En rak höger och en lam vänster?

Lite i skuggan av Wikileaks mediedominans så har socialdemokraterna sparkat sin ordförande. Så säger man inte inom partiet, men det är i princip det som har skett. Antagligen får Baylan också lämna partiledningen och ett lika hett som dagsaktuellt tips är förstås Urban Ahlin.

Inom Kristdemokraterna så lär Göran Hägglund hakat sig fast trots att han hade tippats få silkessnöret för några dagar sedan. Samma snöre är vad som gäller för Maud Olofsson på den extrakongress som ska hållas, så har det sagts i alla fall, något som i praktiken inneburit att hon nu far runt som en tätting mellan TV-programmens gästsoffor. Antagligen planerar hon att försöka bita sig kvar, vi får väl se hur det går.

Det dessa partier har gemensamt är att de har gjort ett dåligt val, när det gäller socialdemokraterna så var det tredje valet i rad som partiet gick bakåt. Men det finns faktiskt ett parti som är värre än så, och det är Vänsterpartiet. Men där talar man inte högt om att byta ut partiledningen trots att det var femte valet i rad som partiet gick kräftgång och kanske till och med hamnar utanför riksdagen 2014. Sett i backspegeln så drog partiet en nitlott när man valde att ingå i ett rödgrönt samarbete, och den värsta nitlotten av alla drogs av Lars Ohly eftersom han till och med hävdade att det rödgröna samarbetet skulle fortsätta sedan både (MP) och (S) sagt i direktsänd TV att det var över.

Men medlemmarna såg och hörde, och många av dem har spytt galla över situationen, detta samtidigt som partiet ska försöka utreda vad det var som gick snett. Problemet var att (S) och (MP) förlorade på att Vänsterpartiet deltog i valsamarbetet. Troligen hade alla tre partierna gjort bättre ifrån sig var för sig om det inte varit för den rödgröna röran.

Vänsterpartiet står inte och faller med Lars Ohly som partiledare, det bara faller. Det finns bra efterträdare till Ohly som t.ex. Jonas Sjöstedt. Han sägs visserligen tillhöra en högerfalang, en som vissa använder det fula ordet ”förnyare” om när de pratar om honom. Själv vet jag inte, men en hel del medlemmar hör av sig till mig via mejl och säger att partiet måste byta ut hela partiledningen, och visst, lite konstigt blir det när det gått bakåt för partiet i fem val i rad. Då handlar det inte om att utlösa Ohlys fallskärm, en katapultstol vore kanske ett bättre alternativ?

it , , , , , , , ab12345 ex12345 dn1234 svd1234

  21 comments for “En rak höger och en lam vänster?

  1. Christer W
    5 december, 2010 at 19:02

    Om det räcker med att byta partiledning, det räcker nog inte. Inom alla partier finns en tjänstemannakår och den är inte utan inflytande och makt.

  2. 5 december, 2010 at 19:57

    Ohly är inte dålig, absolut inte. Men han är oerhört smutkastad av högern. Jag tror på att ha två partiledare, en man och en kvinna. Brink och Ohly låter inte helt osannolikt, men inte heller Brink och Sjöstedt. Sjöstedt har inte en lika ”skitig” bakgrund om man ska säga så, så där får högern och dess media jobba lite för att gräva fram skeletten i garderoben. Eva-Britt Svensson är inte heller dålig, där har vi en som vågar vara vänster. Men vill hon komma hem? Är hon för gammal? I och med personfokusen så tror jag att det behövs någon som inte har skelett i garderoben, som är riktig svår att kalla kommunist med negativ klang. Men i helhet behövs det mer snack om ideologi.

    • Emiru
      5 december, 2010 at 22:47

      Men det är väl så att det är just för han är så liberal som högern skulle ha svårt att hitta dessa skelett? Han har ju dessutom hållit på och farit i USA, där han var med i socialdemokratiska falangen i Socialist Party USAs lokalorganisation i New York. Det måste sluta fjantas med det här att det skulle vara dåligt att bli kallad kommunist och att Vänsterpartiet skulle behöva ”göra upp med det kommunistiska”. Jag minns inte riktigt men det kan ha varit Sjöstedt som fällde, eller i alla fall stödde, det uttalandet och vad det innebär.

      • 6 december, 2010 at 15:42

        Jag ser bara på det logiska. Fick jag bestämma skulle jag gärna se att Ohly gick ut och sa, ja jag var kommunist, jag har fortfarande åsikter som passar in med kommunismen, men v för inte någon kommunism. Och så där. Men skulle det GÅ är ju frågan? Högermedia skulle kasta sig över honom.

        • 6 december, 2010 at 16:07

          Absolut. Sedan är ju kommunismen som sådan ett passerat stadium. Socialismen är enklare att definiera och enklare att genomföra, i vart fall i dess liberala varianter som ”demokratisk socialism”. Vem förstår termer som ”proletariatets diktatur” och kan relatera detta till sin egen uppfattning om ett idealsamhälle?

