Löfven blir tuvan som stjälper lasset


Jag blir mer och mer övertygad om att socialdemokraternas val av Stefan Löfven kommer att bli tuvan som stjälper lasset, den enskilda händelse som tillsammans med Juholtaffären gör partiet till ett av småpartierna.

Huvudorsaken till att han idag kommer att väljas till partiets ordförande är att – han inte ligger i strid med någon av de politiska fraktioner som kämpar om makten i (S). Det kan å ena sidan tyckas vara smart av partiet, samtidigt gör de både vänster- och högersossar missnöjda. Han kommer att tvingas gå en balansgång som bara kan sluta på ett enda sätt, han ramlar.

Ett annat skäl till att han kommer misslyckas är det faktum att karlen inte har någon politisk erfarenhet. Han kan inte de realpolitiska sakfrågorna i den utsträckning som en ordförande i (S) måste klara. Att han tidigare uttryckt sig positivt om kärnkraften spelar mindre roll i sammanhanget tror jag, som ordförande är han tvungen att föra partiets talan, inte IF Metalls. Men han kommer att utsättas för kritik för sin inställning till kärnkraft och för sitt tidigare motstånd mot s.k. kvinnopotter i avtalsrörelsen.

När han tidigare har mött pressen så har han gjort det utifrån en fråga som han behärskar, fackförenings-
rörelsens inställning till olika sakfrågor har aldrig inneburit några problem för honom, nu kommer det ställas helt andra krav. Visserligen är det ingen som förväntar sig att han ska vara expert på vare sig socialdemokratisk lokalpolitik eller partiets nationella politik, men vi kommer att få bevittna ett antal grodor från honom, det är ett som är säkert.

Och som bilden antyder, Carin Jämtins presskonferens avslöjade att hon själv är tämligen förtjust i Löfven, och det är inget fel i det. Men alla ska vara klara över att valet är ett resultat av försöken att bilägga interna strider mellan höger- och vänsterfalangerna inom partiet. Och det kommer att visa sig att den sortens motiv inte duger för att göra ett redan marginaliserat politiskt parti till något värt att räkna med i fortsättningen.

it Andra om: , , , , sr dn12 svt>1 svd12 gp ab1 ex1


40 svar till “Löfven blir tuvan som stjälper lasset”

  1. Som jag ser det hänger Löfvéns chanser till framgång på följande tre punkter:

    1. Att åter lyfta jobbfrågan överst på den politiska dagordningen.
    2. Att knyta ett antal kompetenta personer till en slags ”skuggregering”.
    3. Att stärka de symboliskt viktiga banden till LO-kollektivet.

    Socialdemokraternas styrka har alltid hängt ihop med dessa tre faktorer. Att man äger de viktigaste politiska frågorna, att man utgör det mest trovärdiga regeringsalternativet och att man har en stark och trogen väljarbas. Det är bara att tugga i sig att Mona Sahlin och Håkan Juholt tappade bort det mesta av detta under sin respektive tid som oppositionsledare.

    Poängen med Stefan Löfvén är att han faktiskt ger ett visst hopp om att kunna uppnå ovanstående.

    • Juholt har väl knappast med det att göra, du menar antagligen Göran Persson och sedan Mona Sahlin? För det är dessa bägge personer som sänkt (S).

      • Bekymren började naturligtvis tidigare, men Sahlins och Juholts speciella problem var att de tvingades försöka återvinna förtroendet för partiets politik i oppositionsställning.

        Bådas misslyckande på den fronten går att förstå och förklara. Lustigt nog är det just den förklaringen som tänder hoppet i Löfvéns fall. En av de saker han utan tvekan ”personifierar” är jobbfrågan, den enskilt absolut viktigaste politiska frågan i Sverige. Det gjorde uppenbarligen aldrig hans båda föregångare, oavsett vilkas fel man kan tycka att det var.

        • Vad är det som gör Stefan Löfven så fantastisk när det gäller jobben? Att han varit Metallbas? Hans track record där tycks vara att han är hyfsat omtyckt av av medlemmarna, men pga av vad? Anpassning är hans kännemärke, vilket förklarar varför han är omtyckt av näringslivstoppar. Anpassning till rådande ordning kommer knappast leda till fler jobb.

          • ”Vad är det som gör Stefan Löfven så fantastisk när det gäller jobben? Att han varit Metallbas?”

            Ja, industrifacken har av diverse olika historiska skäl en massa kredd i frågan. De kan snacka tillväxt och jobb på ett språk som även direktörer och borgare förstår. Där Reinfeldt och Borg bara har abstrakta skrivbordsteorier om hur arbetslöshet bekämpas har Löfvén jobbat mitt i den verklighet där man gör det.

