Idag så gör några av dem som är parter i Mellanösternkonflikten det som Barack Obama lovade att göra i sitt berömda tal i Kairo, det tal som applåderades men som visade sig bara bestå av varm begagnad luft.
Ekot: ”Vid lunchtid idag hålls en högtidlig försoningsceremoni i Kairo mellan de bittra palestinska rivalerna Hamas och Fatah. Försoningsavtalet är ett resultat av egyptisk diplomati, det första konkreta tecknet på att det nya Egypten har en ny utrikespolitik. Israel har dömt ut det som ett hårt slag mot fredsprocessen. Och i Washington är man inte belåten. Men avtalet är ett resultat av de ommöbleringar de arabiska revolterna orsakat i politiken.”
Att israelerna är oroade är lätt att förstå. Landet försöker inbilla sig självt och omvärlden att det är utsatt för en massa hot av olika slag, bland annat säger man att Hamas vill jaga ut judarna i havet och att de aldrig skulle erkänna Israels rätt att existera. Sådana Hamasmedlemmar finns säkert, men det finns också en mer central grupp som är betydligt mer pragmatisk.
Netanyahu lär ha sagt ”– Det blir aldrig fred om Hamas ska ingå i en palestinsk regering.” Problemet är i första hand inte Hamas, problemet är att Israel inte tillåter palestinierna att ha en egen fungerande regering. Så har man t.ex. försäkrat sig om att fängsla många av de Hamasparlamentariker som valts i öppna och demokratiska val, allt för att stoppa palestinska strävanden mot en egen stat.
Israel agerar dessutom på många fronter, jag har berört ämnet hundratals gånger så jag känner inte för att upprepa mig, men det senaste påfundet från Israel är att beslagta de pengar som skulle gå till palestinierna i form av tullintäkter, skatter och exportinkomster etcetera. Nu i veckan tog man hand om närmare en miljard – dollar. Kan man av politiska skäl inte bomba Gaza eller stjäla allt palestinskt vatten, så kan man i alla fall lägga vantarna på deras pengar.
På mötet i Kairo finns det med höga representanter för EU, något som indikerar en uppmjukning av den stelbenta politik, eller frånvaron av politik, som gällt Mellanösternfrågan inom den europeiska unionen.
Samtidigt med att det händer mycket i arabvärlden i övrigt så är Syrien en allt viktigare aktör. Hezbollah i Libanon står nära Hamas och det Muslimska brödraskapet i Egypten, en förändring av maktbalansen i Syrien kan få återverkningar i hela regionen. Men Israel är antagligen oroat av alla förändringar mot demokrati i arabländerna, för all sådan strävan är emot de intressen som representeras av Netanyahu och hans regering.
Ska man beskylla palestinierna för att ha röstat ”fel” i valet, vad ska man då säga om israelerna som röstade fram Netanyahu och Lieberman? Det måste kännas jobbigt för Netanyahu, för många israeler skulle nämligen hålla med mig om detta.
it Andra om: Hamas, Fatah, Palestina, Israel, Mellanösternkonflikten, Politik, EU, Egypten ekot dn svd1 ex ab dagen Läs gärna: annarkia 1 synesteten k&å 1 2 zaramis 1
12 svar till “Hamas och Fatah försonas?”
Man börjar definitivt märka effekterna av de arabiska revolterna. Hamas blir tydligen inte långvarig i Damaskus utan letar efter ett nytt land som kan ta emot deras politiska ledarskap. Assads regim har tydligen krävt att de skulle visa sitt stöd och sjunga med i kören om utländsk inblandning och att de som demonstrerar i de syriska städerna är utländska kollaboratörer vilket Hamas vägrat gå med på. Det tycker jag var väldigt starkt. Inte vem som helst kommer undan med att säga nej till syrierna inte.
Glädjande är försoningen mellan Qatar och Egypten. Prinsen av Qatar var i Kairo igår och på dagordnignen stod det bland annat planer för återuppbyggnaden av Gaza. Äntligen blir det av kanske, att gazaborna kan få in byggnadmaterial att bygg upp nya bostäder och laga de som skadats av bombningarna.
Han som gjort den teckningen du visar är syrier. Jag känner igen hans figurer. Framgår tydligt att syrierna inte gillar försoningen heller.
