EU, roten till det onda?

Nu på morgonen satt jag och funderade på de tiggare som dyker upp som ett slags charterturister i Stockholm, kvinnan som jag visade på bild igår förekommer också på pendeltågen, då delandes ut en lapp som berättar att hennes bebis har leukemi, samma lapp som också delas ut av andra kvinnor.

Idag googlade jag på EU, jag fann att det är 23 språk som är EU:s officiella språk, nämligen bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Utöver det finns det omkring 150 regionala språk och minoritetsspråk, som talas av ungefär 50 miljoner människor, allt enligt Wikipedia.

Vi är drygt 500 miljoner människor och vi är världsrekordinnehavare i att inte förstå varandra. Ett fåtal språk är så spridda att medborgarna i unionen kan tala med varandra, de språk som många förstår är i första hand engelska och tyska. Och det är inte helt enkelt med skriftspråket heller, vi har tre olika alfabet i unionen det latinska alfabetet, det kyrilliska och det grekiska alfabetet.

EU-parlamentet består av 754 ledamöter och många tusen tjänstemän. Parlamen-
tarikerna själva har mycket bra betalt, år 2009 tjänade 81 000.- per månad plus diverse förmåner (nedan), hur mycket de tjänar idag vet jag inte. Märk väl att dessa siffror som kommer från en tre år gammal DN-artikel, summorna är givetvis högre väsentligt högre idag.

DN:

* Pengar för att anställa en eller flera assistenter (max 2,3 miljoner kronor per år).
* Traktamente, exempelvis när parlamentet sammanträder (3.278 kronor per dag).
* Ersättning för ”allmänna utgifter” (drygt 550.000 kronor per år. Halva denna ersättning fortsätter att betalas tre månader efter mandattiden.)
* Reseersättning för deltagande i parlamentets arbete. (Inget maxbelopp).
* Reseersättning för arbetsresor i länder utanför Sverige (max 45.600 kr per år).
* Ersättning för språk- och datakurser (max 55.000 kr).
* Olycksfallsförsäkring (täcker läkarkostnader upp till 82.500 kronor per tillfälle).
* Livförsäkring (faller ut vid dödsfall eller vid 60 års ålder, om man suttit minst tio år som ledamot).
* Ålderspension: För varje år som parlamentariker får man 3,5 procent av lönen i pension från 63 års ålder (max pension är 70 procent av lönen).

Det är knappast förvånande att många länder i EU går på knäna, en sak som definitivt inte underlättas av det faktum att de flesta EU-medborgarna inte förstår varandras språk. Men det kanske är EU:s smala lycka, kunde vi fritt kommunicera med varandra så skulle antagligen revolten inte vara långt borta. Och visst har vi fått en ny härskarklass i EU-politikerna…

it Andra om: , , , , , ab123 sr12 gp123 dn12345 svd1234

  8 comments for “EU, roten till det onda?

  1. lingon
    20 maj, 2012 at 10:47

    Tack för den fina och överskådliga men också sorgliga genomgången!
    Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man kanske undra lite försynt hur det skulle gå om ett företag sköttes på det sättet. Hade det inte lett till konkurs för länge sedan?

    Man funderar samtidigt på hur gemene man egentligen tänkte vid folkomröstningen om medlemskap. Kommer åtminstone ihåg en som absolut skulle rösta nej, men som efter att ha lagt sin röst berättade att det nog var bäst att säga ja i alla fall. Hur många sådana vacklande röstare kan det tänkas att medlemsskapet baserar sig på?!

  2. Helena
    20 maj, 2012 at 12:13

    Nästan en demokratifråga, att det verkar vara omöjligt att hitta aktuell löne- och ersättningstatistik för svenska EU-parlamentariker! Kanske disponerar de över en halv miljon kronor redan i månaden utöver fria resor, när summan i 2009 var 360000 kr?!
    Man borde vara granskande journalist för att klara av det tydligen. Lönen och kostnadsersättningen var ju 2009 ca 80000 kr och 45000 kr, sammanlagt 125000 kr.Nu har nog EU-parlamentarikerna gått förbi statsministerlönen i Sverige bara med den delen av de disponerade pengarna. Kom att tänka på att Margot Wallström inte ville bli Sveriges statsminister(pot.): man har mera lockande ”arbeten” i EU. Hon gick säkert inte ner i lön på FN heller.