        • Emiru
          6 december, 2010 at 18:26

          Men problemet som jag ser det är att hur man än gör så tycks man acceptera högermedias kritik; man väjer sig för deras snöbollar helt enkelt. Och som bekant är det svårare att föra en defensiv kamp om man inte ligger i en skyttegrav; det är just detta som är ett av Vänsterpartiets taktiska misstag under ett stort antal år nu. Det haglar anklagelser och nästan det enda man får ur sig är tarvliga ursäkter, undanflykter. Man står inte upp och sätter en egen agenda, utan man låter det hela handla om dumma ovidkommande anklagelser (”Ohly sade att han var kommunist 1983!”) Man gör inga egna attacker, slår inte tillbaka, bara sätter upp händerna.

          Medgives att det torde vara svårt att komma med motattacker när man börjat föra en socialdemokratisk politik som skedde under valrörelsen, men det tycks gå längre tillbaka än så.

  3. Kasper
    5 december, 2010 at 20:44

    JInge, DN tog precis bort en artikel publicerad 19.35 (Regeringen kände till usa:s övervakning).
    Gag-orders även i sverige?
    Nu börjar wikileaks påverka inrikespolitiken på riktigt.

    • 5 december, 2010 at 20:47

      Inte säkert att de gjorde, har du kvar url så finns den säkert. Kopiera och mejla den till mig isf, testa backspace.

      Det som nu härnder är att det blir uppdateringar pga dokument inifrån på TV. Själv ska jag oxo skriva nåt tror jag…

  4. Torsten (orginalet)
    5 december, 2010 at 20:49

    Vill man att det skall gå riktigt åt helvete med Vänstern skall man sparka partiledningen.
    Till partiets starka sidor just nu är att det till skillnad mot de flesta andra partier visar en viss stabilitet. Valet var förvisso en förlust, men partiets bakåtsteg var relativt marginellt. I reella termer fick faktiskt Västerpartiet fler röster 2010 än 2006. Den minskade procentandelen beror på ökat valdeltagande, en gissning är att många av de nya rösterna tillföll SD.
    Socialdemokraterna verkar nu spricka totalt, ingen tror väl att partiet håller efter Sahlins öppna programförklaring och Morgan Johanssons kraftfulla ”svar” i Ekots lördagsintervju.
    Det är då ytterst viktigt att Vänsterpartiet kan signalera organisatorisk och politisk stabilitet. Politiken behöver förändras, det är sant. Och den typ av samarbete /blockröra som vi bevittnade i denna valrörelse måste begravas (samarbete skall ske mellan likvärdiga parter).
    Men betänk att detta samarbete hade stöd långt ner bland medlemmar och sympatisörer. Pressen mot partiledningen var stor, bland annat från ledande oberoende vänterpartistiska bloggar.
    Meningsskiljaktigheterna mellan Vänsterpartiets ”falanger” är sannolikt betydligt mindre än i andra partier. Frågan om Lars Ohlys framtid som partiledare handlar alltså knappast om politik. Istället tror man att ett byte skulle förändra partiets framtoning och kanske göra att borgarpressen sluta beskylla oss för att vara ”kommunister”. Glöm det. Det kommer de alltid att göra. Oavsett vem som sitter som partiordförande.

    • 5 december, 2010 at 21:39

      Vill man att det skall gå riktigt åt helvete med Vänstern skall man sparka partiledningen.
      Till partiets starka sidor just nu är att det till skillnad mot de flesta andra partier visar en viss stabilitet.

      Det märks inte i de mejl jag får…

      Jag tror inte heller att man ska bortse ifrån den förlorarstämpel som den nuvarande partiledningen fått. Att det sedan skett med stor hjälp av borgerliga media spelar i sammanhanget ingen roll. Ohly är förknippad med fem raka förlustval och det präglar både partiets väljare och medlemmar. Därför skulle tex Jonas S kunna bidra till att partiet lyfter sig rejält. En vitamininjektion som stimulerar i alla led. Men det räcker inte med det, precis som i S så bör hela ledningen gå inklusive vide, partisekreterare etc. Dessutom måste man se över vilka som var med och drev fram samarbetet med S och MP och fråga sig om de kommer kunna bidra med något bättre framöver.

      Det HAR redan gått riktigt åt helvete med vänstern…

      • Torsten (orginalet)
        5 december, 2010 at 22:27

        Framförallt måste man tala politik. Det är politikens inriktning som är det viktiga -inte personfrågorna. Vänsterpartiet måste föra ut sin politik självständigt. En politik för rättvisa och solidaritet.

        Om du hävdar att det redan gått åt helvete med vänstern (vilket det inte har), VAD är det som gått åt helvete? Är det politiken som är felaktig? Pratar man om fel saker? Är det samhällsanalysen som är galen? Eller är det att Vänsterpartiet tappat några tiondels procent av valmanskåren och återigen efter Schymanstidens utflykter landat på partiet ”normala” nivåer?

