Anders Romelsjö på jinge.se

Högkostnadsskyddet höjs, Reinfeldt nöjd

Moderata Samlingspartiets strävan att avskaffa allt som kan betraktas som välfärd fortsätter i oför-
minskad takt, den här gången ger man sig på alla pensionärer, sjuka och arbetslösa – igen!

TT/DN: ”Riksdagen beslutade på onsdagen att höja högkostnads-
skyddet för besök inom den öppna hälso- och sjukvården från 900 kronor till 1.100 kronor från 1 januari 2012.

Högkostnadsskyddet för läkemedel höjs samtidigt från 1.800 kronor till 2.200 kronor.”

De som är arbetslösa, sjuka och pensionärer har sedan moderaterna tog över rodret i Sverige fått se sina realinkomster sjunka högst påtagligt, något som kallas arbetslinjen. Att dessa grupper inte får ta del av välfärden och trygghetssystemen beror på att ”arbetslinjen” ska tvinga folk att ställa sig till arbetsmark-
nadens förfogande, heter det. I själva verket handlar det om att ta från de fattiga och ge till de rika.

Hade man höjt högkostnadsskyddet i samband med att man höjde a-kassa, pensioner och sjukersättning så hade det varit mer naturligt, men nu höjer man då pensionerna urholkats allt mer, då pengarna från a-kassa eller sjukersättning sänkts. Det är en medveten och konsekvent genomförd strategi för att öka skillnaderna mellan dem som har och dem som inte har.

De fattiga blir fattigare för varje dag som går, tack för det Fredrik Reinfeldt. Några tidningar publicerar en pytteliten notis med TT-texten, andra skriver ingenting alls. Personligen undrar jag givetvis om detta beror på journalisternas löner, och på de skattelättnader de fått, de kanske inte ens ser sin nästipp?

it Andra om: , , , , dn svd ab ex sr

Jinge

, , ,
, , , ,

56 svar till “Högkostnadsskyddet höjs, Reinfeldt nöjd”

  1. Än så länge håller jag emot ekonomiskt i Alliansens Sverige men jag törs nog slå fast med säkra källor att de fattiga och sjuka ökar lavinartat just nu? Det kan vara säsongsberoende (vid jultid ökar ohälsan)orsaker men sjukvården håller på att bli nedlastad med nya patienter. Människor som klarat sig med nöd och näppe kastar in handduken. En mycket oroväckande utveckling om jag bedömt saken rätt…

  2. Jag tror inte att sådana här beslut platsar i den massmediala dramaturgin längre. Det var förr i tiden som politiska journalister satt och lusläste protokoll från riksdagen och kommunfullmäktige. Numera är det bara två saker som får stor uppmärksamhet:

    1. Sådant som planteras i mediafokus av PR-konsulter och spin doctors.

    2. Skvaller, interna intriger och personliga motsättningar. Sådant som förutsätter ”anonyma partitoppar” och/eller diverse inbäddade reportrar (som Expressens Niklas Svensson).

    Höjt högkostnadsskydd saknar alla spännande ingredienser. Ingen nerv, inga heta debatter, ingen partiledare som kan tvingas avgå. Bara ett vardagligt politiskt beslut som får konsekvenser för en just nu inte särskilt prioriterad väljargrupp.

    • Den ingår förvisso i punkt ett men den är så upphypad att den förtjänar en extra punkt i din lista. Jag menar alltså, punkt 3. Juholt. Rätt och slätt. Skulle han avgå skulle antagligen punkten ersättas med namnet på nästa (s)ledare. Hela listan känns lite som Asimovs robotlagar; punkt 2 gäller, i alla enskilda fall då den inte interfererar med punkt 1. Eller … varför inte ”nya medias 3 lagar”; 1. du skall lyda reinfeldt. 2. du skall lyda moderaterna om det inte kommer i konflikt med lag 1. 3. du skall lyda näringslivet, om detta inte kommer i konflikt med lag 1 och 2.

  3. Det är intressant att se hur dagens enda analyserande media är bloggar. Massmedierna säger bara vad som görs osv. men nämner inget om konsekvenserna eller sätter in det i något sammanhang. Som du skriver, höjning av högkostnadsskyddet må väl höjas i en högkonjunktur med minskande fattigdom. Men nej nej! Nu ska Reinfeldt in och se till att Sverige blir ett mini-USA!

