Jag har ett antal gånger hävdat att Vänsterpartiet behöver byta partiledare, och jag har också redogjort för skälen så jag tänker inte upprepa mig nu. Den som är intresserad kan söka på Ohly, då hittas mina 7-8 bloggposter i ämnet. Expressen nämner idag tre riksdagsledamöter som anser att Ohly ska lämna, själv känner jag till fler ändå, och dessutom har Aron Etzler, Flammans chefredaktör, berättat att han tror att partiet behöver byta. Och idag hänger tidningen Expressen på igen, inget annat var att vänta.
EX: ”Den interna kritiken mot Lars Ohly växer nu ytterligare. Fler vänsterpartistiska riksdagsledamöter kräver nu offentligt hans avgång. – Vi kommer aldrig att hämta oss från att han kallade sig kommunist, han stöter för många, säger Wiwi-Anne Johansson (V), riksdagsledamot från Bohuslän…
…I onsdags sade riksdagsledamöterna Kent Persson från Västmanland och Jens Holm från Stockholm att de också vill se en ny partiledning. – Det är väldigt många som tycker att vi bör se över ledarskapet. Ohlys besked stör den diskussion som förs i framtidskommissionen och som förhoppningsvis följer av deras arbete, säger Kent Persson till TT.”
SVT:s Rapport har tagit upp frågan två dagar i rad. Ekot och många tidningar har nämnt det, så nu vet alla att det gnisslar inom partiet. Det trista i kråksången är att Ohly är en utomordentligt duktig debattör, å andra sidan så kommer han finnas kvar som vänsterdebattör i både riksdagen och på kommande valmöten. Jag tror inte att någon önskar att han ger upp politiken, bara partiledarskapet, det är på den posten partiet behöver nya ansikten.
Samtidigt som jag själv anser att partiet behöver byta ledning så reagerar jag på att borgerliga tidningar skriver om det. De har själva agerat och de politiska ledarsidorna applåderar sannolikt det faktum att det är turbulent inom (V). Å andra sidan, borgerliga tidningar är väl det enda som finns inom dagspressen.
Jag hoppas dessutom att Ohly redan avgår nu i vår så att en extrakongress kan välja en ny partiledning, kongressen 2012 ligger för långt bort, det är bara att se hur Mona Sahlin redan på någon månad har förvandlats till en lam anka, det borde man givetvis ta hänsyn till i diskussionen. Dessutom behöver en ny partiledning tre år på sig eftersom man med visst fog kan anta att den politiska diskussionen ökar i intensitet och att valrörelsen redan är igång år 2012 även om kanske farten är måttlig.
Många talar om ett delat ledarskap, och det låter som en mycket bra idé, inte bara på grund av Miljöpartiets framgångar utan rent allmänt, det är tufft att vara partiledare och kan man dela på arbetet så slits de nya inte ut lika snabbt. Men bara man inte glömmer att det faktiskt inte bara handlar om ordföranden, det finns en hel del av gamlingarna som behöver få nya arbets-
uppgifter för att det ska bli nya friska tag i partiet.
it Ohly, Vänsterpartiet, Partiledarfrågan, Val 2014, Mediekritik, Politik, Partistyrelsen, VU, Opinion ex ab12 svt1 dn svd
11 svar till “Inte bara Ohly!”
Hoppas verkligen det händer något 2012 så vi slipper rösta på nickedockor som ändå ägs av den globala ekonomiska makten!
Helt plötsligt blev jag lite optimistisk faktiskt, då jag läste och höll på att sätta lunchen i halsen, att Jonas Sjöstedt kan tänka sig att kandidera. Men (jo såklart, vad annars) bara om Ohly inte kandiderar och där förlorade han mig. Det förstod jag inte alls. Hur eller hur, glädjande att allt fler inser det självklara.
Jonas vill inte konkurrera med en gammal kamrat.
Nej, jag börjar tro att det är något sådant bakom. Dock undrar jag om de verkligen var kamrater för när Ohly blev partiledare var det ju en ganska intern kamp mellan förnyarna (Sjöstedt mfl) och de gamla traditionalisterna (Ohly) om jag inte missminner mig totalt. Sjöstedt ville inte bli partiledare då om jag minns rätt, men något säger mig att dessa två inte dragit jämt alla gånger. Möjligt att det är min fantasi som skenar iväg dock;).
Jag tror att det stämmer. Jag har oxo hört en del surr…
Jonas Sjöstedt har ju varit borta från rikspolitiken inom v och detta pga hur han tyckte att den grupp betedde sig som tog över efter Gudrun S, som inte ville ge Sjöstedt någon plattform överhuvudtaget i partiet.
Ja, precis som du säger också, Jinge, så är det som partiledare man önskar att Ohly ska sluta. I övrigt önskar man verkligen att han ska finnas med. Själv har jag alltid tyckt att han har varit bra i radiointervjuer och -debatter. Han har på nåt sätt gjort bäst ifrån sej om det inte varit så många deltagare. Han är bra, eftersom han är påläst och kunnig, om han får tid på sej att utveckla. Men just som partiledare är han, som nån sa tidigare, ”förbrukad”. Det behövs nya friska tag nu och det kan säkert förverkligas bäst med också ny partiledare. Själv hoppas jag på två, kanske då Jonas Sjöstedt och Josefin Brink.
I sådana fall tror jag att det är viktigt att diskutera ”partiledarskapet”, dvs vilken roll ordföranden har externt och internt.
Jag är själv ingen större anhängare av något slags ”tandem”-ordförandeskap à la MP. Spricker enigheten eller diciplinen i ordförandeparet kan det bli riktigt förödande.
Däremot tror jag att betydligt fler kan representera Vänsterpartiet externt. Tyngre roller för exempelvis partisekreterare och gruppledare kan t ex vara något.
Det finns en intressant facebookgrupp som diskuterar bl a detta, ”Vänsterpartiets framtid”.
Är inte vänsterpartist. tycker inte att Ohly är så dålig. Om problemet är ordet kommunism, så verkar man nu eller i snar framtid gå mot trenden. Kanske inte i Sverige, men i Berlin höll den ena av två partiordf för die Linke, Gesine Lötsch, ett anförande på årsdagen av morden på Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht, där hon framhöll att kommunism är målet. Det trycktes i förväg i tidningen junge Welt och väckte stort rabalder hos högern. En del politiker där ville förbjuda partiet, andra att övervakningen måste skärpas av medlemmarna.
Hennes tal var mycket bra, men är på 3½ A4. Funderar på att översätta delar för Flamman eller Proletären. Hon börjar med ett citat av Edison, utvecklar att die Linke anknyter till Rosa Luxemburg och att partiet i sin verksamhet för sociala reformer och försvar av välfärden syftar till i framtiden ett kommunistiskt samhälle!
Det var en chans för V när Mona nobbade och bara ville ha med MP. I stället för att krusa skulle V ha kunnat utforma en egen radikal politik. Den kristne statsvetaren och socialdemokraten Ulf Bjereld skrev då att V riskerade att förlora sin själ när man ödmjukade sig för Mona. Det är väl inte bara Ohly inom V som bär ansvaret för detta.
På de förlorade fyra åren kunde man ha utformat en egen skarp politik. Skarp mot både S och SD.
Även om inte mycket fler procent vunnits hade V haft en bra grund att stå på inför valet 2014.
En historisk chans förlorades. Men är det bara att kämpa ändå!
Och i radion sa Kina-korren Hanna Sahlberg att Maos lilla röda har fått renässans, och då inte bara som nostalgiploj.