        • 5 december, 2010 at 22:41

          Jag har pratat om en del av de sakerna tidigare, bland annat har det utvecklats en bunkermentalitet som fler i stockholmsvänstern reagerat starkt på. Man upplever partiet som odemokratiskt när det gäller tillsättandet av olika förtroendeuppdrag etc. Och det är inte -en- förbisedd medlem som har hävdat det. Kan tyvärr inte dra exempel eftersom det skulle peka ut individer. Men man värnar om sina egna positioner och intern kritik rinner rakt av folk i ledande ställning. Säkerligen inte alla, men det är ju inte det goda exemplet man talar om direkt.

          Berättelserna påminner i hög utsträckning om fighten inom (S), mentaliteten är likartad och precis som där så är det fraktioner som baktalar varandra. Eftersom jag är vänsterpartist så mejlar många och framför synpunkter om det ena och det tredje, ofta med bisatsen – säg inte att jag har sagt det, eller att vi i ”Kråkom” har klagat…

          Men nedtoningen av utträdeskraven var ett svek som många blev förbannade på, likaså Afghanistanfrågan där vi tidigare begärt omedelbart hemtagande av trupperna. Knappast någon förstod varför en regeringspost eller två skulle vara så viktiga så att de gick före kongressens beslut.

    • Martin Forsman
      6 december, 2010 at 23:37

      Jag tror snarare att det i Vänsterpartiets fall är EXTREMT viktigt att man hittar en partieldare som känns fräsch och har energi att föra ut partiets budskap på ett sätt som svenska folket kan relatera till. Då Vänsterpartiet aldrig (?) kan aspirera på att ensamt styra Sverige, knappast heller i koalition med (s) om deras ”förnyare” får bestämma, så blir valet av partiledare oerhört kritiskt.

      Vänsterpartiet har i mina ögon ett mycket stor fördel jämfört med övriga partier, utom möjligen SD, och det är att man man har en tydlig ideologisk förankring och att väljarna så att säga vet vad man får. Problemet nu är att partiet fortfarande tyvärr har kvar ’rester’ av kommunismen, det är inte mycket men det finns där, och dessa ’rester’ måste bort snarast. Lyckas Vänsterpartiet skaka av sig ’kommunismen’ och istället formulera en modern socialistisk politik för 2000-talets Sverige så har man oerhört stora chanser att gå kraftigt framåt redan i nästa val, och då särskilt om (S) fortsätter ökenvandringen högerut.

      Jag gillar Ohly som person, men politiskt är han ’förbrukad’ och utgör dessutom ett tacksamt mål för smutskastning fårn högerpolitiker och dess lakejer i media. Således känns Jonas Sjöstedt som en given kandidat för mig då han i mina ögon uppfyller de krav på den partiledare som kan ta Vänsterpartiet in i 2000-talet.

  5. Linda
    5 december, 2010 at 20:51

    Jag tyckte Ohly var bra när han kom. Men han har tappat lite med tiden. Fokus har hamnat på lite mindre frågor (bröstpumpen till exempel, eller berlinmuren) när det gäller honom och inte på de stora ekonomiska reformerna vänstern vill genomföra. Jag tycker väntern ska ha en ganska ”hård” person. En som inte vacklar, en som står fast vid sin övertygelse i alla väder. Det finns många bra inom partiet. Men till syvende och sit tror jag att begreppen ”socialism” och Kommunism” behöver tvättas rena och få återgå till sin ursprungliga betydelse om vänsterpartiet ska ha någon chans att bli mer än ett 5 % parti.

    • 5 december, 2010 at 21:40

      Fast Berlinmuren och bröstpumpen skapades av borgerliga media.

  6. Kasper
    5 december, 2010 at 20:53

    Den låg på denna url:
    http://www.dn.se/nyheter/varlden/regeringen-kande-till-usas-overvakning-1.1221784

    Först låg den kvar i listan av de senaste artiklarna, och man fick en ”sidan finns ej”, sedan efter ca en minut var den helt borta.

    • Kasper
      5 december, 2010 at 21:14

      Artikeln är tillbaks nu. Alla kommentarer är dock borttagna, och det var en hel del.

    • 5 december, 2010 at 21:41

      Den ligger där nu, uppdaterad strax före åtta ikväll…

  7. Christer W
    5 december, 2010 at 21:33

    Mest troligt sitter regeringen kvar, räddad av sossarna eftersom de har minst lika smutsig byk ända sedan Erlander.

  8. Ola N
    5 december, 2010 at 22:48

    Då handlar det inte om att utlösa Ohlys fallskärm, en katapultstol vore kanske ett bättre alternativ?

    :-)

  9. Gösta Berling
    6 december, 2010 at 11:21

    Vet inte om Sjöstedt är den som står för den absolut bästa vänsterpolitiken men i väljarnas ögon är han nog den mest trovärdige. Det måste bli oerhört svårt för de borgerliga att utmåla honom som någon dktaturkramare som de (orättfärdigt och orättvist) gjorde med Ohly. Så jag vill gå in för Jonas Sjöstedt !

    Det är svårare med socialdemokraterna. Bra kandidater finns (jag ska inte trötta er med att åter nämna mina favoriter) men det lär väl till slut ändå bli någon av de mera kända, jag tror att modet att pröva någon mindre känd saknas.

Comments are closed.