Sedan ett antal år tillbaka så har den amerikanska underrättelsetjänsten inriktat sina resurser alltmer åt att spana på kommunikation i olika former. Det vi känner till, om än inte i detalj, är ECHELON och NSA. Här i Sverige så har vi också sedan länge haft signalspaning, i första hand mot ”fienden” Ryssland. Vi har haft ett långtgående samarbete med USA, som deltagit både personellt och med spionutrustning för att spana på det stora landet i öster. Det har tillhört landets officiella hemligheter, och gör det delvis än idag.

Nu har Försvarets Radioanstalt dock bytt fokus. FRA spanar inte bara på radiokommunikation i Baltstaterna, de spanar också aktivt i de kablar som idag bär en allt större del av informationen. I det svepet kommer inte bara industrihemligheter utan även dina och mina privata e-postmeddelanden. Med på köpet får de också våra surfvanor, vad vi ägnar uppmärksamhet åt på nätet, och vad vi skriver i kommentarer på bloggar mm.

Diskussionerna som uppkom i samband med att man mot folkviljan gick till beslut om FRA-lagen var ett uttryck för den misstänksamhet som alltfler känner inför myndigheternas motiv till lagstiftningen, en verksamhet som kulminerade med att en riksdagsledamot stod och grät och talade om sin mamma i riksdagens talarstol.

Idag har man gått längre än så. Nu har vi IPRED-lagen, en lag som överlåter åt privata företag att spionera på internetanvändarna, detta trots Fredrik Reinfeldts löfte om att man inte skulle jaga en hel ungdomsgeneration, ett löfte som han gav i en direktsänd TV-debatt före valet.

Sveriges samarbete med NSA och Echelon är hemligt. Vi får inte veta art och omfattning av informationen som direktkopieras till USA och andra Natoländer. Det enda vi med säkerhet kan veta är att friheten på nätet redan är utomordentligt beskuren. Både statliga myndigheter och privata företag bedriver denna form av underrättelse-
verksamhet, även om man letar efter olika saker.

Men det finns möjligheter att kringgå direkt spaning, metoder som att t.ex. köra via andra system där man kan nyttja andras anslutningar till nätet, eller använda olika slags anonymiserings-
tjänster.

Jag har tidigare spekulerat om vad som kommer att hända för att myndigheterna ska kunna återta kontrollen. Då kallade jag den för ”IPRED-dosan”, idag räcker det med att kalla den kontrolldosan. Bilden är en lätt bildmanipulering av en helt vanlig bankdosa. En dosa som innehåller en krets med ett fast ID-nummer. För att komma åt bankkontot så måste man mata in dels sin personliga kod, och dessutom ett ”Challenge”, en sifferkombination som man får från bankens hemsida. Gör man detta så kommer man också åt sitt bankkonto.

Min uppfattning är att vi redan inom något år kommer att behöva en liknande utrustning för att komma åt Internet. Staten litar inte på folket, och även om det inte smids några planer på att ta vissa politiker av daga, så smids med säkerhet planer på att fortsätta att fildela utan att blanda in vare sig staten eller de företag som värnar upphovsrätten. Något som antagligen ses som lika allvarligt som de mera konkret samhällsomstörtande tendenserna.

Om varenda person i Sverige får en liknande dosa så kan myndigheterna alltid ha kontroll över vad den enskilda människan gör på nätet, för ingen kommer att kunna surfa utan att först ha loggat in. Orwells gamla mardröm är inte på väg mot oss i raketfart, den är redan här.

Andra om: Integritet, Orwell, Stasi, Echelon, Ipred, Fra, Internet, Politiker, Spionage, Antipiratbyrån, Piratpartiet, PP, Politik it DN12 SvD12 AB12 EX1

[tags]Integritet, Orwell, Stasi, Echelon, Ipred, Fra, Internet, Politiker, Spionage, Antipiratbyrån, Piratpartiet, PP, Politik[/tags]