Detta är ett gästblogginlägg av Ulla Johansson från Göteborg, som publicerat flera gästblogginlägg och kommentarer här. Denna gång kommenterar hon med gillande en artikel i Aftonbladet och tar den som utgångspunkt för en mer generell analys. Ulla Johansson har inte alltid glatt sig åt artiklar i Aftonbladet. Den 12:e september kunde vi här presentera en väl underbyggd analys av artikeln ”De rödgröna är oförenliga i sin syn på Ukraina-krisen” med undertiteln ”Vilken politik tänker du föra mot Ryssland, Löfven?” som publicerades i Aftonbladet 29/8. Artikeln var skriven av förre partisekreteraren i moderaterna Gunnar Hökmark, nu delegationsledare för moderaterna i Europaparlamentet. Ulla reagerade kritiskt på den artikeln och skickade en väl underbyggd replik till Aftonbladet. Den bemöttes med tystnad av debattchefen för Aftonbladet och publicerades i stället här.

Artikeln.

”Jag blev överraskad när jag läste Aftonbladet i onsdags 12/11”. Kultursidans rubrik ”Svenska fascister strider i Ukraina” – Martin Aagård.

Kulturredaktionen har visserligen tidigare släppt fram enstaka artiklar som i någon mån kritiserat kuppregimens – Kievs – aktioner mot östra Ukraina, men Martin Aagårds text var ovanligt frispråkig. Stöder sig delvis på en intervju i Corriere della Sera där den svenske nazisten Mikael Skillt skryter med hur många ”ryssar” han dödat under sin tid som legosoldat i Ukraina. Då Aftonbladet väl är den mest russofoba – för att inte säga rysshatande – av alla svenska dagstidningar bryter Aagård verkligen mot tidningens huvudlinje. Modigt av honom och och kulturredaktionen. Han tar ju inte ställning för motståndsrörelsen-”separatisterna” men påpekar i sin text fascisternas roll i anfallet på östra Ukraina. Nu kan vi förmodligen vänta oss att hela mediafältet kommer att angripa och ”tukta” honom och kulturredaktionen. – Om fascisterna i Ukraina må ingen berätta.
Bilden nedan visar EU:s Ashton tillsammans med bland andra fascistpartiet Svobodas ledare Oleh Tiahnybok.

Svenska media kan bekymra sig över Ungerns och Greklands fascister

Skriva fördömande artiklar om dem och om ultrahögerns frammarsch i hela Europa men om fascisterna i Ukraina är det tyst. Trots deras
illdåd med anfall på civilbefolkningen, mord och tortyr. Morden i fackföreningarnas hus i Odessa bara ett illdåd bland många. Aagård skriver: ”Svenska fascisters närvaro i Ukraina har länge varit en ickefråga eftersom konflikten helt dominerats av geopolitiska hänsyn som dolt den humanitära katastrof som utspelar sig i det fattiga östra Ukraina.” Geopolitiska hänsyn. I klarspråk: Svenska media och svenska politiker tar hänsyn till USA:s geopolitiska spel. Washingtons tillsättande av kuppregeringen i Kiev för att till slut få grepp om landet. Efter en infiltrering som kostat miljarder och som startade redan efter krigsslutet 1945. (Se Anders Romelsjös bloggtext 3/10 -14 ”Tusentals europeiska nazister var spioner för USA.”)

Ukraina har där hela tiden varit ett toppintresse för Washington. Att den vägen kunna skada Ryssland. I den linjen ställer svenska media – Aftonbladet inte minst – upp med alla dagar återkommande artiklar som antingen hånar Ryssland och den ryska regeringen eller skrämmer med ”rysk aggression”. Det är inte Ryssland som är aggressivt men väl USA-imperiet. Som har totalt omringat Ryssland med militärbaser. Från Baltikum, Polen, övriga Östeuropa, Kaukasus, Centralasien, Sydkorea, Japan. En dödlig strypsnara. Där nu även Ukraina kommer att ingå.
En kolossal försvagning har skett av Rysslands geopolitiska situation:

Svensk vänster – med få undantag – har helt fallit för USA-propagandan och talet om ”den ryska aggressionen”. Till den grad att man även där inte ens vågar skriva-tala om fascismens framväxt i Ukraina. Men ett maniskt upprepande av att ”Ryssland är aggressivt”. Blundar för att USA tillsatte kuppregimen i Kiev. En fascistsmittad regim som östra Ukraina fruktade och inte ville underkasta sig. Att regimens Arsenij Jatsenjuk kallade invånarna i östra Ukraina ”icke-människor” är ett tecken på vilken framtid Kiev planerar för dem.

Svensk vänster har glömt USA:s tidigare aggressioner och ser inte de nya. – Vietnam, det CIA-ledda blodbadet i Indonesien 1965-66, de av USA stödda eller installerade fascistiska regimerna i Latinamerika, anfallet på Afghanistan, Irak. NATO:s (USA:s) anfall på Libyen, kriget – genom ombud – mot Syrien. USA:s allierade mot Syrien: Saudiarabien, Turkiet, Quatar. Och olika al-Qaidagrupperingar. Washingtons stöd för högergrupperna i Venezuela. Även där en infiltrering med mål att störta den lagligt valda regeringen. – USA:s aggressiva imperiebyggande.

Som svensk vänster vägrar se. Som Europas vänster vägrar se. En eloge dock till Englands LO som uttalat sig mot fascisterna i Ukraina. (TUC:s kongress i Liverpool i september.) Och till de små vänstergrupper i Sverige som ser och förstår vad som i verkligheten händer i Ukraina.”

Tillägg:

Uttalande på TUC:s kongress ””Mot bakgrund av den farliga och akuta situationen i Ukraina reser kongressen krav på att TUC:s styrelse snabbt håller ett möte för att överväga hur man bäst stödjer dem som kämpar för fackliga rättigheter och mot fascismen i Ukraina; en omedelbar, permanent vapenvila i Ukraina och en fredlig förhandlingslösning; ett motsättande av användningen av brittiska styrkor i den ukrainska konflikten.” (https://ukraineantifascistsolidarity.wordpress.com/2014/10/02/building-solidarity-with-the-anti-fascist-resistance-in-ukraine/)