Marianne Lindberger de Geer, Pierre Schori och Mikael Wiehe skriver idag ett svar på Willy Silbersteins försök att legitimera Israels brott mot folkrätten med ett påstående om ökande – antisemitism. Att Israels församlade advokatkår genast skulle ingripa insåg nog var och en som följer utvecklingen i Mellanöstern, att det också skulle ske med hjälp av stulna och eventuellt förfalskade bilder var också väntat. En tysk parlamentariker som var med på det turkiska fartyget har idag hävdat i Aljazeera att det var minst nitton dödsoffer, men att tio vräktes i havet. Det behöver inte vara sant, men det kan vara sant.

Svarsartikeln I SvD: “Gazakriget skulle inte ses som en del av en övermäktig kärnvapenutrustad militärmakt som under åratal har järnhårt blockerat Gaza och ohejdat koloniserat Väst-
banken. Nej, kriget var ett led i västs globala kamp mot terrorismen och det iranska hotet. När så kriget startade, hamrade en global armé av diplomater, lobbyister, bloggare och pro-israeliska grupper, med hjälp av video och YouTube, in budskapet, att trots att Israels militär dödade och sårade tusentals civila, var det Israel som var offret.

Lyssna på Israels vice försvarsminister, Daniel Ayalon, under en videokoferens den 1 juni med över 700 personer i USA:s Jewish Council for Public Affairs: “Det är viktigt att komma ihåg att vi är offren här, att vi handlar i självförsvar. Som ni vet utspelas dagens krig på tv-skärmarna. Kriget är ett politiskt krig, ett pr-krig och ett juridiskt krig. Och i detta behöver vi er mera än någonsin” (The Forward, New York, 6/6).”

Idag har Carl Bildt återigen varit hyfsat klar om att det krävs en internationell utredning av händelserna ombord på fartyget, det är bra, att han inte vill att svenskarna ska bojkotta apartheidstaten tycker jag är synd, men det uppvägs i någon mån av hans tydlighet. Det skulle inte förvåna mig om Carl Bildt beskylldes för antisemitism, jag såg en illa beryktad blogg i Israel som gjorde sig märkvärdig över att inte Bildt reste till Israel under tiden för det svenska ordförandeskapet. En märklig inställning med tanke på att Israel inte är med i EU. Skulle han besökt alla länder så skulle resan tagit närmare ett år även om han kunde sova på flygplanet.

Precis som vanligt så är den amerikanska presidenten alltför flat mot israelerna. Vi var nog många som fick vissa förhoppningar efter Kairotalet, men vi blev alla lurade. Han kom undan och fick ändå Nobels fredspris. Nu hävdar många att Obama skulle vara lite hårdare om han inte haft ett viktigt kongressval framför sig, men jag tvivlar. Amerikanska presidenter har alltid något som de upplever som viktigt framför sig. Denna utgör inget undantag, med en så stark israellobby som AIPAC så törs han helt enkelt inte.

Det är sorgligt att behöva konstatera det, men det är icke desto mindre sant för det. Men den allra värsta effekten av Israels ständiga brott mot FN:s resolutioner, de mänskliga rättigheterna och folkrätten är förstås att begreppet ”folkrätt” blir lika urvattnat som ordet ”antisemitism”. Alla ser hur Israel gör och att de kommer undan med sina illgärningar, många länder frågar sig säkerligen redan varför just de ska följa FN-resolutioner och Genèvekonventionen. Det är dessutom en högst berättigad fråga.

Vi hör ständigt talas om nya brott mot mänskligheten, det talas till och med om att efterlysa vissa israeliska politiker i olika EU-länder, men ingenting händer. Dessutom drabbas vi som öppet deklarerar vår ståndpunkt ständigt av dessa israelhaverister®, något som på sikt skämmer ut nationen än mer. Men som sagt, det största bekymret är ett bekymmer som drabbar hela mänskligheten, för det blir resultatet när ordet ”folkrätt” devalveras ner till samma nivå som ordet – antisemitism.

i Tags: Israelhaverister®, Palestina, Mellanöstern, Israel, Antisemitisk, Obama, Folkrätten, Genèvekonventionen, Politik, Ship to Gaza, Carl Bildt ab123 svd1234 ex1dn1234 t