  4. Och denna nya ekonomiska åtstramning – bland många andra – sjösätts nu för människor som behöver sjuk-läkevård; SAMTIDIGT som ett GIGANTISKT och OSÄKERT lån på 100 MILJARDER kronor till EU:s Euroräddningsfond lanseras av denna högerextrema regering. Från och med nu är ALLA fortsatta inskränkningar & försämringar i vanligt folks trygghet & välfärd FULLSTÄNDIGT oanständiga och omoraliska, det finns inte – vare sig politiskt eller ekonomiskt – längre något om helst anständigt försvar för vad Reinsvälts gäng håller på med. Nu om aldrig förr borde gränsen vara nådd för vad vi kan stå ut med! 100 MILJARDER för att bidra till att försöka rädda & bevara en dödsdömd valuta – som vi i demokratisk ordning – redan sagt nej till? Och så ska vi vanligt folk TVINGAS betala denna räddningsaktion?? Hur djupt sover det svenska folket egentligen??

  5. Visst har ett höjt högkostnadsskydd sina baksidor. Vad ni glömmer är att konsumtionen av läkemedel är för hög. Högre priser = lägre efterfrågan. Förhoppningsvis leder detta till att var och en tar större ansvar för sina hälsa. Motion räcker långt. Varför skall skattemedel gå till läkemedelsbolag?

    • Det var inte en särskilt klok kommentar. Det rimliga är INTE att begränsa läkemedelskonsumtionen med höjda priser, det enda vettiga är att läkarkåren tar sitt arbete på allvar. Ni moderater gör vad ni kan, men ni sprattlar faan så illa!

    • Men, menar du på allvar vad du skriver?! Om så måste jag fråga dig vilken diagnos du har fått? Eller är du (m)öjligen en av de ’lyckliga’ (m)änniskor som gått på (m)yten att de som inte är rika och friska försatt sig i sina tillstånd själva av egen fri vilja därför att de gillar läget och därmed inte förtjänar något annat?

      Minns ’jag tänker, alltså finns jag’. Tyvärr, får man väl säga, värkar det inte vara allmängiltigt i dagens svedala…

      • Givetvis kan man inte välja att bli sjuk. Men många besvär som kräver långtgående läkemedelsbehandling kan förebyggas med bättre levnadsvanor och arbetstider/arbetsställningar.

        • Jaha så du accepterar att man kan bli sjuk i alla fall? Förvisso är ett sunt leverne bra och förebyggande men vissa blir sjuka trots det.

          Kollegan som levde på det mest sunda sätt jag hört talas om fick trots det cancer. Ska då vederbörande förvägras möjligheten till läkarvård och mediciner därför att man inte har ett berg av pengar? Såg i en av dina senare kommentarer att du rekommenderar att hyra ut lägenheten för att klara av sådana kostnader. När jag hör den typen av kommentarer, oavsett varifrån de kommer, tvingas jag återigen konstatera att tillgången på empatilösa septika individer i samhället finns, kommer förmodligen alltid att finnas och dessutom ta sig fram i maktpositioner. Gissningsvis därför att den typen av människor sägs ha en viss förmåga att förtrolla sin omgivning med löften om guld och gröna skogar, som sedan visar sig vara av samma kvalitet som kejsarens nya kläder.

          DB, lilla vän, dina synpunkter är givetvis värdefulla för vissa. Men för andra får du nog finna dig i att åsikterna, eller delar av dem, kan orsaka kraftiga vomeringsanfall.

          • DB, lilla vän, dina synpunkter är givetvis värdefulla för vissa. Men för andra får du nog finna dig i att åsikterna, eller delar av dem, kan orsaka kraftiga vomeringsanfall.

            Vi kanske ska bestämma träff med honom och ordna en kollektiv kräkafton.. :-)

            • Hehe, förvisso. Men hur många procent får vara med? Över eller under genomsnittet? Ska man cykla eller promenera till platsen, så man får lite motion och håller sig frisk och kry? :-)

    • Visst är motion bra men inte tusan lär jag bli frisk av det? Du gör en grov generalisering som saknar verklighetsförankring! Som vanligt utan respekt för de sjuka. Jag måste ha mina mediciner och de är svindyra. Problemet ligger hos läkarna och läkemedelsindustrin. Inte hos den sjuke!