Ja beslagta handlar det knappast om, det handlar om stöld. Det är ju inte heller första gången som Israel stjäl palestiniernas pengar.
De rivaliserande grupperna Hamas och Al Fatah återförenats och bägge bestämde sig att göra slut på fientligheten , Det har inte kommit ut så mycket detaljer men båda säger att alla problemen är lösta
En expeditionsregering ska bildas av oberoende politiker och palestinierna ska förbereda sig för att hålla president och parlamentariskt val inom ett år , Återförening kommer att vara mycket problematik för Israel , Fredsprocess är död och därför vill palestinierna visar att de har andra alternativ som inte gynnar Israel
På kort sikt kommer detta att bli bra för israeler , Hamas försvinner och ersätts av den palestinska myndigheten men på långsikt är det riskabelt för Israel , Fatah kommer att förlora och Hamas kommer att regera lagligt på västbanken och Gaza
Om detta skulle bli en verklighet då kommer Israel att invadera både västbanken och Gaza och flera tusen palestinier kommer att dödas samt det blir ingen lösning på konflikten
Oroligheterna i Syrien tvingade Hamas att göra en skönhetsoperation för att rädda sin egen hals från Syriens Assad , Hamas tvingades också att överge sin opportunism och har inget val än att gå ihop med sin rival Al Fatah
Vem som vinner på återföreningen , Vissa säger att Hamas vill sälja järn skrot till Al Fatah och vill tjäna mycket pengar medan andra säger att varje överenskommelse kommer att betyda slutet på Hamas , Hamas namn kommer inte att finnas kvar i förhandlingarna mellan Israel och den palestinska myndigheten samt avslutar sin roll som politiskparti
Al Fatah har krävt av Hamas att inte skjuta raketer mot Israel eller att vara mycket sparsamt som det heter , Varje attack från Gaza är det Abbas personligen som kommer att ansvara för det
Med andra ord detta är ett mycket komplicerade överenskommelse som är väldigt svårt att behålla men jag önskar de lycka till
Ska erkänna att det har jag ingen aning om, men nu var det inte språket utan andemeningen som var det viktiga i mitt lilla budskap.
Vad är det du kommenterar?
denna fred är mycket skörare än den mellan Israel och Palestina.
dock kan palestinerna hålla ihop sin egen fred, om inte annat så för att jävlas med Israel:)
Ja, Israel är kanske oroliga, men som man sår får man skörda. Arafat utvecklades till att bli en pragmatisk ledare vars linje hade varit fördelaktig även för Israel. Men den israeliska ledningen var förblindad av hat och gjorde precis allt för att marginalisera Arafats ledarskap (dessvärre hjälpte han till själv också genom korruption) och insåg aldrig att när denne var borta så fanns bara ett alternativ, det folkligt stödda Hamas (vilket ur israelisk synpunkt var värre).
Jag är ju ingen konspirationsteoretiker, men tycker faktiskt att Arafats dödsfall i någon mystisk sjukdom – strax efter att Israel hotat honom till livet – är underligt …
”Jag är ju ingen konspirationsteoretiker, men tycker faktiskt att Arafats dödsfall i någon mystisk sjukdom – strax efter att Israel hotat honom till livet – är underligt …”
Jo, fast det leder ju ingen vart i alla fall. Man har ju länge pratat om att det eventuellt var den israeliska underrättelsetjänsten som orsakade dödsfallet, och vi vet att de inte drar sig för att mörda meningsmotståndare och oliktänkande om dessa kan nå ”farliga” positioner.
Abbas riskerar dock inte att mördas av Israel, vilket ju är talande.. :-)
Vi får väl se vad som nu händer, det är precis som vanligt svårt att veta. Möjligen leder de ändrade maktförhållandena i MÖ till att landets regering förstår att man måste vara pragmatisk, annars kanske det leder till krig, ingen vet…
”Netanyahu lär ha sagt ”– Det blir aldrig fred om Hamas ska ingå i en palestinsk regering.”
Och?
Oavsett om palestinierna samarbetar med varandra eller inte, så sätter man aldrig stop på olaga judiska bosättningar.
Stackars israelerna, livet blir bara tuffare och tuffare för var dag som går. Snart får de flytta tillbaka till sina egna hemländer!