Kasta en sko på hövdingen?

Idag ägnar sig många ledarsidor åt förslaget från Mats Odell där han vill utreda om inte regeringen bör ha möjlighet att ge myndighetschefer sparken. Några beklagar Marianne Samuelsson eftersom hon får klä skott för en hel massa generaldirek-
törers tillkortakommande, eftersom det är hennes omplacering som aktualiserat frågan.


Idag är ett tiotal högre tjänstemän
sysselsatta med olika slags uppdrag med officiell arbetsplats på regeringskansliet. Sedan kan man fundera på om någon av dem som placerats på regeringskansliet någonsin visar sig där. Det betyder att deras ”avsked” i praktiken innebär full lön, något som kanske kryddas med ett meningslöst utrednings-
uppdrag som inte behöver fullföljas.

Ingvar Persson/AB: ”För en gångs skull förstår jag faktiskt Mats Odell. Det kan inte ha varit lätt för honom att mitt i sommaren tvingas ta itu med Gotlands landshövding Marianne Samuelsson. Inte nog med att det hela avgjordes under sommartiden, när inte mycket annat fanns att skriva om. Odell tvingades dessutom att kryssa en smula mellan de politiska blindskären. Han sparkade en politisk motståndare. För en politiker som ofta och gärna kritiserat tidigare regeringar för att blanda samman politiska värderingar med utnämningen till statliga jobb är det känsligt. Det är klart att en och annan frågade sig vad som hänt om Samuelsson varit kristdemokrat.”

För att inte tala om hon istället hade varit man. Hade vederbörande varit man hade det troligen inte blivit något avsked. Hade det dessutom handlat om en medlem i Moderata samlingspartiet så hade det antagligen blivit en statsrådspost. För moderaterna har den lite underliga egenheten att de ofta premierar folk som borde betts fara åt Häcklefjäll. Vem minns inte Littorinskandalen, det visade sig att han köpt sina akademiska meriter på postorder, han är fortfarande minister och har samma ministerpost.

Det är att dra löje över regeringen, och jag kan tänka mig att det muttrats en del bland kristdemo-
krater, center- och folkpartister. Men vi har en moderatledd regering där de andra partierna har att sitta stilla i båten. Oavsett vad allianspartierna kommer med för förslag så är det ingenting som släpps över bron utan att moderaterna godkänt saken. Det borde rimligen vara ett lika stort problem

landshövding
Den ”riktige” skokastaren från Bagdad…

som var man ska gömma diverse odugliga eller hopplösa topptjänstemän.

Nu kan jag inte påstå att jag tycker synd om Gotlands förre landshövding. Struntar man i strandskyddet och meddelarfriheten så är man körd om man har den posten. Men visst blev det enklare i och med att hon var kvinna och ett f.d. miljö-
partistiskt språkrör.

För det mest absurda i sammanhanget var att hon faktiskt agerade precis så som varenda moderat landshövding skulle göra. Man skulle ha fixat och trixat lite och sedan hade miljonären som ville bygga fått sitt tillstånd. Men för att lösa Mats Odells problem så har jag ett förslag. Vi utbildar en brigad med skokastare i Sverige. Då kan avskedade myndighetschefer få löpa gatlopp på Hamngatan till folks förnöjsamhet, med dojor vinande runt öronen som Bush i Bagdad.

i Andra om: , , , , , , , , , ab svd dn barometern t

[tags]Marianne Samuelsson, Kvinna, Miljöpartist, Landshövding, Borgerlig, Ledarsidorna, Mats Odell, Högerregeringen, Skokastaren, Politik[/tags]

  10 comments for “Kasta en sko på hövdingen?

  1. Charlie
    12 augusti, 2009 at 12:38

    Bra förslag. Men då ska det vara mjuka gymnasitikskor för alla utom moderater. Där kör vi med pjäxor va? :-)

    • 12 augusti, 2009 at 12:41

      Mja, jag tycker nog att pjäxor kan vara lite för häftigt. Folkets missnöje bör nog inte leda till blodspillan. Men tänk om riksdagens ledamöter skulle defilera förbi t.ex. stadionpubliken och var och en fick ta med sig en sur gammal gympasko. Undrar vilka som drabbades värst…? :-)

      Vilket dilemma det skulle bli för mig, jösses tala om beslutsångest.

  2. nature
    12 augusti, 2009 at 13:17

    Alla vi som fått sparken någon gång vet att det är ett politiskt beslut. Frågan är snarare varför så få får sparken, även om vi följer LAS till punkt och pricka. Klart som korvspad att detta är ett exempel på klasssamhället som är ÄN mer aktuellt i dag! Ju högre upp du kommer, ju mer åtnjuter du div privilegier som andra bara kan gapa åt. Och ju högre upp du hamna ju närmare makten kommer du och ju svårare är det att sparka dej. Högst upp hamna USAs president som INTE kan sparkas vad han än gör bara frivilligt avgå.

  3. Eva-Marie
    12 augusti, 2009 at 13:24

    Hej
    Bra skrivet men vad hjälper lite skor. Hela systemet är ruttet när höjdarna som gör bort sig alltid sparkas uppåt och gör de inte det så nog sjutton får de behålla sin feta lön. STÖTANDE!!