    • Hmm. Du nämner motion? Som på ett arbete? Ett arbete med dålig arbetsmiljö?

      Sanningen är att många sjuka är just sjuka av dåliga arbetsställningar och hälsofarliga arbeten. Moderaterna tror inte på att kontrollera företags omtanke om sina medarbetare och trots att tjänstesektorn (med sina musarmar och liknande) växer så är Sverige fortfarande en industrination. Du kan inte motionera bort dålig arbetsmiljö, däremot kan man lagstifta och kontrollera företagen ifråga.. Det ger dock inte moderaterna någonting alls för. Arbetslivsinstitutet är nedlagt och arbetsmiljökontrollerna har gått ned ordentligt. Det finns ingen ambition längre från regeringshåll till FÖREBYGGANDE arbete mot arbetsrelaterade sjukdomar.

      Men det är ju klart, Fredrik Reinfeldt tycker ju vi är mentalt handikappade allihop så det är väl bara psykosomatiskt??

    • DB,
      ”Motion räcker långt”
      Är du helt väck? Det räcker ungefär lika långt som Reinfelt Arbetslinje räckte när man Utförsäkrar Sjuka människor och tror att, bara man tar bort Sjukpenningen så börjar den sjuke att Arbeta!

    • Tack för den länken. Förskräckligt och sorgligt. Men tydligen räcker inte ens sådana rapporter till för att vissa ska förstå hur illa det är. Finns det inte något samband mellan berusning och tunnelseende? Makt berusar…

    • Det låter inte bra att välja bort läkemedel om man har cancer. Visst, smärtlindring kan man strunta i, men bromsmediciner bör man ta. Kanske kan han/hon hyra ut en del av lägenheten för att ha råd?

      • Det verkar som om du är ett troll, en människa som skriver skiit bara för att reta upp folk. Det har hänt att trollen tar sig in här och kan skriva kommentarer, men de blir aldrig långvariga.

      • DB, empatistörning betyder att personen saknar möjlighet att tänka och känna några andra känslor utöver sina egna.
        Det måste vara ledsamt och torftigt att behöva dras med en sådan personlighet.

        • Det måste vara ledsamt och torftigt att behöva dras med en sådan personlighet.

          Jag tror inte att de som saknar empati lider av det, det är nog bara omgivningen som lider.

        • Jag förstår inte hur vi kan betrakta detta så olika. Är man mer empatisk om man föredrar frikostiga subventioner? Eller rättare sagt, är det bara på det sättet man kan hysa empati? Det låter ytterst allarmerande. Själv har jag småjobbar inom vården under min studietid. Slitsamt, men förutom lönen var det av stor glädje att se tacksamhet hos vårdtagaren, trots deras smärtor.

          Alla har möjlighet att göra prioriteringar, alla har möjlighet att lägga upp en liten buffert för oväntade utgifter. Detta faktum i kombination med ett högkostnadsskydd är ett bra sätt att stimulera individuellt ansvar och samhällsskydd.

          Jag ser det som dubbla vinster. Ni verkar vilja att allt skall vara mer eller mindre gratis från första kronan. Är det verkligen hållbart då kostnaderna för läkemedel skenar?

          • Alla har möjlighet att göra prioriteringar, alla har möjlighet att lägga upp en liten buffert för oväntade utgifter.

            Vad gullig du är. Jag känner flera som aldrig har råd att köpa pålägg till sina smörgåsar, men sådant finns inte i din värld.

            Jag har arbetat inom kommunal och primärkommunal (landsting) socialtjänst i närmare trettio år, och jag har träffat mängder med människor som lever under fattigdomsstrecket, de kan inte lägga undan en enda krona. Men sådant finns inte i din värld, ni högermänniskor har det bra och tror att alla har det lika bra. Det är en så pinsam von oben-attityd så att vi andra inser att du inte fattar det själv. Du är, som jag skrev i en tidigare kommentar dum i HELA huvudet.

            Det gör faktiskt att det oxo är synd om dig, lev du i din drömvärld så länge du kan.

