Det är egentligen ingen överraskning att politiska reportrar på både Sveriges Television eller på tidningarna har politiska sympatier, det märkliga är väl möjligen deras oförmåga att dölja dem.
Nu under valrörelsen såg jag Mats Knutsson på SVT, han satt praktiskt taget hela tiden och log under partiledarintervjun med Reinfeldt, men var igång som en hackspett när han intervjuade Lars Ohly. Själv blir jag pinsamt berörd när sympatierna och antipartierna blir så uppenbara, varför SVT släpper fram reportrar som så tydligt tar ställning begriper jag inte.
Igår var det Anna Hedenmo på SVT Agenda. Hon frågade Reinfeldt om vad han skulle säga om hans barn ville bli soldater och åka till Afghanistan, Reinfeldt besvarade inte frågan utan drog istället den inlärda amerikanska läxan han lärt sig om de mänskliga motiven, något som han övat på framför spegeln. Hon ställde inte om frågan en gång till utan låtsades som om stats-
ministern hade svarat på den.
Varför vi som läsare, lyssnare eller tittare inte ska kunna förvänta oss opartisk information från public service vet jag inte, och varför man arbetar på att ordet ”journalist” ska urvattnas mer och mer för varje dag som går vet jag inte heller. Är det direktiv som kommer från SVT:s ledning?
Det skulle vara intressant att se hur många timmar en politisk reporter med uppenbara vänstersympatier skulle bli kvar i rutan.
it Mats Knutsson, SVT, Sveriges Television, Anna Hedenmo, Mediekritik, Media, Afghanistan ab ex1 svt1234 dn12345 svd1234
16 svar till “Mats Knutsson (M), politisk reporter”
Den reservationen fanns med i frågan, men han sket i att svara. De skulle givetvis inte tillåtas åka, lika lite som Bildts ungar.
Det var en absurd upplevelse att se Tolgfors stå i TV-rutan och förklara att ”vi” måste offra oss för den afghanska civilbefolkningen och demokratin där. Tolgfors som själv fegade ur och inte ens tordes göra lumpen. Herregud.
Ursäkta, min kommentar ovan hade inte med ämnet att göra, men jag är så ”golvad” av svenska politikers egendomliga retorik i Afghanistan-frågan, så …
Emellertid – vad jag skulle säga var, att Mats Knutson, för mig, framstår som alldeles opartisk jämfört med kollegan på SVT Kerstin Holm. Där har M (och alliansen) sitt bästa språkrör.
Problemet med Mats knutsson som gör det extra allvarligt är att han har stor trovärdighet och anses kunnig på det han gör. Således blir det ännu mer slagsida i debatten när en sån person så tydligt tar ställning för det ena alternativet.
..Anders Ehnmark:.
Det är Mark Twain, jag tänker på det där guvernörsvalet i New York som han berättar om i novellen En amerikansk valkampanj. Han har länge slagits av vilka skurkar det är som kandiderar, säger han. Tidningarna är fulla av historier om deras brott. ”Jag hade en stark känsla av att jag var mina motkandidater överlägsen åtminstone på en punkt – jag var en hederlig karl”, skriver han.
Följaktligen ställer han upp i valet. Morgonen därpå slår han ut morgonkaffet då han ser en notis i tidningen: MENED. En viss Mark Twain, står det, har inte talat om att han dömdes för mened i Kochinkina sedan han försökt lura av en fattig änka hennes jord.
Mark Twain har inte varit i Kochinkina, men så står det. ”Herr Mark Twain är skyldig både sig själv och den hederliga väljarskara han vänder sig till en förklaring i den här saken”, fortsätter tidningen.
Dagen därpå nya rubriker: TALANDE TYSTNAD. En viss Mark Twain sägs ha varit full på ett valmöte, sparkat en gammal gumma nedför trapporna och krävt in mutor. Tidningarna kallar honom nu Delirium Tremens Twain, DT Twain. Han sägs ha förgiftat sin farbror för att få ärva. Slutligen skickar man nio små barn av olika hudfärg till ett möte där han talar. ”Far! Far!” ropar de och rycker i byxbenen.
