En procent rika äger 65 gånger mer än de 50 procent fattigaste 3 500 000 000 människorna. Bra så?


Ansedda Oxfam i Oxford publicerade förra veckan en ny rapport ”Even it up – Time to end extreme inequality”.

* De 85 rikaste individerna har tillsammans mer tillgångar än vad hälften av jordens befolkning har.
* Den rikaste procenten (70 miljoner) har tillsammans den gigantiska förmögenheten 712 biljoner kronor, tio gånger mer än bruttonationalprodukten (BNP) i världen.
* Vilket motsvarar kontrollerar 46 procent av världens rikedomar.
* Detta är 65 gånger mer än besparingarna hos de fattigaste 50 %.
* I sin tur innebär detta att tillgångarna hos en genomsnittsindivid i den rikaste procentern är 65*50=3 250 gånger större än den är hos den genomsnittlige fattige
* 70 procent av världens befolkning bor i länder där inkomstklyftorna har ökat de senaste 30 åren.
* Oxfam konstaterar att de rikaste i förmodligen är ännu rikare, eftersom 120 biljoner dollar beräknas vara undanstoppade i skatteparadis.
* (De rikaste ägnar sig åt betydande ekonomisk brottslighet, väl känt sedan tidigare utredningar, se tidigare här).
* Utarmningen av arbetarklassen å ena sidan och ytterligare anrikning av den finansiella eliten på den andra har accelererat sedan 2008.
* Medan rikedomen hos världens miljardärer har fördubblats lever över 1 miljard människor på mindre än en dollar per dag, och nästan hälften av världens befolkning, mer än 3 miljarder människor, livnär sig på mindre än 2,50 dollar/dag.
* Rikedomarna och ökningen av dessa kommer från arbetet av hundratals miljoner människor. De har arbetat ihop nästan all förmögenhet hos de rika – sådan är kapitalismen. Den vetenskapliga termen för detta är ”utsugning.”

Bilden nedan visar att ökningen av den ekonomiska ojämlikheten var störst i USA, men större i Sverige än i en del andra länder.. Jag går nu vidare med information från andra källor, bland annat från officiell statistik.

oxfam-chart
Andra uppgifter-1/3 av jordens befolkning lever i fattigdom (FN Human Development Report 2010).
-205 miljoner är officiellt arbetslösa, efter en ökning med 5 000 000 människor under den ekonomiska uppgången förra året enligt ILO, som förutser ökad arbetslöshet medan BNP tros öka rejält detta år.
-Skuldsättningen hos enskilda och hos många ledande ekonomier ökat under senare år. (1970 motsvarade den inhemska skulden i USA 100% av dåvarande BNP, medan dennu är över 350 %).
-USA har med stöd av f.a. G7 kunnat använda IMF och Världsbanken för att motverka och störa ekonomisk utveckling i fattiga länder.
-ekonomiska spekulationer avgjort bidragit till höga matpriser och svält.
-f.a. den mogna kapitalismen genererat allt fler djupa ekonomiska kriser, som oftast drabbat utvecklingsländerna.
-detta har samband med dels en relativ stagnation i ekonomin,med avregleringar och kraftigt ökad finanssektor;
-kriserna har medfört att enormt stora belopp från medborgare, som ej orsakat krisen, jämte inflationsdrivande nytryckning av sedlar, används för att söka rädda ett sjukt ekonomiskt system (Grekland, Italien, USA etc);
Poverty imagesCASVJI40

USA
-Under den ekonomiska boomen under åren fram till 2008 fick (=tog) den rikaste 1 % av invånarna i USA 65 % av ökningen av nationalinkomsten. Under den (begränsade) återhämtningen av ekonomin fram till 2010 tog denna 1% 93% av ökningen av nationalekonomin!
-Under de senaste 3 decennierna ökade reallönen med 15 % för de 90% i botten, med 150 % (10 gånger mer i relativa termer, och mycket mer i dollar) för den rikaste 1 % och 300 % för den rikast 0,1 %. Den genomsnittliga reallönen i USA 1974 var c:a 10 % högre än nu (Economic Report of the US President).
-Inkomsten efter skatt för den rikaste 1 % var år 2007 1,3 miljoner dollar för den rikaste 1 %, 73 gånger mer än för de fattigaste 20 %.
-2008 fick 32 miljoner personer i USA matkuponger, år 2012 var det 48 miljoner, en ökning med 50 %.
-Mer än en miljon skolbarn är hemlösa, efter en ökning med 57 % sedan 2006-2007
-37 % av familjer där den äldste är under 30 år är fattiga.
-Medianinkomsten har fallit 4 år i rad och var högre för 40 år sedan, enligt Economic Report from the President

Kapitalistiska pyramiden imagesCAFVRVSE

Oxfam menar att den extrema ojämlikheten korrumperar politiken och hindrar den ekonomiska tillväxten. (Detta framgår tydligen av valen i USA där ”dollarocracy” har ersatt demokrati.) (Se tidigare blogginlägg). Detta förvärrar ojämlikhet mellan könen, och orsakar en rad hälsoproblem och sociala problem som Wilkinson och Pickett visat i boken ”Jämlikhetsanden” – se min recension i Läkartidningen. De fattigaste av våra bröder och systrar drabbas värst.