            • Jag tar inte hänsyn till grupper/individer som lever under de premisser du ger exempel på. Deras situation kan inte diktera vilken nivå subventionerna kan ligga på. De är, proportionellt sätt, ytterst få – därav min generalisering om att alla kan prioritera.
              Alla sänka bidrag, subventioner och stöd innebär naturligtvis stora problem för de du nämner. Men för alla som har en stadig inkomst kan man göra prioriteringar.

              Jag vidhåller därför en balans mellan individuellt ansvar och vad samhället bidrar med. Det är tråkigt att diskussionen om var denna gräns går övergår till att du idiotförklarar mig. Jag tror inte det är väg för dialog.

              I alla samhällen kommer det finnas individer som har det svårt, problem och som drabbas av reformer och ekonomiska beslut på central nivå. Det kommer alltid finans individer som trillar mellan stolarna. Jag anser inte det samhällsekonomiskt försvarbart att minska denna klyfta med ökade subventioner på läkemedel.

              Personligen ser jag gärna att de insparade slantarna på höjt högkostnadsskydd går till fler idrottstimmar i skolan! :)

              • Det jag protesterar mot är att högerregeringen ÖKAR klyftan. Förstod du inte det?

                ”Det är tråkigt att diskussionen om var denna gräns går övergår till att du idiotförklarar mig.”

                Det är ju direkt oundvikligt när man resonerar som du gör. Du är en knodd i ordets rätta bemärkelse, och du är antagligen född sådan oxo.

                • Förför sådan människosyn – att idiotförklara de som har en annan åsikt?

                  Till sakfrågan: läkemedelskostandera ökar och utskrivningen lika så. Antalet äldre ökar vilket spär på kostnaderna ännu mer. Fler skall dela tillgångarna = höj subventionströskeln.

                  Ökade klyftor är, antaget nuvarande löntagarskatter, en konsekvens av fler äldre + färre förvärvsarbetare.

            • Förhoppningsvis har individer som tvingas till fas 3 haft år på sig att bygga upp en buffert. ALLAs sparande måste öka! Ytters få yrkesverksamma svenskar har en buffert på 10000kr. Det är inte bra.
              För de utan buffert i fas 3 är situationen ytterst svår. Vänner, släkt och samhällets bidrag och möjligheter (tex utbildning) är stödet.

              Jag kan bara instämma i behovet av att redan i småskolan etablera ett sinnelag för sparande. Slösande måste minska.

              • Förhoppningsvis skriver du DB i alla fall om buffert. Men tänk om man inte haft denna möjlighet då, eller bufferten redan gått åt p.g.a. att man blivit långtidssjukskriven/alternativt utförsäkrad, vad ska man använda för pengar då? Ett jätteproblem nu är ju att de regler som finns inte är anpassade för verkligheten. Vore det helt som det skulle så borde t.ex. FK’s regler variera beroende på hur snabbt en person får rädd vård. Bara en sak att tänka på….

                • Men samhället kan inte ta hänsyn till allt!

                  Visst kanske det är så att du varit långtidssjukskriven sedan gymnasiet, men hur sannolikt är det? Hur många talar vi om?

                  Vi har beg. resurser och måste prioritera. Läkemedelssubventioner kan inte ta hänsyn till allas ekonomiska situation. Det finns alltid någon som inte kan betala. Av det följer att allt skall vara gratis. Det är inte hållbart!

          • Alla har inte möjlighet att ”lägga upp en liten buffert”. Hur ska de göra? De får skylla sig själva eller? Nä nu vet jag, de får sluta äta, eller sluta köpa lokaltrafikskortet, eller stänga av el, vatten, värme och telefon. Eller varför inte skippa läkarbesök och mediciner. Mediciner är ju verkningslösa eller? Så kan man alltid prioritera, då blir det väl en slant över. Eller man kan hyra ut lägenheten och sova på bänken i parken. Eller? Säg sen om jag inte har konstruktiva idéer?!

            Jag hör ju hur korkade de förslagen är, men jag kanske är ensam om det?

            Återigen detta bättre rik och frisk än fattig och sjuk. För rik och frisk kan ju lätt prioritera till det med en liten buffert för det oförutsedda. Den lågavlönade trebarnsmorsan som måste ha två mer än heltidsjobb för att få ihop till det allra nödvändigaste kan kanske inte det. Javissja, jobbskatteavdraget ger ju mer i plånboken… Men vederbörande hinner då ej heller motionera, få sitt sömnbehov tillgodosett och förmodligen inte heller ha någon vidare arbetsmiljö att tala om. Men allt det spelar väl ingen roll, för det finns alltid ett gäng med mer som kan?!