Här slutar valrörelsen. ”En gång var jag en hederlig medborgare”, skriver Mark Twain. ”Nu är jag er ödmjuke Mark Twain, menedare, tjuv, likskändare, alkoholist, bestickare och utpressare!”
Nja… Är ni inte lite konspirationsteoretiska nu ? Hur man uppfattar attityder osv beror till stor del även på var betraktaren står. Hörde en moderat som tolkade Knutssons leende som ett hånleende !!
Lyssnar du på moderater ?? :-P
Det är tyvärr svårt att undvika nu när de är så många…
”Det skulle vara intressant att se hur många timmar en politisk reporter med uppenbara vänstersympatier skulle bli kvar i rutan.”
Svar: http://
xxxxxxxxxxx=)
Citerar mig själv:
//I övrigt får nog den undersökande journalistiken skynda sig för snart (skulle jag tro) kommer det nya,fräscha privata direktiv för SR och SVT om vad som är lämpligt och vad inte.
Välkommen FoxTV, vad kan ni ge för bud?//
Tydligen har det hela redan startat enl Jinges text ovan.
Ja, intervjun med Reinfeldt igår var ett jävla skämt, men efter SVT:s valrörelse var det svårt att förvånas. På tal om Agenda ska vi för övrigt inte glömma att Knutsson är i sällskap av likasinnade: utöver den genomborgerliga Hedenmo har vi ju alltid K.G. Bergström, som tidigare suttit i kommunfullmäktige för M, och vars intervjuer och dylikt med Bildt mest brukar erinra om när två gamla polare möts på krogen.
Kan inte låta bli att tycka att er upprördhet är lite gullig. Tidigare år har samma tirader avfyrats mot journalistkåren med enda skillnad att höger ska bytas mot vänster, borgerliga mot kommunister. Så allt är som vanligt och för övrigt anser jag att journalister i en valrörelse gör så mycket skillnad som man själv tillskriver dem. Tänka själv är inte så dumt.
Och som svar på Jinges sista fråga, tycker jag att Göran Greider har haft fritt spelrum i svensk media ganska länge, Helle Klein likaså. Och det finns forskning från 2007 som visar på att att journalister i förhållande till riksgenomsnittet är klart mer vänstersympatiserande. (Kent Asp (2007). Partisympatier. I Kent Asp (red): Den svenska journalistkåren. Göteborg: JMG/Göteborgs universitet.)
Så var det med det högerspöket.
2007 var den SENASTE undersökningen, den uppgiften du kommer dragandes med är antagligen från 1989.
Jag tycker inte det är särskilt märkligt om vänstersympatier väger över just bland journalister. De betraktar ju samhället, både det egna och världssamhället, och har större möjligheter än genomsnitts-svensson att se sammanhangen och då ligger det närmare till hands att de blir vänsterorienterade än att de går till höger.
Visst har vi sett både Greider och Klein av och till, men inte som programledare / intervjuare / motsvarande. I program som Aktuellt, Rapport, Agenda o dyl är det ju viktigt att programledarna är professionella och inte låter sin egen politiska övertygelse styra informationen. Jag tycker att SVT lyckas ganska bra med det, en sådan som t ex Janne Josefsson lär ju, av trovärdighetsskäl, inte ens rösta. (Kan tyvärr inte styrka det med någon länk, men har för mig att han sade det själv för några år sedan).
Högerspöket dröjer nog allt kvar; journalisters förhållningssätt är en sak, deras utrymme i media en annan. Jag tycker inte det är helt relevant att bara dra till med att merparten journalister är vänstersympatisörer. Även om så är fallet, betyder det att utrymmet i tidningarna som ges är fördelat efter samma proportioner? Jag är tveksam till det.
Problemet med public service som inte orkar hållan ribban på acceptabel nivå är dubbelt. Dels är problemet demokratiskt, vilket är det allvarligaste med SVT, det andra är att det är vi tittare som finansierar SVT genom våra licenser. Om vi på ngt sätt vill ta ställning emot sättet de utför sitt uppdrag på finns inget, med mindre att vi blir helt utan samhällsinformation. SVT har under Eva Hamilton blivit en parodi på reklamfinansierad tv men utan reklaminslag.