Nästa gång träffar Talibanerna!


Jag har skrivit ett antal gånger om de svenska soldaterna i Afghanistan, och särskilt om meningen med deras deltagande. De står under befäl av en amerikansk general och självklart så ser talibanerna svenskarna som sina fiender.


SvD:
”Svenska och finska soldater blev idag attackerade i Afghanistan. Ingen skadades och soldaterna är kvar i området. Beskjutningen skedde kvart i tio på förmiddagen i sydvästra delen av det svenska ansvarsområdet. – Vi hade som vanligt patruller ute i området. Det var en gemensam svensk-finsk patrull som skulle genomföra sina uppgifter. När de närmade sig en by så blev de beskjutna med finkalibrig eld, från gevär eller automatkarbiner, säger Afghanistanstyrkans stabschef Jerker Persson till SvD.se.”

De svenska soldaterna besvarade inte elden men gick i ställning (betyder att de gömmer sig bakom stenar och i diken) och höll terrängen, säger ett av deras befäl. Personligen undrar jag hur inställda de är på att dö nere i Afghanistan. För risken är uppen-
bar och den ökar nu från dag till dag. Talibanerna trappar upp motståndet hela tiden, och förr eller senare så kommer vi återigen få hem kistor täckta med den svenska flaggan. Britterna har redan förlorat fler soldater i Afghanistan än vad de har gjort i Irak.

afghanistan
Det är svårt att hitta några egentliga besked om vad soldaterna gör där. Skälet är att Förenta Nationerna bett dem, och det har de gjort för att den amerikanska marionetten Hamid Karzai bett FN om hjälp på order av den förre amerikanska presidenten. Den nuvarande flyttar som bäst trupper från Irak till Afghanistan, något som inte kommer att hjälpa. Min uppfattning är att Sverige är på plats enbart för att visa solidaritet med USA:s koloniala strävanden, att hjälpa USA att slåss för sin hegemoni och roll som stormakt. Det känns som om det är fel skäl.

i Andra om: , , , , , , , svd12 dn12 ab12 dbl t

[tags]Afghanistan, Talibaner, Fredsbevarande, Nato, USA, Obama, Mediekritik, Politik[/tags]


12 svar till “Nästa gång träffar Talibanerna!”

  1. ”Nästa gång träffar Talibanerna!”

    Svenskarna vill gärna ha ett krig utan risker men förr eller senare träffar talibanerna rejält. Sverige behöver ta hem sina trupper omedelbart. Inget mer fjäsk för amerikanerna! Men då kanske några säger:

    ”Men de är ju så tacksamma för att vi är här”

    Ja de säger det ja…

    En kula mellan ögonen på nån svensk soldat kanske kan ändra på den uppfattningen? Inget land vill vara ockuperade. Oavsett hur trevlig fienden är…

  2. Att Jinge inte ser några andra skäl att ha svensk, militär närvaro i Afghanistan än att stödja ”USAs koloniala strävanden” är välbekant. Jag vågar dock påstå att INGEN av de svenska soldaterna har sökt sig till utlandsstyrkan av den anledningen, utan för att stödja Afghanistans utveckling mot en demokratisk stat där mänskliga rättigheter respekteras. Ett talibanstyrt Afghanistan gynnar knappast den utvecklingen.

  3. Självklart ska vi vara kvar i Afghanistan. Vi har väl utbildade soldater som är medvetna om riskerna. Varför inte skicka ner dem till södra Afghanistan, där de hade gjort ännu mer nytta? Sverige får vara beredda på förluster, det är en realitet. Att tro något annat är bara naivt.

    För att möjliggöra en demokratisk uppbyggnad av landet behövs militär närvaro. Utan säkerhet ingen uppbyggnad!

    • Niklas, ska vi skicka soldater till Kina oxo? Saudiarabien? Tjadikistan? Rwanda?

      Militär närvaro har inte hjälpt Afghanistan ett PISS hittills.

  4. Varför inte flytta Svenska Afghantrupperna till Israel-Palestinakonflikten för att hålla 1967-års gräns.
    Då kan Sverige göra verklig nytta.

  5. Med risk för att ’svära i kyrkan’: Säkerhet har mycket lite med demokratisk utveckling att göra. Irak var ett betydligt säkrare land,med undantag för kurderna, under Saddam Hussein än vad det är idag trots den amerikanska närvaron. Afghanistan var säkerligen också ’säkrare’ under talibanerna än vad det är nu när fullt krig råder.