            Således, de som inget har får gå utan. Så enkelt genomskådad är den ideologin.

            Tacksamheten hos vårdtagarna nämner du. Tacka fan för att de som kommer i åtnjutande av vård är tacksamma. Men de som behöver vård och inte får någon därför att rajraj et co inte anser de har råd? Fö minns vi ju personen med två amputerade ben som behövde hjälp för att få en permobil, men inte fick det då tillståndet var övergående… Dvs, man ansåg väl att benen skulle växa ut igen så att personen ifråga skulle kunna stå på egna ben igen.

            Prioriteringar, jo jag tackar jag… Ren och skär illvilja parad med dumhet, allt inspirerat från ovan med hjälp av ett antal pax som stödjer det.

            DB, bara en stilla liten undran så där i största allmänhet. Har du någon gång hör talas om det omodärna begreppet solidaritet? Inte fackföreningen alltså…

            • Det är inget fel på solidaritet. Vi har flera frivilligorganisationer som gör ett suveränt arbete för människor i kris och nöd. Jag betalar kyrkoskatt men är inte troende och går inte i kyrkan. Jag stödjer Stadsmissionen varje jul.

              Samtidigt är min utgångspunkt att det finns vinster att göra om individer tar större ansvar (utbildning, jobb, ekonomisk prioritering och avsättning till sparande etc…etc…).
              Det är naturligtvis inte till någon hjälp om man redan ÄR utsatt. Tanken är att minska antalet som tvingas in i svåra situationer genom att jobba förebyggande.
              * se till att alltid ha en buffert
              * dra ner på ”onödiga” utgifter som alkohol och tobak
              * handla billigare och konsumera vardagsvaror tillsammans med andra
              * flytta dit jobben finns

              • Suck, jag ger upp. Efter att ha skrivit ett tämligen utförligt svar gav till och med kommentarsfunktionen upp och allt försvann.

                Kan bara konstatera att jag håller inte alls med dig. Vilket i realiteten betyder att min åsikt om rajrajs ideologi ’sköt dig själv och skit på andra’ som icke föredömlig står fast. Jag anser att det är ytterligt oempatiskt, osolidariskt, osmakligt och alla övriga passande oord.

                Tycker exv att påståenden som ”Jag tar inte hänsyn till grupper/individer som lever under de premisser du ger exempel på.” och ”Det är naturligtvis inte till någon hjälp om man redan ÄR utsatt.” säger och förklarar allt om din inställning till såväl politik/ideologi samt dina medmänniskor.

                • All forskning utgår ifrån genomsnitt. Varför skall jag använda en annan terminologin?

                  Jag skriver att jag tar hand om mina nära och kära, vänner och bekanta. Är det att tänka på sig själv och skita i andra?

                  Herregud. Det finns en gråskala. Hitta den och du förstår vad jag bygger min samhällsyn på.

                  • Tja, det är ju inte alla som är dina nära, kära och bekanta DB. Det finns de som inte ens har några nära, kära och bekanta. Men de kan man väl skita i?! De är väl onödiga i ’den som har ska varda givet’ samhället?

                    >>>
                    Herregud. Det finns en gråskala. Hitta den och du förstår vad jag bygger min samhällsyn på.
                    >>>

                    Aha, gråskala. Färgblindheten förklarar ju en hel del. Då förstår jag. Det var ju rackarns synd om dig. Tänk vad mycket du då har missat av den reellt existerande verkligheten.

                    Om läkarvetenskapen får tillräckliga resurser kan man kanske hitta en metod att bota färgblindhet. Men det lär väl heller inte hända med rajraj et co vid rodret. För liten procent drabbade, på fel sida om genomsnittet…

                    • Nu tycker jag debatten har spårat ur :( personangrepp leder ingen vart.

                      Samhället kan inte konstrueras och anpassas efter att ta hand om de som inte har några nära och kära, eller vänner öht. Det finns frivilligorganisationer och föreningar för den som vill knyta kontakter och bli en del av ett sammanhang.