            IF Metalls krisavtal efter den förra globala finanskrisen räddade fler industrijobb än vad regeringen ens kan låtsas att deras jobbskatteavdrag och annat trams lyckas med. Lita på att den skillnaden i ”track record” inte kommer att kunna negligeras när Löfvén och Reinfeldt debatterar den växande arbetslösheten.

            • Så Löfvens kredd består i att han kan snacka så att direktörer och borgare förstår. Det var ju fantastiskt. Det är väl därför han är så omtyckt av just Svenskt näringsliv.

              Vad har du för belägg för att IF Metalls krisavtal räddade industrijobb?

              Det ända man vet med säkerhet är att IF Metalls krisavtal innebar en – sänkning – av lönerna för industriarbetare.

            • Du medger alltså att han inte är något annat än en borgare, med andra ord? Är man omtyckt av Svenskt Näringsliv och borgare, då gör man någonting fel.

              Snart så kommer väl socialdemokraterna och moderaterna att (officiellt) bli samma parti, det har ju redan varit mer eller mindre faktum sedan Kjell Olof-Feldt blev finansminister.

      • Eller om Löfvén lutar sig för mycket åt vänster
        går det bra att ringa Aftonbladet.

    • Perfekt för regeringen med Stefan. Socialdemokraterna tror att all nedgång(/motgång handlar om partiledare o dess förmåga. Undrar när de skall inse att dess politik är en 70-80tals variant som passade då men inte hör hemma på 2000 talet. Arbetare (dvs alla som arbetar) vill ha mer över i välja alternativ i samhället/skola/sjukvård osv. Den som inte vill välja privat kan då ta alternativ som staten erbjder o det är bra, alla borde vara nöjda då. Siffror ljuger aldrig. 1/3 av svenskar är moderater och fler kommer att lämna S om inget görs.

      • Siffror ljuger aldrig. 1/3 av svenskar är moderater

        Kan vi få se dina siffror? Hur många röstade på (M) senast, hur stor andel av svenska folket motsvarar det?

        Det är FULT att ljuga!

        • I det senaste riksdagsvalet fick moderaterna 30,1 procent. Socialdemokraterna fick 30,7 procent. En tredjedel är 33,3 procent, så det är väl inte helt fel om man säger att de båda partierna fick en tredjedel var av rösterna.

      • Vissa påtvingas valet att inte välja därför att det inte längre finns något att välja öht… niclas, du har gått på (m)yten. Bara att inse, de har lurat skjortan av dig…

  2. Man kan också konstatera att S snabbt som fan ställde upp på EUs självmordspakt (som Joseph Stiglitz har kallat det för) så snart Löfvén blivit utnämnd. Alltså en ömsesidig försäkran om självsvält från alla deltagande parter. Precis sånt som har sänkt socialdemokratiska partier i det ena landet efter det andra, senast det spanska.

    • Precis. Valet av Löfden verkar vara ett djävulskt försökt att fronta med en ”arbetare” som säger sig vilja satsa på jobben samtidigt som man går in i en politik som innebär nedskärningar, arbetslöshet och svält för dessa arbetare. Det är hyckleri i dubbel bemärkelse.

      • S är precis som M inte ett arbetarparti utan ett politikerparti, De verkar för politikers bästa inget annat, att detta ibland innebär att de måste gulla lite med folket för att få röster gör att vissa människor luras att tro att dessa partier vill sverige väl, Att S&M hoppar på europakten är inga problem, det är bara att lova lite skattesänkningar, stärkt a-kassa, eller något liknande för att folket ska glömma sveket.

    • Tänkte precis samma sak i morse när jag hörde att s nu gått med på pakten. Det drar väl att få sitta vid samma bord som storfräsarna ibland.

      Bara att hoppas att tillräckligt många blir tillräckligt trötta på regeringen så att de röstar på v när det inte finns något s länge.

  3. Jag tycker det är pinsamt att välja en person ur LO år 2012? Facket borde inte vara vara knutet till Socialdemokraterna. Jag är nog och förblir en ”Juholtare”. Kommer inte att rösta på Löfven inom överskådlig tid…

    • Å andra sidan innebär ju valet av just en gammal fackordföranden att anknytningen mellan fack och parti fortfarande lever och har hälsan.

      Om inget annat kanske man nu åtminstone kan slippa unga högerdebattörer som argumenterar mot kopplingen genom att skryta med hur lite de läst på om arbetarrörelsens historia. Löfvén behöver faktiskt bara berätta om sig själv för att sambanden ska framgå klart och tydligt.

      Alla måste inte gilla dessa men att förstå dem tycker jag att man kan begära.

  4. Jag tror och hoppas att du har fel.
    Och ett parti som trots all turbulens den senaste tiden ändå har var fjärde väljares förtroende kan man knappast kalla för ett marginaliserat politiskt parti?

  5. I dagens DN ger ett litet antal ’kollegor’ sina korta omdömen om Löfven. Carl B Hamilton: ”En ny Reinfeldt, det vill säga sympatisk, kompetent tråkmåns.”