    Jag tror inte talibanerna till synes slumpmässigt flygbombade de civila afghanerna t ex. Jag menar inte att det var fel att avlägsna dessa båda avskyvärda regimer, men glöm för all del inte bort att både talibanerna och Saddam Hussein stöddes av CIA och den amerikanska regeringen när det passade deras syften. I Irak har man fått ett shiitiskt styre som religiöst sett står närmare Iran och frågan är hur USA ser på den saken. Risken, om man ska se det ur USAs/Israels synvinkel, finns ju att ett Irak som inte ockuperas av USA sluter sig närmare Iran och det skulle ju knappast gynna Israels ställning i regionen.

  6. Somalia är ett bra exempel på vad som händer om övriga världen bara drar sig ur och låter allt haverera och det har garanterat inte gynnat civilbefolkningen.

  7. Värst vad en del kan allt om Afghanistan då, och var kommer denna utomstående kunskap från måntro?

    Känt är att flitigt tittande på ”informationskanaler” som CNN BBC FOX SVT & Co kan ge bestående men på intellektet…

    Den senaste anledningen jag hörde för att västmakterna och deras lydigaste elev i klassen, Sverige, skulle fortsätta ockupera Afghanistan var för att ”befria kvinnorna” (att de inte förstår sitt eget bästa och blir som oss de därna svartingarna)och köra ut ”talibanerna”. Det senare är ett begrepp som innefattar så många olika människor att landet snabbt skulle avfolkas, men det kanske är det som är meningen? ”Talibaner” (studerande, skriftlärda) och ”terrorister” kallades de redan när Engelsmännen ockuperade och led hejdundrande nederlag. Så ock under Sovjet.

    Klart är att oavsett vad västmakterna och papegojmedia väljer att kalla ockupationsmotståndet så är det legitimt under FN´s konventioner att freda sig mot en ockupationsmakt. Sverige befinner sig under NATOs befäl och är sålunda ockupanter och som sådana ett legitimt mål.

    Synd bara att det måste krävas liksäckar på Arlanda för att det svenska ockupations-medlöperiet överhuvudtaget skall kunna diskuteras…

  8. Somalia? Skojar du!? Det landet är ett praktexempel på hur illa det går när utomstående makter blandar sig i och förstör ett land för sina egna syftens skull. Först Sovjet och sedan USA krossar landet genom årtionden av stöd till en fruktansvärd diktatur. Som konskvens kollapsar landet i inbördeskrig. När striderna dött ner gör USA en tragikomisk intervention för att ”säkra biståndet” som bara lyckas ena landet emot dem. När sedan Somalia efter mångt och mycket lidande börjar stabiliseras under islamisterna kommer en USA-stödd invasion från Etopien som sätter i gång helvetet åter igen. T.o.m. de somaliska piraterna existerar som en reaktion på västvärlden (de som i bombliberalernas drömmar är de oförvitliga världsförbättrarna). Piratgrupperna bildades som en reaktion på att företag från väst dumpat giftigt avfall i somaliskt vatten och dammsugit deras fiskevatten. Inte för att de är rättfärdigade i sitt agerande, men tar man bort folks levebröd tenderar de att reagera.

    Att Afghanistans nuvarande situation kan spåras till en liknande behandling av omvärlden behöver väl knappast nämnas (Sovjets invasion + USA:s stöd till fundamentalister). Som Carters säkerhetsrådgivare Zbigniew Brzezinski uttryckte det så lockade USA Sovjet in i en ”afghansk fälla”. (Inte så kul för de som utgjorde betet, dvs. afghanerna.)

    Alternativet i Somalia och Afghanistan är tyvärr inte liberal utopier utan antingen krig på obestämd tid eller fred där islamistgrupper ingår i styret (då de representerar breda folklager). I Afghanistan kan åtminstone delar av landet räddas undan talibanerna genom en framförhandlad fred och från den punkten, fred, kan saker och ting så småningom förbättras. Varför inte lyssna på afghaner som Malalai Joya, ”den modigaste kvinnan i Afghanistan”, som lever under konstant dödshot och som är emot krigsherrarna som styr Afghanistan, talibanerna och USA:s intervention i landet? (Se: http://www.abc.net.au/news/stories/2009/07/03/2616020.htm)

    På inget sätt hjälper Sverige vanliga afghaner genom sin närvaro i landet, tvärtom bidrar vi till deras lidande genom att stödja USA:s krig och klientkrigsherrar. USA:s eskalering in i Pakistan bidrar till att destabilsera regionen på ett farligt vis. Detta ska vi inte vara en del av. Om man vill bidra till demokratin i Afghanistan kan de svenska trupperna ju börja med att ta sig an den lokale krigsherren först, se hur bra det går.