboll eller hockey alldeles oavsett om dessa heter AIK eller Grums FF. Och det är inte bara politikerföraktet som späs på, föraktet för media ökar lika mycket.
|
Andra om: Aftonbladet, Mediekritik, Jonas Morian, Attendo Care, Socialdemokratin, Kommersialism, Supporter, TV, Partiledardebatt, Underhållning, Cirkus, Mona Sahlin, Politik [tags]Aftonbladet, Mediekritik, Jonas Morian, Attendo Care, Socialdemokratin, Kommersialism, Supporter, TV, Partiledardebatt, Underhållning, Cirkus, Mona Sahlin, Politik[/tags] |
10 svar till “Nu är politik – Cirkus”
Media speglar inte alls den bild av debatten som jag fick när jag såg den. I mitt tycke blev Alliansen totalt överkörd i flera frågor, inte minst klimatfrågan och den pinsamma homoäktenskapsfrågan.
Björklund framstod som ett stolpskott, Maud var inte påläst och framstod som inkompetent, Hägglund var inte med i matchen bortsett från homoäktenskapet (men svarade ändå ganska bra och ödmjukt både där och på bensinskatten) och Reinfeldt höll mest låg profil.
Att det kan bli ett sådant fokus på ”rött mot blått” är pinsamt. Inte minst eftersom många nog inser att det mycket väl kan bli en regering med s ensamt eller s+mp. Till skillnad från moderaterna så behöver inte sossarna samarbeta med hela oppositionen…
Min bild (jag såg delar av den) så var Ohly var bäst men at även han saknade egentligt innehåll i det han sa. Det var en debatt om petitesser för medelklassen av medelklassen.
Vänsterfolk tycks generellt anse att vänstern vann och vice versa. Det tyder på att debatten inte innehöll nåt väsentligt, att den var ointressant och att vi styrs enbart av våra förutfattade meingar och förutbestämda åsikter när vi bedömer vem som vann. Vilket ju är fullkomligt ointressant, för det blir då bara en tävling i retorik utan innehåll.
Kvällens lågvattenmärke var när den ytterst rabiate major Björklund, utan att gå vidare in i sakfrågan som diskuterades, hörbart väste: Trams! åt något som Ohly sa i. Han glömde tydligen bort att han inte hade med bassar att göra.
Spekulationskapitalismens företrädare, Attendo Cares Jonas Morian :-) :-)
Lex Sara 30 gånger, ett riskkapitalbolag.
Sosse?? :-) :-) :-)
Det mest anmärkningvärda är AFTONBLADETS upplägg…
Visst, vissa var bättre än andra, bäst påläst var nog Reinfeldt, men det var väldigt lite substans, men bra retorik.
Maria Wetterstrand skötte sig bra och Lars Ohly har fått en roll han passar utmärkt i.
Maude var bortkommen och folkpartiledaren (vad heter han nu igen?) har jag inga intryck av alls så här i efterhand.
Mona Sahlin blir ett stort njae, klarade inte av att förvandla a-kassefrågan till en verklig fråga och därigenom lät hon det bli en fråga om arbete vs bidrag.
Göran Hägglund kom undan alldeles för lättvindigt i äktenskapsfrågan.
Vilka som vann av rött – blått?
Inget jag tänker fästa avseende vid, men Aftonblaskans läsare valde blått och det verkar vara för att de framstår som ett regeringsalternativ.
Och detta börjar göra mig förbannad.
Om man hela tiden tjötar om regeringsalternativ så kommer sossarna för alltid vara det största vänster(?)inriktade partiet och moderaterna alltid att vara det största högeralternativet.
När jag lägger min röst vill jag lägga den på det parti jag hoppas för fram en politik som står mina åsikter närmast.
Idag verkar det drunkna i sockervadddssliskig kompromissvilja där alla skillnader bara är kosmetiska, de enda som sticker ut något från mängden är vänstern och kristdemokraterna. och vad är det då?
Inget utgiftstak eller 1800-talssyn på man/kvinna?
Ge mig alternativ, annars kan vi införa diktatur där 5 mittenpartier låtsas som de har olika syn men bara byts åt vart 4’e år för att blidka massan.
Jinge, du vet väl om att det har pågått ett långsamt avskaffande av nationella politiker och dess regeringar, ALLA beslut och lagar kommer att tas i Bryssel inom en inte allt för avlägsen framtid.. Sen att ha ett privat vårdbolags informationschef som bloggare åt sossarna visar väl ändå vart dom står i vårdfrågan, eller?
#7 scaber nestor – Bra analys och bra skrivet!
Aldrig har väl Guy DeBord varit så aktuell, skådespelssamhället i sitt esse…
Ofta hör och läser vi om utgiftstaket i statens finanser, det är en oerhört märkligt statisk syn på det med utgiftstak. Just nu när vart land försöker stoppa finanskrisen så avsätts oerhörda summor till det med påföljd att staten kommer förmodligen få ett underskott, därmed är utgiftstaket spräckt om inte regeringen skär ner på annat. Och dessvärre tror jag att oavsett om det är borgarna eller s som har makten så blir det ”budgetsanering” som kommer knäcka många igen, precis som den förra gjorde.
I grunden är ett budgetunderskott inget allvarligt problem, om en regering använder det till att investera i utveckling och infrastruktur för att skapa nya inkomster.
Men tyvärr används ofta budgetunderskotten till att finansiera krig, såsom us har gjort länge nu, och inte till att lyfta det sociala och ekonomiska läget i ett land.