    Det säger väl allt egentligen?

    Godnatt (s).

    • Men, lingon, Renfeldt är väl knappast sympatisk?
      I mina tankar finns ett otal – betydligt mindre sympatiska – egenskaper
      den stofilen bär på.
      Politiskt inkompetens är EN viktig karaktärsegenskap.
      Om han ostört får hålla på
      så kör hans ”kompetenta” ekonomiska politik käpprakt mot stupet.

      Däremot tråkig och visionslös är han, den gode rajraj…

      • Nja, Sara G, rajraj har enligt mitt förmenande varken sympatiska eller kompetenta egenskaper i något avseende. Om man fritt omtalar de faktiska egenskaperna så närmar det sig förmodligen kränkande av ära så det kanske vi ska lämna därhän för tillfället… Men nu var det ju hr hamilton som fällde utlåtandet i DN. Och likna(s) den nye (s)-partiledaren vid rajraj, då _är_ det ju värkligen godnatt.

  6. Läs veckans Dagens ETC där Johan Ehrenberg som alltid skarp, under rubriken ”Behövs socialdemokratin ?” bl.a. skriver ”Sverige behöver inte ett mittenparti till. Socialdemokratins ledning i olika länder har redan försökt det. Man har anpassat sig till en mediebild av vad politik handlar om. Det är sportjournalistik över alltihop. Den här vandringen mot mitten har i alla länder blivit katastrof. Om man lyckats skaffa regeringsmakt har det varit på mandatet att föra en nedskärningspolitik riktad mot löntagarna.” Han säger oxå vidare ”det finns bara en orsak till att det ska finnas ett socialdemokratiskt parti och det är om det är löntagarnas parti i den ständiga striden mot dem som äger, mot dem som äger ordet och dem som föds med sked i mun.”

    http://dagens.etc.se/kronika/behovs-socialdemokratin

    • Vad som behövs för att demokratin ska fungera är en opposition av någorlunda värde – sedan om det är S är en annan femma. Som ETC skriver så är S närmare ett mittenparti och det har vi så det räcker. M är också närmare mitten än de flesta andra Europeiska regeringar; som vanligt så är det mellanmjölk som gäller i landet lagom och snart har vi nog gått från vad som är nära på ett två-partisystem till ett en-partisystem…

  7. Måste tillstå att jag inte helt och fullt förstår det plötsliga utbrott av svartsyn som nu svämmar över alla bredder (bland annat här) efter valet av Löfvén. Varför tror ni att sossarna viker av åt mitten/höger av just detta skäl?

    I skrivande stund har Löfvén ännu inte utnämnt sin ekonomiska talesperson – än mindre satt ihop resten av laget. Han har ännu inte utsett vare sig Österberg eller någon annan till gruppledare och ”parhäst” – vilket felaktigt påstods i medierna igår. Det finns överhuvudtaget ingenting som antyder vart han eventuellt tänker försöka driva partiet.

    Det mest sannolika är väl att han kommer att försöka fokusera på att skapa endräkt i en splittrad partiorganisation. Han kommer förmodligen att vilja bygga en partiledning med företrädare från så många olika falanger och åsiktsriktningar som möjligt – just för att slippa de problem som Sahlin och Juholt fick tampas med.

    Borde man inte avvakta allt detta innan man drar slutsatser om vart det ska leda?

    • Det kan vara på sin plats att inte omnämna tillsättning av Löfven som något val.
      Det gick till i bästa Sovjet-stil, för att använda Stig Malms uttryck. Fast Stig Malm syftade förstås på Juholts tillsättning. Denna gång var Stig Malm mer än nöjd och utropade till och med Löfven som näste statsminister. Partikongress där den i bästa Sovjet-stil tillsatta partiledaren måste omväljas är inte ens det viktigt. Löfvens bana är utstakad…i bästa Sovjet-stil.

      Sedan råder det förstås delade meningar om att det inte överhuvudtaget finns något som antyder varthän Löfven tänker försöka driva partiet.

      Det faktum att alla Juholts krypskjutande fiender är lyriska över Löfven, att det sker en direkt kovändning i frågan om att gå med i europakten i anslutning till tillsättningen, samt Löfvens egna tidigare ställningstaganden, hans eurokramande ej att förglömma, indikerar åt vart det lutar. Och det lutar kraftigt.