    • 20 maj, 2012 at 13:36

      De har ju dessutom runt fyra tusen för varje dag de är i parlamentet, i traktamente. Men det är ju oxo en gammal siffra.

      • lingon
        20 maj, 2012 at 14:48

        Häpnadsväckande. Om vi vanliga dödliga åker till Bryssel på tjänsteresa är utlandstraktamentet för 2012 enligt skattevärket 415 kronor per dag, förvisso ex logi…

  3. 20 maj, 2012 at 12:23

    Tack för sammaställning om ett absurt bygge! Hur hamnade vi i den där smeten?

    En ny härskarklass, skriver du. Och mina tankar går till en bok jag nyligen läst – David Jonstads Kollaps, livet vid civilisationens slut.

    Det är, enligt författaren, ett samhällssystems komplexitet, som förr eller senare gör att det dukar under. Vi verkar ha nått vägs ände med råge, ett krångligare system än EU har jag svårt att föreställa mig.

    Citat ur boken: ” . . . historien visar hur fallna civilisationers ledare in i det sista kämpat med alla medel för att bevara status quo; för att undvika sammanbrottet. Det är därför som dagens politiker lånar astronomiska mängder pengar för att hålla liv i ekonomin, pressar den sista näringen ur jordbruksmarknen eller satsar de sista tillgångarna på dyra resurskrig. Med liknande metoder försökte Roms kejsare och mayarikets kungar att rädda sina imperier undan sammanbrott.”

    • 20 maj, 2012 at 13:37

      Bara det faktum att skapa en union med 23 olika språk, plus 150 minoritetsspråk är – vansinne!

  4. 20 maj, 2012 at 14:53

    Man kan se euro-krisen som kapitalismens kris.

    Fakta visar att:
    -f.a. den mogna kapitalismen genererat allt fler djupa ekonomiska kriser, som oftast drabbat utvecklingsländerna och svaga ekonomier. Enligt en beräkning av IMF-ekonomer, som citeras av de Vylder 2009 och Stiglitz 2010 inträffade 124 kriser i utvecklingsländer mellan 1970 och 2007;
    -detta har samband med dels en relativ stagnation i den grundläggande ekonomin, med avregleringar, en kraftigt ökad finanssektor, nya ekonomiska instrument (derivat, subprimelån och ökad spekulation).
    -kriserna har medfört att enormt stora belopp från medborgare, som ej orsakat krisen, jämte inflationsdrivande nytryckning av sedlar, används för att söka rädda ett sjukt system (Grekland, Italien, USA etc.);
    -skuldsättningen hos enskilda och i många ledande ekonomier ökat under senare år. (1970 motsvarade den inhemska skulden i USA 100% av dåvarande BNP, medan den år 2007 uppgick till 346 %.);
    -USA med stöd av f.a. G7 kunnat använda IMF och Världsbanken för att motverka och störa ekonomisk utveckling i fattiga länder, och ibland sko sig på andras, svagares bekostnad;
    -ekonomiska spekulationer avgjort bidragit till höga matpriser och svält;
    -girighet premieras och ökat, medan solidaritet mellan människor minskat, vilket bidrar till ökad
    ohälsa (Se boken Jämlikhetsanden, bl.a rescenserad av mig i Läkartidningen);

    Ett radikalt förslag:
    * Kapitalismen baseras på massor av företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett strävar efter allt större vinst. Det är då en fördel med låga löner, få anställda, affärshemligheter (hur många miljarder skulle kunna sparas, t.ex. till för lägre läkemedelspriser, om läkemedelsbolagen samordnade sin forskning har jag som läkare ofta tänkt), att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön och motverka klimatförsämringar.
    I stället tror jag att mänskligheten behöver ett annat, demokratiskt ekonomiskt system där vi gemensamt och planmässigt kan utnyttja jordens resurser här och nu och för framtiden. Det innebär inte planhushållning i diktatorisk form, utan en kraftig utvecklad demokratisk form av ekonomi.
    Då kan vi snabbt få bort fattigdomen och reellt ta itu med miljöfrågorna. I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (http://www.globescan.com/news_archives/bbc2009_berlin_wall/) menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I en aktuell uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet ”capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet ”socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (”Capitalism is on the decline in America -at least the word is”). En socialisering innebär att befolkningen runtom i världen via valda representanter får kontroll över tillgångarna, en förutsättning för rättvis och rationell användning av våra gemensamma tillgångar.

Comments are closed.