Fattigdomen ökar i Sverige – och andra ”rika” länder – Vad bör göras?

DN Debatt publicerade 27/8 artikeln ”Jobbmålet räcker inte så länge ojämlikheten ökar” av Daniel Suhonen och Per Sundgren. De påpekar att Sverige är det OECD-land där ojämlikheten ökat snabbast sedan 1990-talet. Allt mindre av tillväxten kommer löntagarna till del, och samtidigt har fattigdomen återuppstått i Sverige. De menar att regeringen måste införa ett jämlikhetsmål vid sidan av jobbmålet och föreslår att en kommission tillsätts. ”Det handlar inte som vissa hävdar om att den som har mycket är dugligare än den som har lite, utan om hur initialt små skillnader växer lagbundet över tid till stora klyftor med kraft att spränga samhällen i bitar. Ojämlikheten hotar i dag demokratin.” Vidare ”Den borgerliga regeringen bidrog målmedvetet till ökande sociala klyftor genom att sänka skatterna mest för dem på toppen – de rikaste 10 procenten fick 25 gånger mer i skatte­sänkningar och subventioner än de fattigaste 10 procenten. Resan bort från ett Sverige där de ekonomiska och sociala klyftorna minskade inleddes omkring 1980 och har pågått oavsett regering, om än med olika hastighet och iver.”
Kommentar: Viktigt påpekande att klyftorna ökade även under S-regeringar.

*” OECD rapporterade i fjol att Sverige är det OECD-land där ojämlikheten ökat snabbast sedan 1990-talet. Från vår topposition som det mest jämlika landet har vi nu halkat efter våra nordiska grannländer och länder som Österrike, Belgien, Tjeckien, Slovakien och Slovenien.
* På 1960- och 70-talet utgjorde bruttovinsten i Sverige ungefär en fjärdedel av de samlade inkomsterna, medan den del som gick till löntagarna var omkring tre fjärdedelar. Sedan mitten av 1990-talet går i stället en tredjedel av inkomsterna till kapitalägarna – löntagarna får hålla till godo med två tredjedelar. Löntagarna ”avstår” därmed varje år mellan 200 och 400 miljarder till kapitalägarna, jämfört med det tidiga 1980-talet.
* Totalt sett har fattiga hushåll ökat från cirka 5 procent 1990 till 12 procent 2012. Bland sjuka och arbetslösa tvingas i dag var tredje leva i fattigdom – det vill säga på en inkomst under 60 procent av medianinkomsten. 2003 klassades bara drygt 9 procent i denna grupp som fattiga. (Fattiga hushåll avser de med lägre inkomst än 60 % av medianinkomsten i landet.)
* Barnfattigdomen har ökat lavinartat – 230 000 barn i Sverige (12 procent) lever under svåra ekonomiska omständigheter. Detta är ett allvarligt underkännande av de senaste decenniernas politik.”
Barn tecknat imagesCAYJZ9KV
Komplettering av Anders RomelsjöDen 13/2 2014 rapporterade Sveriges radios nyhetsprogram att ”Fler svenskar kan leva på sitt kapital” utifrån en undersökning av Jesper Roine som är docent i nationalekonomi och forskar om inkomstfördelning på Handelshögskolan i Stockholm.

”Om man tittar på hur inkomstspridningen har förändrats så har den gått upp i nästan alla länder de senaste 30 åren. Den har gått upp mest i USA, England och även i Skandinavien, i Sverige. Inkomstspridningen ökar, de rika blir rikare och det sker snabbare i Sverige än i många andra länder, säger Jesper Roine.

För tio år sedan kunde 10 000 svenskar bara leva på kapital, alltså räntor, aktieutdelningar och annat. I dag är det drygt 28 000. Alltså en tredubbling på tio år, av dem som tar ut 20 000 kronor i månaden eller mer enligt statistik som Ekot bett statistiska centralbyrån SCB ta fram. Detta beror bl.a. på att arvsskatten och förmögenhetsskatten avskaffats och på att skattetrycket har sänkts.

Hur ser det ut i andra ”rika länder”?
Författarna berör inte att trenden är densamma i andra ”rika länder”. Medan BNP ökar så ökar de socioekonomiska klyftorna, fattigdomen och arbetslösheten enligt officiell statistik. Bakgrunden är vårt primitiva orättvisa och odemokratiska ekonomiska system -kapitalismen – i en alltmer globaliserad värld.

