Sveriges Radio hade på morgonen 28/4 ett långt inslag om att ”Asia investment infrastructur bank (AIIB) är en ny gigantisk investeringsbank lik Världsbanken, som kineserna har tagit initiativ till att bilda.” Vi rapporterade om denna bank redan i höstas. Ett fortsatt utdrag från SR nedan:

Utdrag från SR:s nyheter.
Pengar ska investeras i vägar, broar och annan infrastruktur i Asien. Nästan 60 länder har hittills gått med, däribland Sverige, men USA står utanför. Obamaadministrationen känner sig hotat av Kina och bedömare menar att den nya banken är ett tydligt tecken på en maktförskjutning i världsekonomin.

En kinesisk investerings- och utvecklingsbank, liknande Världsbanken, har på några månader växt från ett förslag till ett faktum. Nästan 60 länder har anmält sig villiga att satsa kapital i banken, som ska investera i infrastruktur i Asien. Men USA har hittills sett med stor skepsis på hela projektet.

Det finns en rädsla för att kineserna ska utnyttja banken i egna syften. Att kinesiska företag ska gynnas när banken gör upphandlingar av stora projekt, eller att Kina utnyttjar banken som en förlängning av sin utrikespolitik. Kommentar (Anders Romelsjö): USA har sedan 1945 utnyttjat Världsbanken (WB) och Internationella Valutafonden, IMF, som en del av sin utrikespolitik. Benämningen ”Washington Consensus” har myntats för detta av en ekonom från USA. USA har med c:a 15 % av kapitalet som enda land veto i WB och IMF. Detta behandlas i kapitel 6 i boken ”USA som världspolis”.

Dessutom finns farhågor att banken inte kommer att ta hänsyn till mänskliga rättigheter och miljöeffekter när banken investerar i stora projekt som flygplatser, järnvägsnät och broar. (Kommentar: WB:s och IMF:s ”hänsyn” kan studeras i Grekland och Ukraina).

Men Fred Bergsten, som är fristående rådgivare till president Barack Obama, och expert på handelsfrågor på Peterson Institute för internationell ekonomi i Washington. tror inte på att farhågorna kommer att besannas. Nu har flera inflytelserika länder, som Storbritannien, Tyskland och Frankrike gått med i banken och de skulle aldrig acceptera att kineserna beslutar om investeringar för att gagna egna intressen. (Kommentar: De har accepterat att WB och IMF arbetat för USA:s intressen, till exempel vi exempel vid Sydostasienkrisen 1997.)
Fred Bergsten rådde president Obama att gå med i banken, för att kunna påverka inifrån, men det blev inte så.

Istället försökte Obamaadministrationen påverka andra länder till att inte gå med. Det slutade med ett diplomatiskt fiasko och USA såg sig sviket av nära allierade i Europa, som såg annorlunda på saken, säger Bergsten.
Nu stundar förhandlingar mellan ägarländerna om hur bankens ska styras. Kina är den största ägaren med mest inflytande, men kinesiska företrädare har sagt de inte kommer att inrätta ett veto, liknande det som USA har i Världsbanken och i Internationella Valutafonden.

På Brookings institution menar David Dollar (kusin med Kalle Krona), tidigare kinaexpert på Världsbanken att relativt outvecklade länder i Asien kommer att få stor draghjälp i sin ekonomiska utveckling av den nya institutionen. Det är ett misstag att USA valde att inte gå med. Banken är bara en liten bricka, men den visar så klart på en pågående maktförskjutning i världsekonomin.”

Ny utvecklingsbank (Blogginlägg här 28/10)
BRICS har beslutat starta en utvecklingsbank med ett startkapital på 100 miljarder dollar och en utvecklingsfond med samma belopp. Banken skall ha sitt huvudkontor i Shanghai med en indier som förste chef och en ryss som ordförande i styrelsen. Dessa chefspositioner ska rotera mellan länderna. I detta samarbetsprojekt har Kina större BNP än de fyra andra staterna tillsammans. Därmed har en viktig konkurrent uppkommit till Världsbanken (WB) och IMF, där USA har ett dominerande inflytande som bl.a. enda stat med vetorätt. Det är väl känt att WB och IMF är viktiga redskap för USA:s ekonomiska politik. Samarbetet mellan WB, IMF och USA:s finansdepartement (som ligger nära varandra i Washington) kallas ”Washington consensus”.. Se boken ”USA som världspolis”, kapitel 6.2
Valutafrågor. I september 2012 upplyste Kina att alla banksystem och handelssystem kunde utföra all kinesisk handel med Kinas valuta renminbi. Ryssland förklarade genast att de skulle göra sådana affärer i renminbi. I det helt olagliga kriget mot Ryssland av USA och EU med sanktioner drabbas och försvagas rubeln. Detta kan medföra att Ryssland satsar än mer på att undvika dollar i internationell handel, och än mer aktivt söker sig till renminbi. I mars 2014 undertecknade Angela Merkel och Kinas president Xi Jinping ett avtal som gör Frankfurt till internationellt centrum för handel med renminbi. Västs ekonomiska sanktioner mot Ryssland kommer sannolikt att medföra en försvagning, i bästa fall en markant försvagning av dollarns ställning som internationellt dominerande betalningsmedel.
•Kina och Japan har bestämt sig för att använda sina egna valutor i stället för dollar i sin handel.
•Detsamma gäller för Kina och Syd-korea, som är världens sjunde största exportland, samt Kina och Malaysia.
•Kina ska betala de arabiska emiraterna för olja i sin valuta.
•BRICS-länderna kommer att använda egna valutor i handeln.
•Kina har avtalat med de två största finanscentra i Europa (London och Frankfurt) att använda sin valuta yuan renminbi.
•Kina använder sitt enorma dollaröverskott för investeringar i hela världen, inklusive i USA. Då minskar risken med dollar och Kina skaffar sig kontroll över gruvor, råvaror, fabriker och teknologi i stället.

