Jag måste dessvärre medge att jag är fångad av den dramaturgi som det amerikanska presidentvalet uppvisar. Jag önskar att jag kunde förhålla mig helt likgiltig inför skeendet, men jag är ohjälpligt fast. Det första jag gjorde när jag vaknade i morse var att skanna av tidningarnas rapportering från gårdagskvällens debatt mellan Barack Obama och John McCain. Inte för att jag ville, mer därför att jag bara måste veta hur det gick. En tämligen fånig reaktion eftersom jag anser att bägge dessa män saknar de kvaliteter som jag önskar att de hade.

AB: ”Giganternas kamp har börjat. John McCain och Barack Obama drabbade tidigt i morse samman i den amerikanska valrörelsens första debatt. – Krisen vi ser nu är den slutgiltiga domen över den politik Bush fört och McCain stött, dundrade Obama redan i sitt inledningsanförande. McCain svarade med att anklaga Obama för att vara naiv i utrikesfrågor.”

David Letterman fortsatte att häckla McCain i torsdagens program. Det hade nämligen visat sig att McCain, trots vad han sade till Letterman i telefon, hade övernattat i New York innan han for till Washington för att delta i mötet med kongressrepresentanterna, Obama och mannen som inte blev vald till president år 2000. Då hade han kunnat vara med i Lettermans program, men uppenbarligen valde han bort detta. Det kan ju bero på att Letterman är demokrat, men nu förlorar McCain i prestige och David Letterman fortsätter att göra sig lustig över karlen.

Att McCain inte skickade Sarah Palin till Letterman för att ersätta honom görs det också lustigheter omkring. Ett elakt rykte som har spritt sig från amerikanska medier till Sverige är att – republikanerna håller undan Sarah Palin från pressen. Motivet kan enbart vara att hennes politiska talanger inte är tillräckliga för att klara närkontakt med media, vad det annars skulle finnas för skäl förstår jag inte. Det gör det givetvis extra intressant eftersom de bägge presidentkandidaterna ska mötas i en direktsänd TV-debatt om några dagar, en oerfaren borgmästare från en håla med 7000 innevånare i USA:s nordvästra hörn, mot en mycket erfaren senator från USA:s kongress. Den debatten vill jag se. Antagligen kommer den att påminna en hel del om den amerikanska låtsassporten Wrestling.

Annars kan man roa sig med att läsa herr Erixsons svulstiga McCain-propaganda i den svenska bloggosfären. Det är en man som tycks direktreferera allt McCain säger och tycker i små korta inlägg om max hundra ord. Uppenbarligen är det svårt att hålla samman neokonservativa resonemang i längre skrivningar, något som jag faktiskt kan ha viss förståelse för. Hans faiblesse för Sarah Palin är jag dock imponerad av. Han ser bara positiva sidor i denne till tänderna beväpnade hockeymorsa, kvinnan som fått ta gud till hjälp för att inte bli häxa.

Att en amerikansk presidentvalskampanj tar sig samma uttryck som en normal dokusåpa är väl annars något som vi inte borde förvånas över. De gånger det dyker upp inslag som handlar om vanlig sakpolitik så beskrivs saken som en giganternas kamp, en strid som på liv och död mellan farfars far och en ung afroamerikan. En kamp som balanseras upp genom att farfars far engagerar en vicekandidat vars enda fördel är att hon har ett tilltalande yttre, något som alla talkshowvärdar påpekar ständigt och jämt. Den unge afroamerikanen förstärker laget med en erfaren och mycket vit man, kanske kloka drag av bägge kandidaterna.

Säkerligen är det en helt avgörande sak för att jag ska bibehålla intresset för denna valkampanj, jag är nämligen en precis lika likriktad mediekonsument som alla andra. Jag intresserar mig för saker som är lätta att förpacka på ett säljande sätt i media. Tidningar, radio och TV kan enkelt sno från varandra utan att bli anklagade för stöld, något som även gäller bloggare som ni ser.

En trevlig sak med presidentvalskampanjen är att George W Bush nu är totalt negligerad av sitt eget parti. De struntar i honom och det enda han egentligen har kvar av presidentmakten är den benådningsrätt han kommer att utnyttja de sista dagarna i ämbetet. Jag vet inte om Karl Rove och Scooter Libby har avtjänat sina fängelsedomar än, men har de inte det så kommer de givetvis att benådas av Bush. Men Bush själv blir inte benådad under några omständigheter. Där räcker det inte med vare sig andeutdrivning eller förbön om häxerier och guds hjälp.

AB1 DN1234 SvD12 VG Pol Dbl t

Andra om: Presidentvalet, USA, McCain, Obama, Palin, Dokusåpa, Giganternas kamp, Erixon, Hockeymorsa, Politik
[tags]Presidentvalet, USA, McCain, Obama, Palin, Dokusåpa, Giganternas kamp, Erixon, Hockeymorsa, Politik[/tags]