På morgonnyheterna 18/11 2014 rapporteras att rekordmånga, 2,5 miljoner barn var hemlösa i USA 2013. Enligt en ny rapport från UNICEF 28/10 finns nu 2,6 miljoner fler fattiga barn i världens rikaste länder jämfört med 2008 Totalt lever uppskattningsvis 76,5 miljoner barn i fattigdom i ”den utvecklade världen.”

Denna rapport,Innocenti Report Card 12, Children of the Recession har studerat uppgifter från 41 länder inom OECD och EU om barnfattigdom och om andelen 15-24-åringar som inte har utbildning, sysselsättning eller utbildning (NEET). Rapporten innehåller också uppgifter från ”Gallup World Poll” om människors uppfattning om sin ekonomiska status och förhoppningar inför framtiden sedan lågkonjunkturen inleddes.
American poverty 2616202936_20ecce5868_b
Medan tidiga stimulansprogram i vissa länder var effektiva i att skydda barn, svängde år 2010 en majoritet av länderna kraftigt från budget-stimulans till budgetnedskärningar, med negativ inverkan på barn, särskilt i Medelhavsområdet.

”Många rika länder har sett en minskning av hushållens inkomster, och påverkan på barn kommer att få långvariga negativa konsekvenser för dem och samhället”, säger Jeffrey O’Malley, UNICEFs chef för Global politik och strategi.

”UNICEF:s forskning visar att en politik inriktad på socialt skydd var en avgörande faktor i att förebygga fattigdom. Alla länder behöver starka sociala skyddsnät för att skydda barn i dåliga tider. Rika länder bör föregå med gott exempel och uttryckligen åta sig att utplåna barnfattigdomen genom åtgärder för att kompensera ekonomiska nedgångar, och ge barnens välbefinnande högsta prioritet sa ”O’Malley.

Andra betydelsefulla resultat i UNICEF-rapporten:
◾I 23 av de 41 ”höginkomstländerna” länderna har barnfattigdom ökat sedan 2008. I Irland, Kroatien, Lettland, Grekland och Island, med drygt 50 procent.
◾I Grekland låg 2012 hushållens medianinkomster för familjer med barn på 1998 års nivåer. Medan Grekland förlorade 14 år så förlorade Irland, Luxemburg och Spanien förlorade ett decennium; Island förlorade 9 år och Italien, Ungern och Portugal förlorade 8 år.
◾Lågkonjunkturen har drabbat 15-24 åringar särskilt hårt, och antalet Neets steg dramatiskt i många länder. I EU klassificerades 7,5 miljoner ungdomar (motsvarar nästan befolkningen i Schweiz) som NEET 2013.
◾I USA, där extrem fattigdom bland barn har ökat mer än under lågkonjunkturen 1982, innebar sociala skyddsnät ett stöd till fattiga familjer, men var mindre effektiva för de extremt fattiga utan jobb. Barnfattigdomen har ökat i 34 av 50 delstater sedan början av krisen.
* År 2012 levde 24,2 miljoner barn i fattigdom, en nettoökning med 1,7 miljoner från 2008. 1/3 av barnen i USA lever i fattigdom
Barnfattigdomen hvert-tredje-barn-i-fattigdom

Bilden (från Washington Post 29/10) visar att barnfattigdomen i USA är högre än i Litauen, Rumänien och Italien, men lägre än i t.ex. Grekland och Lettland, det senare tidigare framställt som ett mönsterland för nyliberal kapitalistisk ekonomi, av t.ex. svenske ekonomiprofessorn Anders Åslund. Washington rapporterar bekymrat ”Child poverty in the U.S. is among the worst in the developed World.
* Ökningen av fattigdomen har att göra med den neoliberala fasen av kapitalismen som gradvis startade i början 1980-talet i de ”rika” länderna. Detta har inneburit avregleringar inom det ekonomiska området och kraftig ökning av en tydligt spekulativ finanskapitalism, som utförligt beskrivs i boken ”USA som världspolis”. Skatter har minskat, bl.a. för att människor ha råd att köpa mer eller mindre nödvändiga eller onödiga varor och budgeten har skurits ned inte minst inom det sociala området i de rika länderna. I den nödvändiga jakten på ökade vinster söker företagen ha så få anställda som möjligt och flytta ut så stor del av produktionen som möjligt till länder med vanligen avsevärt lägre löner. Kapitalismen innebär fångenskap i ett sjukt ekonomiskt system, såväl för kapitalisterna som för alla andra. Produktionen sker inte efter mänskliga behov – då hade vi knappast någon fattigdom i de rika länderna. Till saken hör att fackföreningarna sedan länge inte arbetar som en kamporganisation för sina medlemmar utan som en del av förvaltningen av detta sjuka system.
* Författarna föreslår att regeringen tillsätter en jämlikhetskommission och i sin statsbudget vid sidan om jobbmålet infoga ett jämlikhetsmål som visar hur vi kan vända dagens utveckling. Detta räcker alls inte. Vi behöver ett mindre primitivt, mera rättvist och demokratiskt ekonomiskt system. Kapitalismen baseras på massor av företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett strävar efter allt större vinst. Det är då en fördel med låga löner, få anställda och att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön.
Doktor om kapitalism

