Tecken i skyn tyder på att Socialdemokraterna vänder ett snäpp åt vänster i samband med partikongressen och bytet av partiledare och några medlemmar i det verkställande utskottet. Juholt har sagt sig ogilla tal om vänstersossar och högersossar, men i praktiken har några högersossar åkt ut och ersatts av vänsterdito. Damberg har hängt med in, detta ska antagligen ses som en eftergift åt dem som vill ha fred i partiet.
Personligen så är jag övertygad om att partiet är på rätt väg, visserligen är det myrsteg när det behövs jättekliv, men tecknen i skyn talar för att (S) kommer att göra ett betydligt bättre val 2014 än 2010. Juholt har dessutom sagt nej till ett rödgrönt samarbete, något som visar att partiet på allvar vill blanda sig i den inrikes-politiska verkligheten igen. Detta skrämmer givetvis borgerliga ledarsidor till den grad att de högst ofrivilligt bekräftar det som de socialdemokratiska partistrategerna anser sig veta.
Ledarsidan i SvD: ”Mona Sahlins sista stora tal, vid det socialdemokratiska förtroenderådet den 4 december, var som en islossning. Hon pekade ut en lång rad områden där partiet behövde tänka nytt. Fastighets- och förmögenhetsskatterna kommer inte att gå att återinföra. Alliansens skattesänkningar på arbetsinkomster har varit rimliga, och Socialdemokraterna bör göra dem till sina. Ersättningssystemen i välfärden måste ha bortre parenteser om de ska kunna vara generösa. Socialdemokraterna har haft för stort fokus på jämlikhet och inte brytt sig tillräckligt om utveckling och tillväxt.”
Så blev också valet en brakförlust och Sahlin tvingades att avgå. I sammanhanget är det noterbart att Ohly sitter kvar i ledningen för Vänsterpartiet, något som man på goda grunder kan anta leder till ytterligare valförluster och kanske till och med för ut partiet ur Sveriges Riksdag. För den enda vägen som är framkomlig är en väg som går mot ett återinförande av en solidarisk politik, i sammanhanget betyder det att värna om trygghetssystemen och mindre om Rut eller Rot och vad de nu heter. Juholt själv sade att förmögenhetsskatt och fastighetsskatt var viktigare än att skattebetalarna skulle betala för hundpromenader och pigavdrag. Att vissa partiers representanter försöker klamra sig fast vid obefintliga grytor kommer givetvis göra dem till f.d. representanter, och i värsta fall även deras partier till f.d. partier.
I SVT:s dokumentär säger Juholt: ”Om all politik handlar om att sänka alla skatter, och att det blir en rusning ner mot botten, då kommer socialdemokraterna alltid att vara tvåa på bollen”, sade Juholt. ”Jag är övertygad om att Sverige aldrig kan bli ett rikt land om vi skattesubventionerar att vi går ut med hundar, att vi bäddar varandras sängar och att vi klipper varandras hår.”
Att högerpartierna gör allt för att påminna om den förre socialdemokratiske ledaren är begripligt eftersom de saknar henne. Men Juholt är så pass tydlig att (S) kommer att få ett antal gamla vänsterpartisters röster i valet, inte därför att (S) företräder dem på det bästa sättet, utan för att (V) inte företräder dem alls. Hur många som kommer att straffa Vänsterpartiet är det svårt att sia om, men kommer Vänsterpartiets eventuellt nya partiledare få omkring ett år på sig fram till nästa val så är det troligt att högerns spinn tillsammans med besvikelsen hos väljarna för ut partiet till bibliotekens hyllor, avdelning Historia.
Ska jag vara riktigt ärlig så tror jag dessutom att det kan vara rätt, Vänsterpartiet har stelnat och blivit mer betongartat än vad Socialdemokraterna alltid har ansetts vara. (S) tolkar signalerna rätt även om det inte varit utan strid, (V) har inte förstått att det finns signaler eller vad de betyder. Det är klart att de blå gärna ser att (V) försvinner som parti, men samtidigt är det tråkigt att det bara är (S) som vill ta kampen när (V) ligger och sprattlar med benen i vädret. De som talar för en ny vänster har aldrig haft det bättre förspänt än idag…
it Juholt, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Ohly, Val 2014, Politik ab
5 svar till “En sosse som partiledare?”
Bra analys! Ett V utan förnyelse, med Ohly vid rodret och ett ”sosse” S med Juholt kommer dra röster till S. Frågan är hur ”nya S” ekonomiska politik skall finansernas utan att göra företagartillvaron till ett sirapsträsk av skatter och utan att följa den moderatastategin?!
Problemet är att Sverige varit lyckligt lottade efter andra världskriget, levt som om det inte fanns en morgondag och på tok för mycket vilat på gamla lagrar. Visst har vi haft tillväxt men samma varor tillverkas idag billigare annanstans. Vad skall S göra med att arbetare som levde ok på sina löner tidigare men som idag är medelklass med hus och sommarstuga värda miljoner och har ingen lust att vara solidariska.
Vi har nästan ingen medelklass alls vi har en arbetarklass som har blivit lurad att den är medelklass och lever som en medelklass med dyra lån och den riktiga medelklassen krymper och krymper. För överklassen suger ur samhället totalt. Om vi vill vet var vi är på väg rekommenderar jag folk att läsa Reinfeldts bok och titta på USA.
Om vi inte stödjer finanskapitalismen i nästa krasch så kommer arbetarklassen som överbelånad att förlora sin ”medelklass status”
Men i långa loppet är det de hälsosamma att göra.
Jag hoppas Juholt är rätt person för att stoppa finans kapitalisternas utsugande av folk och industri.
Östros är bara kompetent sett ur ett nyliberalt perspektiv. Östros tillhör de som vill fortsätta på den sedan decennier inslagna nyliberala ekonomiska politik, den som liknar nationens ekonomi vid ett hushålls ekonomi. Vill man veta vad denna ekonomiska politiken i längden leder till för medborgarna, ja då tittar man med fördel på Nya Zeeland.
Words!
Borgarna har lyckats bra med tricket att lura de uppåtsträvande arbetarna att de inte längre är några arbetare utan är på väg att bli något ”större” bara de vidriga skatterna sänks. Men sanningen är att med hus och sommarstuga för miljoner lever de helt och hållet på lånade pengar, och agerar nyttiga idioter åt de krafter som verkligen har den ekonomiska makten i landet.
Problemet med de flesta av dessa ”nya medelklassare” är att de inte har förmågan att se längre än till de extra pengar de får i lönekuvertet efter sista skattesänkningen. De är helt och totalt oförmögna att göra någon djupare analys av situationen. Jag förstår att borgarna jublar.
Ja det låter väldigt hoppfullt med en socialdemokrat som partiledare igen. M Sahlin hörde jag i en intervju säga att det inte var socialdemokraterna, utan Olof Palme, hon gick med i. Med all respekt för de som valde Sahlin till partiledare, men jag är övertygad om att Juholt har bättre förutsättningar att vinna anhängare för social demokrati.