Det finns aldrig något komiskt över krig, men en irakisk man satte outplånliga spår i folks medvetande, den kroniske förnekaren Bagdad Bob. Han hette egentligen Mohammed Said as-Sahaf och var väl någon slags mellanting av Schlingmann och Sofia Arkelsten, den som pratar med pressen och försöker ljuga så att det inte märks, men lyckas fasen så illa.

AB: ”Om NATO eller USA går in i Libyen kommer det att sluta med ett blodbad. Det sa Muammar Gaddafi när han i dag framträdde i libysk tv. – Gaddafi kommer att ge det libyska folket sin frihet och sitt oberoende, sa han. Strax efter lunch på onsdagen inledde Gadaffi ett tal i Tripoli. Talet, som pågick i närmare tre timmar, direktsändes av libysk tv. Gaddafi valde återigen att lägga skulden för striderna i Libyen på al-Qaida, och säger att protesterna har startats av dem. Han upprepar också att han själv inte har någon egentlig makt – makten har legat hos folket sedan 1977. – Det som händer i delar av Libyen nu är på grund av al-Qaida. Deras motto är ”döda”. Hela världen känner till al-Qaida. Vi önskar att al-Qaida ställde några krav, då skulle jag förhandla med dem. Men de har inte ställt några krav, de är bara intresserade av att döda.”

Det är förstås stiligt av al Qaida att de lyckats värva nästan hela folket i Libyen, det lilla fåtal de inte har engagerat försöker Gaddafi döda, eller om det var precis tvärtom. Under alla omständigheter skulle Gaddafi vara kul om ingen kom till skada, men nu förhåller det sig inte så. Folk dör som flugor, praktiskt taget alla dödade av diktatorns män. Intrycket man får när han står där och svettas och säger att alla är al Qaida och att alla ungdomarna är knarkare talar givetvis inte till hans fördel.

En vän berättade igår att det är allmänt känt att Gaddafi röker hasch i stor omfattning, vännen är från Libyen och har vänner som umgås i kretsar där man vet sådana saker. Hasch är som bekant en hallucinogen, och som bekant betyder det att det är ett medel som orsakar hallucinationer. Och sådana tycks han få massor, och det i direktsänd TV. En annan bekant från Mellanöstern tyckte att det verkade som om Gaddafi hade rökt ”ett hekto” hasch i samband med förra TV-talet.

Som jag nämnt tidigare så känner jag mig inte helt bekväm med USA:s roll i den pågående utvecklingen. USA skulle givetvis bli glada om de kunde ta kontroll över Libyens oljereserver som är bland de största i världen. Så trots att jag hoppas att folkets seger går så snabbt som möjligt så känner jag mig illa berörd över det som samtidigt pågår från USA:s sida. Fredspristagaren är inte till att lita på, det är då ett som är säkert.

it Gaddafi, Libyen, Revolution, Politik, Mediekritik, Mellanöstern, al Qaida, Oljan, USA ab123 ex1 dn12 svd12 svt1 gp12 Läs också: annarkia 1 2 1 ilsemarie linköpingssocialister k&å socialistiska partiet