  8. Till alla som svarade på mitt senaste inlägg:

    Givetvis generaliserar jag. Givetvis finns det situationer då motion/rehab inte räcker någonstans.
    Jag talar om ett genomsnitt. Vi lägger ca 5-8% av vår lön på kosmetika och vårdprodukter. Jag menar att det finns marginaler, i genomsnitt, för att betala högre konsumentpriser på läkemedel upp till en viss nivå (då det även i fortsättningen kommer vara gratis). Vissa verkar tro att patienten skall bära hela kostnaden vilket inte är sant? Vi talar om att höja nivån!

    Förskrivningen av läkemedel, och konsumtionen av densamma, är för hög. Hårt drabbade patienter, främst inom cancer eller hjärtproblematik, hinner snabbt komma upp på nivåer över 2000 kr. Sedan är det gratis även för dessa. Det är min poäng: den som är tillfälligt sjuk får finna sig i högre kostnader, medans de med långtgående problem fortfarande står under samhällets subvention. Bra!

    Individer med lägre utbildning/lönenivå har sämre hälsa och visar även upp en högre konsumtion av ”livsstilsläkemedel”. En del, men bara en del, av problemet stavas ökad motion, bättre matvaror och mer avkoppling.

    Ni måste hålla med om att många läkemedel är onödiga? Nyttoeffekten jmf bättre levnadsvanor är marginell. Individer måste ta större ansvar för sin hälsa. Om man vill ha ett skydd från första tabletten: teckna en privat försäkring!

    • Jag är rädd för att du är dum i HELA huvudet DB! Jag, som varande nybliven folkpensionär, trodde att jag skulle få ut betydligt mer i pension än vad jag faktiskt får. Eftersom jag dessutom har ett allvarligt fel på mitt hjärta så måste jag äta nio (9) mediciner dagligen. Det känns muntert att högeridioter tycker att jag ska motionera… :-(

      • Som sagt, jag talar om ett genomsitt. Du lider helt uppenbart av ytterst stora besvär. Motion kan naturligtvis inte hjälpa dig för det, men du kan precis som alla andra må bättre av att röra på dig.
        Om du äter så många mediciner faller du sannolikt inom högkostnadsskyddet. Vad brusar du upp för?

        • Som sagt, det är ju bara höjt motsvarande några pilsner på krogen och/eller några påsar chips… Det har ju alla råd med, i fablernas värld då?

          Någon sa en gång att ’dumheten är för dum för att dö’. Ju mer tiden lider förstår jag att det är sant. Det är godheten som undan för undan dör ut, utträngd av dumheten.

    • Aha, nu förstår jag kanske. Du gör alltså i sann ledarstil det samma som rajraj och hans gäng. Alltså talar i procent och genomsnitt, men glömmer de som ligger långt under eller vid sidan av dessa grupper/kategorier. Dvs, är man rik och frisk klarar man sig under det att om man är fattig och sjuk så får man skylla sig själv.

      Jag blir alldeles matt när jag hör de människor som faktiskt på allvar anser att det är människovänlig, medkännande och fin politik/ideologi att förhålla sig så till sina medmänniskor. :-(

      • Visst blir procent och genomsnitt besvärande för de individer som befinner sig i den ena ytterligheten.
        Men ALL nationalekonomi/samhällsekonomi utgår ifrån genomsnitt. På dessa grunder tar våra politiker större beslut. Visst finns det skäl att strunta i procent och titta på enskilda individer (vilket ofta görs i media). Det är inte fel att ta beslut på dessa grunder, men alla beslut bör dessutom formuleras i generella termer (annars blir det svårt att jämföra olika områden med varandra, dvs ta reda på var reformer och stöd gör störst nyttta, eller hur?)

  9. >>>DB on 21 december, 2011 at 17:11

    Nu tycker jag debatten har spårat ur :( personangrepp leder ingen vart.

    Samhället kan inte konstrueras och anpassas efter att ta hand om de som inte har några nära och kära, eller vänner öht. Det finns frivilligorganisationer och föreningar för den som vill knyta kontakter och bli en del av ett sammanhang.
    <<<

    Sorry DB, kommentarsträdet tog slut, men du får ursäkta det var naturligtvis inget personangrepp, det var endast medlidande över din oförmåga att se mångfalden av färger.

    Fö ser jag ju en radikal byggsten där vår syn på medmänniskorna och sättet att förhålla sig till dessa skiljer sig åt. Det är när du nämner att samhället inte kan konstrueras etc.