  4. nature
    12 augusti, 2009 at 14:36

    Alla vet att det är fel! Att vet att det är stötande alla samt vet att det är moraliskt klandervärt!

    Makten är alltid sig lik. Det finns inte några övermänniskor. Hela det pyramidformig strukturen som detta samhälle villar på finns till för ett fårtal i toppen skall åtnjuta all välbehag! Dessa makten högdjur är ärligt talat inte et dugg bättre eller kan mer än någon av de flesta mycket eminenta skribenter som hänger på denna blogg.

    Humbug allt samman – och vad värre är att folk köper det??? Det ät OTROLIGT!!!

  5. Marcus R
    12 augusti, 2009 at 14:52

    Jag håller inte riktigt med om att hon får avgå enbart för att hon är kvinna. Sigvard Marjasin fick avgå, Björn Rosengren fick avgå (från TCO), Stig Malm fick avgå från LO. Dessa människor får ju förtroendeuppdrag i vilket fall som helst men det gäller ju även kvinnor – se Mona Sahlin t ex.

    Mäktiga män har åkt dit de också helt enkelt men feminister gillar att dra till med köns-kortet så fort en kvinna hamnar i fokus på det sättet..

    #3 nature – Det är ju inte riktigt sant. Visst kan USAs president avsättas men det är jäkligt svårt.

    LAS som du pratar om är något mytiskt som vänstern försvar som stark arbetsrätt och högern beklagar som en toffel i maskineriet; faktum är att båda sidor har egentligen både rätt och fel. Svensk arbetsrätt är förhållandevis svag jämfört med många andra Europeiska länder. Stora företag förhandlar bort folk till höger och vänster med fackens hjälp medans för små företag kan det vara svårt med anställningar.

    Blir du uppsagd här är det kanske två månaders uppsägningstid sedan är det tack och adjö. I t ex Finland och Frankrike finns det lagstadgade avgåndsvederlag. I Spanien och Nederländerna måste myndigheterna godkänna uppsägningar. I Spanien och Portugal är det också väldigt dyrt att säga upp folk; det kan kosta ett företag en hel årslön att säga upp en person.

    DET kallar jag för stark arbetsrätt.

  6. J S J
    12 augusti, 2009 at 15:04

    xxx

  7. Christer W
    12 augusti, 2009 at 19:38

    Marcus R,s inlägg är mycket bra. MÅNGA här tror att arbetsrätten i Sverige är stark och bättre än i andra västeuropeiska länder.
    Och det ”lustiga” är att både försvararna och belackarna tycks tro det, undra om det beror på okunnighet.

  8. 13 augusti, 2009 at 01:45

    Nu är det väl så, rätta mig om jag har fel, att länsstyrelserna numer får ge dispens för byggnation även vid stränder. I så fall har Marianne Svensson inte begått något rent formellt fel när hon beviljade det här byggnadsprojektet (omoraliskt ja, men inte olagligt). Så hon får inte sparken för att hon har gjort något olagligt.

    Vad får hon sparken för? Vem vill se henne sparkad? Vad har pågått bakom kulisserna? Vilka/vem var det som spelade in Svenssons samtal och läckte det till media, och på vems beställning, vilka intressen ville ha bort henne? Vad var det för intrigmakeri som pågick och vad handlade det om -EGENTLIGEN? Det är frågor man har anledning att ställa sig.

    Det är ju så att massor av statsanställda med befogenheter beviljar höjdare alla möjliga förmåner (vilka var det som lät en moderat köpa ett gymnasum i Täby, alldeles för billigt ex.?) Men de allra flesta blir aldrig sparkade av det skälet, eller ens offentligt kritiserade.

    Mona Sahlin blev inte sparkad för sina ekonomiska försyndelser. Hon blev sparkad för att en grupp inom S inte ville se henne som efterträdare till Ingvar Karlsson, och då hade man lite synder att servera media, som skulle göra det omöjligt för henne att sitta kvar. Samma sak var det med både Malm och Rosengren. De var starka fackföreningsledare som var kritiska till Sossarnas helomvändning (det somliga kallade förnyelse, alltså när S blev nyliberalt) och obekäma för partiet, alltså hittade man historien om det där ”stimmet”, vad gällde Malm och lät pressen skandalisera honom. Rosengren var på en porrklubb, och det kunde man använda på samma sätt, samt att han åkte taxi, eller vad det var, en Saab som pressen kallade ”limousin”, då blev folket förbannat, precis som i de andra två fallen och skrek på lynchning och offentlig hängning.

    Vi har dessvärre ett politiskt system och en lättlurad befolkning som garanterar att det är de moraliskt lägst stående som kommer fram, alltså de som inte skyr några medel för att sparka sig fram själva och som är beredda att gå över lik för att uppnå makten. Detta är mer än sorgligt.

  9. Christer W
    13 augusti, 2009 at 03:31

    Kerstin, Samuelsson får sparken huvudsakligen för sitt agerande efteråt. Hon skyllde bland annat på sin personal, politiska komplotter och annat nonsens.
    Hade hon gjort en pudel och rullat runt ordentlig så hade hon varit kvar.

Comments are closed.