SWIFT (Society for Worldwide Interbanking Financial Telecommunications) är ett internationellt betalningssystem för att överföra pengar mellan banker i olika länder. SWIFT infördes 1973 och kontrolleras i realiteten av USA som använder SWIFT som politiskt vapen då det passar, t.ex. 2012 då man uteslöt Iran från SWIFT. Och EU följde efter. Men Kina och Ryssland diskuterar ett betalningssystem som var oberoende av SWIFT. Om eller då så sker mister USA ett centralt instrument i sin kontroll av världsekonomin.

Bakgrund
Baseras på utdrag från tidigare blogginlägg, där många uppgifter kommit från Pål Steigans blogg.

Enligt beräkningar IMF, gick Kina förbi USA och blev världens största ekonomi redan vid årsskiftet. Man har då gjort beräkning utifrån köpkraftsjusterad BNP-paritet (=likhet), PPP. Enligt Wikipedia ligger Kina först, följt av EU och sedan USA. Räknat i absoluta belopp väntas Kina passera USA omkring år 2020, med BNP på 27 000 miljarder mot 22 000 miljarder dollar.

Kina har fört 650 miljoner människor ut ur fattigdom som den vanligen definieras. Kina svarar för nästan hela minskningen av fattigdomen i världen, fast hundratals miljoner är fortfarande fattiga i landet. Och Kinas BNP per invånare är bara hälften av Ungerns och en fjärdedel av Sverige.

Denna bild från Financial Times visar världens största ekonomier efter köpskraftsjusterad BNP (PP). Man ser att 4 av 5 länder i BRICS är med, liksom Indonesien som kanske kommer att ansluta sig.

Financial Times har bearbetat uppgifterna från IMF i figuren nedan. Bilden nedan visar den stora förskjutningen från G7 till E7 (Emerging countries)

På flera områden ligger Kina före USA.

*Bilillverkning. Kina producerar 23 % av alla bilar i världen, nästan dubbelt så många som USA. År 2000 producerade Kina en femtedel av antalet bilar som Japan tillverkade, medan Kina år 2012 tillverkade dubbelt så många bilar som Japan.

* Hamnar. Av världens tio största hamnar ligger sju i Kina och ingen i USA

* Höghastighetståg. Räknat efter antal kilometer räls ligger 64 % av höghastighetsspåren i Kina. USA finns ej med i konkurrensen.

Kina går förbi USA inom teknik och vetenskap?
Många tror att kineserna bara kopierar Väst och bara producerar billiga industriprodukter. Men Kina håller på att utvecklas till ett högteknologiskt land och håller på att bli en ledande stat inom teknologi och vetenskap. En erkänd och ofta använd metod vid jämförelser är antalet publicerade vetenskapliga artiklar. År 2000 publicerade Kina 45.558 sådana artiklar och kom på sjätte plats i världen. USA ledde med 332.992 artiklar. År 2013 låg Kina på andra plats med 425.667 artiklar medan USA hade 563.992 artiklar. (Källa:SCImago Journal & Country Rank.)

intressant.se, Kina, politik, kapitalism, fattigdom, rikedom, USA,bilar, ekonomi, bankerdemokrati, BRICS, imperialism, matcher,

Pål Steigan 4/4 Pål Steigan 9/10 Pål Steigan 10/10 Pål Steigan 11/10 Wikipoedia BNP ivärlden i olika länder ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4

Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9

Rubel/yuan-handel i vært og Kina inn i russisk landbruk
Verdien av handelen i rubel-yuan på Moskva-børsen økte med 80% måned-til-måned i oktober 2014 til en historisk topp på

intressant.se, Kina, politik, kapitalism, fattigdom, rikedom, USA,bilar, ekonomi, bankerdemokrati, BRICS, imperialism, matcher,

Deutsche Welle Björnbrum 18/12 Pål Steigan 17/12 Pål Steigan Asian Times Russia Insider Pål Steigan Blogginlägg 28/10 Pål Steigan 4/4 Pål Steigan 9/10 Pål Steigan 10/10 Pål Steigan 11/10 Wikipoedia BNP ivärlden i olika länder ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4

Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9