Har IMF ändrat policy?


I en artikel här 8/2 ”Vad står IMF och Världsbanken för?” beskrev jag några karakteristika för IMF och Världsbanken mot bakgrund av två artiklar i nr 12 av FIB/Kulturfront förra året. Den ena artikel hette ”Så förlorar USA kontrollen över världsekonomin” och var skriven av Pål Steigan, som menade att ”Världsbanken och IMF är kända för att vara verktyg för den amerikanska ekonomiska politiken.”

Steigans artikel följdes av en intervju med Lars Ahnland, doktorand i ekonomisk historia och tidigare ekonomijournalist i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och hade titeln ”En föråldrad syn på IMF och världsbanken”. I en andra artikel 11/2 beskrevs några insatser av IMF och Världsbanken samt en värdering – av en kommission till USA:s kongress. Uppgifterna kommer främst från böckerna ”Debt, the IMF and the World Bank– sixty questions and sixty answers” av Toussaint & Millet (2010) och ”USA som världspolis” av Karlström & Romelsjö (2013).
IMF logo imagesCA6P1CDB

I denna tredje artikel behandlas frågan om IMF och Världsbanken ändrat policy, med beskrivning av behandlingen av Ukraina och Grekland. Möjligen återkommer jag med försök till mer ingående analys. Avsnittet om Ukraina kommer bl.a. från en artikel av Niles Williamson på Globalresearch.
Chefen för Internationella valutafonden (IMF) Christine Lagarde meddelade 12/2 att IMF kommer att ge Ukraina ett räddningspaket på 17,5 miljarder US dollar. Lagarde sa till reportrar att lånet innebar krav på reformer som skulle vara ”en vändpunkt för Ukraina.” Detta kom samma dag som deklarationen om en ny vapenvila mellan Kiev och separatisterna i östra Ukraina. Hon uppgav att avtalet skulle ”stödja en omedelbar ekonomisk stabilisering i Ukraina samt en uppsättning djärva politiska reformer som syftar till att återställa stark tillväxt på medellång sikt och … förbättra levnadsstandarden för det ukrainska folket.”

Svaret från de ekonomiska marknaderna var övervägande negativa. Den ukrainska valutan hryvnian föll med 3 procent mot dollarn och har förlorat 67 procent av sitt värde mot dollarn under det senaste året, vilket allvarligt påverkar levnadsstandarden i landet och minskar statens inkomster. Ändå innebär avtalet en ytterligare omstrukturering av den ukrainska ekonomin till förmån för västerländska affärsintressen och för Ukraina bort från det nära ekonomiska samarbetet med Ryssland. Eldar Vakhitov, ekonom vid Barclays sa till Bloomberg Business ”Det nya programmet meddelade idag täcker underskottet, men inte gå mycket längre än så. Regeringen i Ukraina får nu vända sig till obligationsinnehavare att diskutera omstrukturering av skulden.”
greek labour costs

Den ukrainska ekonomin, vilket är i spillror i efterdyningarna av förra årets USA och EU-stödda statskupp minskade med mer än 7 procent under 2014 och beräknas av Världsbanken att minska med drygt 2 procent under 2015. Enligt officiell statistik har inflationen stigit dramatiskt från 1,2 procent i början av 2014 till nästan 29 procent förra månaden. Arbetslösheten låg på 9,9 procent i september förra året och väntas stiga till mer än 10 procent i år.

Det nya låneavtalet är ett förspel till genomförandet av ytterligare chockterapi mot arbetarklassen i Ukraina. Lånepaketet bygger på genomförandet av djupare åtstramningar som kommer att förstöra levnadsstandarden för de mest utsatta. Vid slutet av december antog Ukrainas parlament ett ekonomiskt program för 2015-2020 med en rad åtgärder som innebär en avsevärt sänkt levnadsstandard för arbetarklassen i hela landet. Däri ingår ”storskalig privatisering av statlig egendom under lämpliga ekonomiska villkor”, och finansiell omstrukturering av det statliga olje- och gasbolaget Naftogaz. Statsbudgeten kräver också uppsägningar av 10 procent av landets offentliga anställda och partiell privatisering av sjukvård och utbildning. Staten kommer också att stänga 32 olönsamma kolgruvor, lägga 24 gruvor i malpåse och sälja ut 37 gruvor mellan 2015 och 2019.