Förslag på några punkter för socialismen.
-De centrala produktionsmedlen, kontrollen över naturresurser hamnar i folkets händer, rimligen via valda ombud. Då kan ekonomin planeras långsiktigt och demokratiskt. Man kan planera in så att i princip alla har arbete.
-Kreativitet uppmuntras som nu;
-Hårdare arbete och mer studier ger rimligen mer ersättning;
-De som arbetar får större inflytande över sitt arbete och kan mer aktivt delta i planeringen och diskussionen om samhällets mål – dvs. ökad demokrati;
-Tryck-, yttrande-, religionsfrihet ska finnas – folk ska inte straffas för sina åsikter (undantag rasism etc. som nu);
-Genom att media, eller en stor del av media i alla fall, ägs av samhället blir möjligheterna till korrekt information och allsidig debatt större än nu;
-Om majoriteten så vill (vilket är mycket troligt) blir det ett samhälle som präglas av mycket större ekonomisk och social jämlikhet, ingen/liten arbetslöshet och större trygghet.
-Samarbete mellan företag gör att kostsamt dubbelarbete (och industrispionage) kan elimineras;
-Självklart ska man kunna få byta jobb;
-Miljö- och klimatfrågan kan hanteras seriöst och ge trygg framtid för kommande generationer, inte som nu.
-Saklig och om möjligt vetenskaplig baserad kunskap ersätter vilseledande reklam.

För detta behövs massrörelser och klart utformade, mer konkreta program än dagens för en demokratisk, socialistisk värld. Det gäller att i fråga efter fråga ge information om och förslag på hur detta ska ske. Förslagen ovan måste utvecklas!

intressant.se, , , ,, ,, , ,, , , , , , , ,

DN Debatt 27/8 UNICEF-rapporten Washington Post Pål Steigan 29/10 Oxfams rapportGuardian 29/10 Pål Steigan – Oxfam-rapporten DN recension Romelsjös recension i Läkartidningen Globalresearch 21/1 Dagens Arena ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4
Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok SvD
Occupy Wall Street 4/9

  3 comments for “Fattigdomen ökar i Sverige – och andra ”rika” länder – Vad bör göras?

  1. 29 augusti, 2015 at 09:50

    Jag sände just följande kommentar till DN Debatt (max. 500 tecken):
    ”Andelen fattiga och arbetslösheten har ökat i de flesta ”rika” länder i takt med ökning av BNP och ekonomiska skillnader. Grundproblemet är det primitiva produktionssystemet kapitalismen, i dess neoliberala fas. Strävan efter ökad vinst för ett fåtal efter beslut utan demokratisk insyn i stället för ett samhälleligt ägande med demokratisk ekonomi och generellt ökad demokrati skulle snabbt få bort fattigdomen. Kommission OK, men törs den diskutera alternativ? Betvivlar.”

  2. Anon
    30 augusti, 2015 at 07:55

    Så länge bankiren tillåts skapa pengar av intet, kommer det aldrig att vara något jämlikt samhälle. Ta makten över penningen genom att återinföra guldkvoten och förbjud ränta (ocker) – inga privata banker det är vägen till verklig frihet.

  3. 30 augusti, 2015 at 10:49

    Det har skrivits en utförlig kommentar på http://www.whitetv.se om inslaget.

Comments are closed.