Ur boken ”USA som världspolis”: Professor Tomas Pogge har beräknat, med stöd av FN-data, att omkring 18 miljoner dödsfall per år är relaterade till fattigdom (Pogge 2005). Enligt hans uppgifter behövdes år 2006 330 miljarder dollar för att höja alla de då 2 735 miljoner människorna som levde under Världsbankens fattigdomsgräns (2 dollar/dag) över denna nivå. Det var mindre än 1 procent av BNP i de rika länderna år 2005.” Enligt gemensamma beräkningar av Världsbanken, WHO, UNDP, UNESCO m.fl. 1998 skulle man med en satsning på ytterligare 80 miljarder dollar årligen, dvs. 800 miljarder totalt under 10 år, kunna ge alla jordens invånare basal sjukvård, basal utbildning, bra vattenförsörjning och bra sanitära förhållanden (Unicef 1998). Toussaint & Millet (2010:43) nämner att dessa 800 miljarder dollar motsvarar 20 procent av tillgångarna på 4 400 dollar för de 1 125 dollarmiljardärerna år 2007 enligt Forbes Magazine (Forbes 2008). En engångsskatt på 20 procent för dollarmiljardärerna skulle vara tillräckligt!

Vi behöver ett mer demokratiskt och rättvisare ekonomiskt system!
Dessa fakta visar väl att vi inte lever i den bästa av världar? Kan inte mänskligheten bättre. Vad hindrar?
Kapitalismen har sina fördelar, men nackdelarna blir allt tydligare, och vi behöver något bättre. Kapitalismen baseras på massor av företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett sträver efter allt större vinst. Det är då en fördel med låga löner, få anställda och att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön. Beslut fattas bakom lyckta dörrar med ökad vinst för det egna företaget som mål, ej samordnade insatser för att tillgodose de viktigaste behovet hos mänskilgheten – i så fall skulle svät och fattigdom snabbt upphöra.

*Vi människor tillhör olika klasser i vårt förhållande till produktionsmedel och resurser. Nu snurrar hela ekonomin runt för att tillgodose intressena hos en liten, liten icke vald grupp. Vill vi verkligen ha det så?

I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (http://www.globescan.com/news_archives/bbc2009_berlin_wall/) menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl. I en senare representativ undersökning uppfattade 40 % i USA ordet ”capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet ”socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (”Capitalism is on the decline in America -at least the word is”). En socialisering innebär att befolkningen runtom i världen vanligen kanske via valda representanter får kontroll över tillgångarna, en förutsättning för rättvis och rationell användning av våra gemensamma tillgångar.
Doktor om kapitalism

Förslag på några grova punkter för en framtida socialism.Troligen måste den införas – och troligen i kamp mot de besuttnas intressen och den stat och våldsapparat som är till för att garantera de bestående (och ökande orättvisorna) inom begränsad tidrymd med tanke på den globaliserade ekonomin.
-De centrala produktionsmedlen, kontrollen över naturresurser hamnar i folkets händer, rimligen via valda ombud. Då kan ekonomin planeras långsiktigt. Redan i de mycket fattiga länderna Sovjet och Kina kunde detta ske. Man kan planera in så att alla har arbete (som gick då);
-Kreativitet kan uppmuntras som nu, och man kan glädja sig år att ens kreativa bidrag sprids bland andra, och ej döljs hos en liten företagsledning;
-Hårdare arbete och mer studier ger rimligen mer ersättning;
-De som arbetar kan få betydligt större inflytande på arbete lokalt och mer aktivt delta i planeringen och diskussionen om samhällets mål – dvs. ökad demokrati;
-Tryck-, yttrande-, religionsfrihet ska finnas – folk ska inte straffas för sina åsikter (undantag rasism etc som nu);
-Genom att media, eller en stor del av media i alla fall, ägs av samhället blir möjligheterna till en allsidig debatt större än nu, rimligen;
-Om majoriteten så vill (vilket är mycket troligt) blir det ett samhälle som präglas av mycket större ekonomisk och social jämlikhet, ingen/liten arbetslöshet och större trygghet.
-Samarbete mellan företag gör att kostsamt dubbelarbete (och industrispionage kan elimineras);
-Självklart ska man kunna få byta jobb, oklart hur man kommer att vilja sköta det, kanske blir det olika i olika länder;
-Miljö- och klimatfrågan kan hanteras seriöst, inte som nu.
-Saklig och om möjligt vetenskaplig baserad kunskap ersätter vilseledan reklam -(men kan förmedlas lika slagkraftigt och ”roligt”).