Enligt villkoren i tidigare IMF-avtal har Kiev regimen redan sänkt subventioner för naturgas och uppvärmning av bostäder. Priset som betalas av ett vanligt hushålls för naturgas och uppvärmning av bostäder höjdes till 56 procent och 40 procent, respektive, av importpriset 2014. Enligt den nya budgeten skulle de återstående priskontrollerna och subventioner elimineras, vilket ökar konsumentpriserna på gas 3-5 gånger i löpande priser.

Det nya låneavtalet ersätter det tvååriga lånet på 17 miljarder som beviljades i april förra året. Av detta tidigare lån. Knappt 5 miljarder kommer att förlängas av detta län, vilket gör att Ukrainas totala låneskuld blir 22 miljarder dollar. Utöver IMF-avtalet, har EU lovat 2 miljarder dollar i lån liksom USA:s regering. Det totala ekonomiska stödet väntas uppgå till 40 miljarder euro under de kommande fyra åren.

Kiev-regimen förbereder sig för att införa krigslagar för att undertrycka social opposition som kan komma mot åtstramningarna och militariseringen. En proposition har lämnats till riksdagen förra veckan. Den innebär att ”Offentligt förnekande eller rättfärdigande av den ryska militära aggressionen mot Ukraina 2014-2015″ till ett brott med en möjligt straff som sträcker sig från en tunga böter till fem års fängelse. Om detta lagförslag godkänns så kriminaliseras all opposition mot regeringens operationer mot de pro-ryska separatisterna.

Grekland
IMF krävde minskade statsutgifter med 10 procent och 40 procents reduktion av hälso- och sjukvårdsbudgeten i Grekland, alltmedan lånemedlen mest gick till storbanker. Arbets- och hemlösheten ökade kraftigt, liksom självmorden. New York Times rapporterade att IMF och ECB skickade pengar, avsedda för Grekland, direkt till banker i USA, Storbritannien och Tyskland som bidragit till Greklands katastrofala ekonomi i stället för att hjälpa landet. IMF erkände, liksom efter kriserna i Sydostasien i slutet av 1990-talet, att man underskattat riskerna med åtstramningspolitiken. Man hade gissat att besparingar på 10 miljarder skulle medföra en BNP-ökning med 20 miljarder, men det blev ingen BNP-ökning utan tvärtom.
Kajsa Ekis Ekman som följt Syriza sedan 2011 skriver ”Det program som trojkan (ECB, EU och IMF) har underkastat Grekland med hjälp av koalitionsregeringen har varit ett ekonomiskt fiasko. När Grekland gick in i trojkans program låg statsskulden på 120 procent och arbetslösheten på 13 procent. Idag ligger statsskulden på 177 procent och arbetslösheten på runt 30 procent. Ungdomsarbetslösheten har nått upp till siffror runt 60 procent. Utbildade ungdomar har lämnat landet en masse. Trojkan har haft fem år på sig och använt nära 300 miljarder euro och landet är i betydligt sämre kondition nu.”
Kajsa Ekis Ekman Chef-ekonomen vid Arena Sandro Scocco skriver i sin intressanta artikel ”Därför hade alla fel om Grekland” att ”Med höga fiskala multiplikatorer blir det direkt kontraproduktivt i en skuldkris med åtstramningar. Greklands statsskuld på runt 110 procent i inledningen av krisen steg enbart på grund av minskad BNP till över 150 procent, utan att de lånade en enda ny euro. Keynes gamla recept håller alltså sannolikt fortfarande, spara i goda tider (då det inte kostar något) och slösa i dåliga tider (då det gör stor nytta). Detta borde ha lett till en omläggning av Greklandspolitiken redan för två år sedan. Det gjorde det inte.”

Han skriver också ”När makten skrev den grekiska krisens historia så handlade den om oansvarigt lånande, lata greker och fusk. Det är en myt. En bättre beskrivning av krisen är kollektiv aningslöshet, brister i EMU:s regelverk och misskött krishantering från EU:s sida.”