    I klansamhällena tar man hand om varandra klanvis. Det är väl det närmaste jag kan tolka ut av ditt sätt att, som du säger, empatiskt ta hand om nära och kära. Och oxo det som förespråkas av rajrajs gäng. Dvs ta hand om dem som har, tillgångar, vänner bekanta etc (m.a.o. klanen), och låt de andra klara sig själva.

    Nu vill jag mena att i ett modernt samhälle med tänkande, kännande, empatiska individer hjälps alla åt, oavsett släktskap och andra band, att ta hand om varandra. Frivilligorganisationer är ett sätt att organisera detta, vilket iofs kan fungera till viss del. Men det bygger just på frivilligheten att de som har ska dela med sig. Haken är att det inte fungerar så. De som har, vill ofta ha kvar, helst ha mer och dessutom inte dela med sig. Om det inte var så skulle ju inte rajrajs gäng vara så pass poppis att de kunnat hanka sig kvar, även om det hängde på att de måste få hjälp av SD.

    Så vitt jag kan se är ett välbyggt och genomtänkt system med skatter som i sin tur kan ligga till grund för samhällets, dvs människornas, behov, där ju bla bistånd till de som inte kan klara sig själva ingår, ett synnerligen förnuftigt system, som naturligtvis även det kan lida av sina skavanker beroende på exv den så kallade mänskliga faktorn. Men grunden att alla bidrar i mån av förmåga och de som behöver kan få hjälp ser åtminstone inte jag som något felaktigt utan tvärtom verkligen vettigt och naturligt. I ett sådant system, om det är genomtänkt förstås, har man givetvis täckt in även de som faller utanför genomsnitt och procentuella medeltal eftersom de har behov och väl också ska få leva människovärdigt? Rajrajs system fungerar inte så i likhet med det som du hittills beskrivit, där det tvärtom är så att man inte ska ta hänsyn till eventuella små restprocent hit eller dit. Dvs de som inte klarar att hålla sig inom marginalerna har förlorat och behövs inte eller bör helst inte finnas längre om nu inte någon särdeles vänlig själ förbarmar sig över dem och av medkänsla skänker ett fat gröt då och då.

    De här båda systemen är skilda ur ett antal perspektiv där människorna kan förstöra båda (systemen alltså), och gör det allt som oftast. Det finna alltid giriga, egoistiska, psykopater som skor sig oavsett vilket system det handlar om. Oftast befinner de sig i toppskikten varför allt så småningom brakar ihop. Dock, den viktigaste skillnaden, huruvida den enskilda inte så tursamma människan ska tillåtas överleva på ett värdigt sätt, är kanske enligt mitt perspektiv den allra väsentligaste. Det är ju det som är skillnaden mellan dem andra djuren och oss som kallar oss människor.

    Kontentan av allt detta babblande torde bli att det är synd om mänskligheten…

    • Intressant inlägg. Jag tycker du har många bra infallsvinklar!

      Frivilligorganisationernas verksamheter bör stöttas ekonomiskt (bidrag, ränteavdrag, arv och gåvor).
      Glöm inte bort att många stora företag och välbärgade individer hör till de som skänker mest.
      Sammantaget utgör vare sig det ena eller det andra ett optimalt samhälle, men att individer tar hand om varandra, oavsett bakgrund, situation och härkomst är naturligtvis positivt. Jag tror inte billigare läkemedel knyter individer närmare varandra.

      • DB, varför inte sadla om från sjuksköterska till kanslist
        i Schlingmanns närhet?
        Även om det mesta du anser redan är sagt
        så är din iver något
        som Rajraj borde ta till vara på.

        • Jag tycker mina argument är fullt neuatrala och går att hitta hos såväl (m) som (s). Det är självklart att samhället inte kan konstrueras efter en liten liten skara som inte kan/vill betala. Det går alltid att hitta individer som inte har råd – tyvärr. Allt gratis är inte hållbart! Förståelse är sunt förnuft, inte politik.

          • Du samlar minuspoäng i en rasande fart. Fortsätter du kan du bli förmögen, tänk vad bra betalt du skulle få av Wall Enberg & Co för att du för deras talan. Skriv nåt snällt om deras imperium oxo så kanske de upptäcker sin vän..