För detta behövs massrörelser och klart utformade, mer konkreta program än dagens för en demokratisk, socialistisk värld. Och beredskap på hård kamp och väpnat motstånd


intressant.se, , , ,, ,, , ,, , , , , , , , ,,

Oxfams rapportGuardian 29/10 Pål Steigan – Oxfam-rapporten DN recension Romelsjös recension i Läkartidningen Globalresearch 21/1 Dagens Arena ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4
Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok SvD
Occupy Wall Street 4/9

  13 comments for “En procent rika äger 65 gånger mer än de 50 procent fattigaste 3 500 000 000 människorna. Bra så?

  1. Zokrates
    10 november, 2014 at 15:43

    Den som vill ha en visualisering av den absurda ojämlikheten:

    https://m.youtube.com/watch?v=QPKKQnijnsM

  2. 10 november, 2014 at 15:54

    Anders, det är sorgligt att du fastnar i gamla tankemönster. Inte en tanke hos dig att bank- och finanssystemet är roten till de problem du beskriver. Enbart med en bankreform löser du alla dessa problem. Pengar skall förstatligas och backas upp med arbete, inte med skuld som nu eller guld som förr. Genom att knyta pengar till arbete ger du arbetaren den makt i samhället den förtjänar. Varför studerar du inte den Vita Skolan i Nationalekonomi?

    • 10 november, 2014 at 19:02

      Intressant att läsa. Tacksam för mer information och/eller länkar till referenser.

    • Peter Grafström
      10 november, 2014 at 22:34

      Instämmer med Henning i viss mån. Men man får räkna med att bli enormt demoniserad av anglosaxarna. Då måste man ha klarat ut hur man ska överleva Usas och Englands motdrag. Slutsatsen är antagligen att man måste bilda allians med likasinnade länder. Brics är nog mindre negativa till att acceptera att andra länder genomför såna reformer men just nu har inte heller de en sån inriktning.

  3. Peter Grafström
    10 november, 2014 at 23:21

    Vad skall man säga om att vi privatiserat tex elsystemet och att det nu kommer företag som värvar medlemmar för att förhandla gentemot branchen. Analogt för banklån.
    Om branchen inte lyckas bilda karteller kunde det fungera även om det trots allt blir fler som skall avlönas. Men om det bildas karteller försvinner det mesta av fördelen.
    Från vänstersynpunkt skulle man förorda statligt monopol i stället. Både för elsystem och banker. Det vore intressant med förslag från vänsterinriktade till hur man kan övervinna nackdelarna med monopol. Tex hur får man statligt anställda utan vinstintresse att jobba effektivt? Vilka belöningssystem kan förbättra? Hur kan vänsterfolk konkurrera med liberalernas metod: girigheten som drivkraft som ju är beprövad.

  4. Henning Witte
    10 november, 2014 at 23:59

    Den viktigaste materiella frågan är den efter pengar. Den som har privilegiet att göra pengar har makten. Kontanterna är enbart ca. 4,3 % av våra pengar och där har staten, Riksbanken, monopol. Resten är digitala pengar och där har privatbankerna i smyg kapat åt sig makten att göra pengar, genom utlåning. Därför är en oktroj så dyrt, 5 milj EUR.
    Bankerna har alltid listigt spelat ut företagarna mot arbetarna och varit den skrattande tredje parten. Det menade Ian Fleming med SPECTRE-gruppen i sina tidiga James Bond filmer.
    Genom vårt moderna banksystem, som finns numera i alla länder, sker en smygexpropriering på sju olika nivåer. Banksystemet är alltså med flit konstruerat så att en liten klick oligarker får allt utan att vi tänker på det.
    Dessutom är finanssystemet värsta sortens pyramidspel, då bankerna alltid kräver mera tillbaka än vad de ger. De ger ett lån men kräver tillbaka också räntorna, som de aldrig skapat, då samtliga pengar tillverkas som lån. Samhället måste tävla om en penningmängd som jämt är för liten, som i spelet hela havet stormar.
    En vettig bankreform förstatligar pengarna, men inte bankerna. Pengar skall inte längre emitteras som lån utan som engångsbetalningar utan återbetalnings- och räntekrav, av mig döpt till s.k. arbetspengar, då ekonomerna inte ens har ett begrepp för den typen av ärliga pengar. Hur skall staten begränsas från att ge ut för mycket (inflation) eller för litet (deflation) pengar? Genom att ge bara ut så mycket som det arbetas för. Den nya definitionen av pengar är enkel: pengar är motprestationen för samhällsnyttigt arbete, som alla är överens om.
    Se närmare den Vita Skolan i Nationalekonomi:
    http://www.whitetv.se/sv/white-school-of-economics/94-den-vita-skolan.html
    där min lilla bok kan laddas ner gratis.