* Skatterna har ökat för att leverera ännu mer kapital till banker och företag, med den grekiska staten som mellanhand.
* Företagen fick före krisen ekonomiskt stöd av grekiska staten och EU för att flytta verksamheten till låglöneländer för att öka sina vinster.
* IMF krävde minskade statsutgifter med 10 procent och 40 procents reduktion av hälso- och sjukvårdsbudgeten i Grekland. Antalet självmord har ökat kraftigt. Antalet HIV-fall ökade med 52 procent, sedan man slopat HIV-preventivt arbete. Vårdköerna ökade och tillgången till insulin minskade så att 50 000 diabetiker hade svårt att få insulin. Antalet besök på grekiska kostnadsfria eller billiga »gatukliniker« tiodubblades.
* Grekland har tvingats stänga 50 sjukhus.

Inte att undra på att stora demonstrationer förekommit!

Island utgör det främsta alternativet till en åtstramningspolitik. På några år ökade Islands BNP kraftigt och var år 2007 60 procent högre än i USA, fast det var främst ett fåtal islänningar som gynnades. Mitt under landets värsta bankkris då alla banker gick omkull ökades hälsoutgifterna med 20 procent. I oktober 2012 föll BNP med 13 procent, börsen med 90 % och den ena banken efter den andra gick i konkurs. Arbetslösheten steg och var tredje islänning förlorade sin bostad. Island vände sig till IMF men tackade sedan nej till IMF-paketet, som krävde att vårdutgifterna skulle minska med 30 procent. Det skedde ingen ökning av självmord, hjärtinfarkter och psykiska sjukdomar, och i FN:s rapport om lyckonivån i världen 2012 behöll Island sin tätplats. Wall Street Journal skrev om ”Miraklet på Island” och om ”Världens största framgångssaga.”

Grekland demonstration

IMF:s insatser i Ukraina och Grekland tyder på att IMF ångar på i gamla, utslitna och skadliga hjulspår. Ämnet förtjänar en mer ingående analys. Man noterade för några år sedan att dåvarande IMF-chefen Strauss-Kahn verkade ha en annan uppfattning än USA om IMF:s policy. Han var positiv till idén om en ny internationell reservvaluta, i ställer för dollarn. Den skulle lanseras vid G8-mötet i maj 2011. I stället kom affären med hotellstäderskan skriver Thierry Messan på Voltairenet… (Jag hoppas få tid att penetrera detta längre fram.)


intressant.se, , , , , , , , , , , , , , ,

Globalresearch om IMF och Ukraina Voltairenet World Socialistic Web site om UkrainaMichael Roberts blogg Läkartidningens recensionSvD recensionExpressen recension DN Debatt 29/1 DN 28/1 Svensson-bloggen SvT Uppdrag Granskning 12/12 Svd 12/12 AB 12/12 DN 20/9
SvD 20/9 Aftonbladet 20/9 Expressen 20/9SvT 20/9 DN 7/9 SvD 7/9 Aftonbladet Expressen 7/9
SvT 7/9
Sveriges Radio 7/9 DN 6/9 , Occupy Wall Street 4/9 ,SvD 6/9 , Expressen 6/9 , Aftonbladet 6/9 , SvT 6/9 , Sveriges Radio 6/9 , DN 2/9 , Aftonbladet 2/9 , SvD 2/9 ,
Observer BBC undersökning 2009 Läkartidningens arkiv

  1 comment for “Har IMF ändrat policy?

  1. 19 februari, 2015 at 20:15

    Tidningen Proletären nämner denna vecka i en artikel om Grekland att de första nödlånen på 247 miljarder euro främst gick till att betala ränta och amorteringar till bankerna som lånat pengar till Grekland. (Man kan undra över deras riskberäkningsförmåga). Genom trojkan garanterar regeringarna i EU-länderna – dvs. i praktiken skattebetalarna – att dess banker får pengarna tillbaka. Dessutom ställdes sådana krav på Grekland som nämnts ovan och som försämrade förhållandena så mycket. Dvs. folket får betala. Lånen till länder i Sydeuropa tidigare har gynnat Europas främsta exportnation Tyskland. Syriza får stöd av en rad inflytelserika ekonomer, som Paul Krugman. Även Financial Times ska 15/2 stött Greklands linje.
    Och normalarbetstiden i Grekland är högre än i Tyskland..

Comments are closed.