    • Under Håkan Juholts installationstal inträffade historiens kortaste vänstervåg, enligt Göran Greider.
      Om någon eventuellt trodde på en ytterligare vänstervridning, då det
      det intensiva krypskytte mot Juholt tonade bort i samband med hans avgång,
      så blev det helt uppenbart efter valet av Stefan Löfvén, att socialdemokraterna fortsätter sin politik i högerfåran.
      Man har nu rott EU-pakten i land och borgarnas famösa arbetslinje får fortsätta med sin låtsaslek, utan någon större opposition.
      Man är också ganska överens om den ekonomiska politiken, om nyliberalismen.
      För socialdemokraterna hade ju redan för länge sedan förvandlat arbetarrörelsen till en toppstyrd byråkrati, väl inlemmad i det kapitalistiska samhället.
      Vi har inget att vänta på…

  8. Till Hamiltons omdöme ang (s) nye kan man ju alltid foga rödtotts i samma DN: ”Han är mittenorienterad och kompromissvillig. Jag har haft bra kontakt med honom.”
    Ännu mer godnatt…

  9. I o m att (S) nu ställt sig bakom den idiotiska €U-pakten så känns det minst sagt avlägset med ett sammarbete vänsterut. Jonas Sjöstedt verkar mycket besviken på (S) som nu hjälper till att tvinga in oss i €urosammarbetet i strid med folkomröstningen.

    http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=3743:ett-svek-mot-svenska-folkets-nej-till-euron&catid=288:eu&Itemid=800

    Jan Björklund verkar iallafall nöjd då Löfven enligt honom delar uppfattning om just €uron och kärnkraften. jag börjar tro att (S) har gjort ett riktigt stort misstag i denna utnämning om man inte tänker tvinga Löfven att föra fram en politik han inte själv tror på.

  10. Kommer man bra överens med folkpartiets Hamilton, är mittenorienterad och villig till kompromisser, då duger man inte till oppositionsledare. Då bäddar man för
    att för tid och evighet bli drabbad av borgarnas diskreta charm.

    Jag tycker att det är märkligt att Löfvén tillträdde precis samma dag som Europakten
    skulle antas. Kan det bara vara ett sammanträffande?

    F-n heller!

  11. Vänta & se, vänta & se, det lovas ju traditionell (s)-politik. Att sedan enskilda frågor blir som borgarna vill är ju självklart, eftersom det ju är en politisk modell som tror på kapitalet som motor. (s) stora bekymmer är hållningen till EU/EMU. Det går nämligen inte förena med välfärdspolitik. EMU-tvångströja är inte traditionell (s)-politik. Inte heller att formellt stå utanför, men ändå bete sig som om man vore med (och slänga 200 miljarder kronor i ”svarta hålet”). Och när det gäller arbetsmarknadsfågor är man kvar i 2006, på hösten. Folk vet inte hur de ska försörja sig, ännu mindre än då. Och då är svaret ”-tillväxt!” inte bra nog. ”-Framtida massiv arbetskraftsbrist!” duger dessvärre inte heller. Även fast det ju förstås är traditionella svar..

  12. Mina händer trevar mot mitt huvud med jämna mellanrum. Jag är tvungen att känna efter, men nej det sitter ingen foliehatt där. Ändå tänker jag att de fick vansinnigt bråttom att tillsätta en efterträdare, ingen eller mycket liten intern process där… Jag läser dagens Fokus och måste känna efter igen, nej inget där. Jag tror att jag har en mental foliehatt :) Jag väntar och ser vad som händer med S.

  13. Vi får vänta och se vad som händer. Trots allt, alla som inser hur skadlig allianspolitiken är för Sverige, förstår också att för att få bukt med detta är ett starkt S-parti nödvändigt. Just länken till facket som Löfven som partiledare innebär, betyder ändå att S sentomsider omigen har förstått sin uppgift i svensk politik.

    Det inger hopp att S har valt en partiledare med facklig bakgrund, eftersom det är själva grundfrågan inom vänsterpolitiken. Att Löfven har en del ”märkliga” åsikter är en följd av det uppdrag han kommer ifrån. Har man som uppgift att företräda metallarbetare har jag förståelse för att han sett behovet av billig och pålitlig energi som en förutsättning för tillgången på jobb. Samma med EU, han har inte ansett sig haft någon anledning att betvivla de politiska budskap han har fått från bl.a S och näringsliv vad gäller EUs betydelse för ett starkt näringsliv. Man kan ha fel åsikter men av ”rätt” orsaker. Det är så jag väljer att se på Löfven tills motsatsen har bevisats.

    Det som är viktigt nu är att inte tystna vad gäller kritiken mot kärnkraft och EU. V borde skapa en tankesmedja som uteslutande granskar och utvärderar vilka konsekvenser, både ekonomiska, politiska och sociala som eu-medlemskapet verkligen innebär. Samma sak med kärnkraften, hur kommer det sig att kärnkraften ses som billig och säker när det i själva verket är tvärtom? Då kommer vi osökt in på fenomenet Göran Persson och lobbyism. Hur mycket styr egentligen GP dagens S bakom kulisserna? Det är en viktig fråga ur demokratiskt perspektiv, eftersom GP är yrkeslobbyist och lever gott på det.