    • 11 november, 2014 at 09:28

      Men ändrar detta egentligen kapitalismen som ekonomiskt system? Där ett fåtal kontrollerar huvuddelen av produktionsmedlen och resurserna och där med nödvändighet strävan efter ökad vinst, kapitalackumulation är och måste vara motorn. Inte ett system med produktion efter behov och med hänsyn till jordens begränsad resurser och till klimat, med vettig och demokratisk planering.

  5. Key
    11 november, 2014 at 09:18

    Länkarna nedan ger kanske en inblick om hur ett framtidssamhälle kommer att se ut och hur vår syn på ett klassamhälle kommer att omvärderas och helt enkelt förändras med tiden. Till och med vår syn på lärande och undervisning kommer att påverkas markant , men samtidigt betyder det inte att bättre tillgång till tvättmaskin och kunskap motverkar massarbetslöshet och hunger på jorden.

    http://www.theguardian.com/technology/2014/feb/22/robots-google-ray-kurzweil-terminator-singularity-artificial-intelligence

    http://online.wsj.com/articles/SB10001424127887324504704578412581386515510

    ” A “don’t be evil” empire is still an empire.”

    • 11 november, 2014 at 09:23

      Dessa artiklar om ett robotsamhäller ger ej besked om att detta ska kunna innebära en rättvisare värld tycker jag vid hastig läsning.

  6. Peter Grafström
    11 november, 2014 at 16:08

    Witte har rätt i sin beskrivning av hur bankerna fungerar. Men med hans system kommer det att växa fram en ny grupp mycket rika. De kommer att vilja hitta säkra placeringar och hålla sig kvar på topp. Får deras släktingar ärva rikedomarna så har vi oligarkin tillbaka igen. Vilka regleringar av den privata makten som krävs är avgörande.

  7. Henning Witte
    11 november, 2014 at 20:19

    Bankreformen enligt den Vita Skolan i Nationalekonomi siktar inte på koncentrationen av produktionsmedlen, därför att det är ett följdproblem som resulterar ur det kriminella bankväsendet. Men bankreformen bidrar indirekt att minska denna koncentration, därför att den har byggt in en mekanism att bankerna skall betala tillbaka till samhället det som smygrånades:
    De pengar som privatbankerna olagligen producerade själva skall de låna från Riksbanken i efterhand och betala en ränta på det. Tekniskt betyder det att kapitaltäckningskravet höjs till 100%.
    Då blir det ett konstant penningflöde tillbaka, den här gången från bankerna till samhället. De rikaste familjerna som Wallenberg etc. skall tvångsexproprieras helt, som ett sätt att betala skadestånd till samhället.
    Då bankerna ofta direkt eller indirekt äger produktionsmedlen innebär en bankreform att de är tvungna att avyttra dessa tillgångar.
    Bortsett från en bankreform behövs regler som bestämmer att ingen få äga mer än ett företag/koncern.
    Framtida valkampanjer kommer att handla om att bestämma vad som är samhällsnyttigt arbete. Enbart för det tillhandahåller staten pengar. Då kommer det inte längre vara möjligt att genom spekulation, d.v.s. utan arbete, tjäna stora pengar.
    Naken blankning och många derivat skall förbjudas.

    • Peter Grafström
      11 november, 2014 at 21:06

      Har Henning någon kännedom om hur libertarianer ser på saken?
      De gillar väl inte att man rör privat ägande oavsett hur stort.
      De talar ju hätskt om kollektivism.

      • Henning Witte
        12 november, 2014 at 01:12

        Libertarianer är bankernas reservlösning, ifall för många vaknar och bankparasitsystemet hotas att bli avslöjat. Då kommer bankerna att säga låt oss gå tillbaka till guldmyntfoten. Den är visserligen ett mycket ärligare system än fiat-money bedrägeriet vi har idag. Men problemet med guld har alltid varit, att det funnits för litet, vilket har lett till deflation. Dessutom sitter alla banksters idag på den största delen av guldet. Vi skulle alltså inte få ett maktskifte med libertarianerna; vilket är meningen.

Comments are closed.