En liten spaning…

Det är extra intressant att följa de olika turer som utspelar sig i media nu när det ännu är oklart vem som ska efterträda Mona Sahlin. Idag spekulerar Aftonbladet omkring Pär Nuder, något som i alla fall överraskar undertecknad.

Man säger dessutom att Nuder är en mittenkandidat och kan komma ifråga just därför, själv minns jag honom som en högerkandidat, å andra sidan så tillhör jag dem som inte har med saken att göra, att rösta på (S) ligger nog inte för mig. Hans främsta gärning som jag minns tydligt var väl att han gav ordet pueril en helt ny lyskraft, själv har jag använt det så många gånger att jag nu glömt i vilket sammanhang han använde det.

Annars så ombeds vi som under inga omständigheter kommer att rösta på socialdemokraterna att hålla mun, förståeligt kanske men givetvis en omöjlighet. Det handlar om landtes största parti, i alla fall till nästa val när det nu kan tänkas bli.

Margot Wallström är i alla fall tydlig med att hon under inga omständigheter kommer att stå till förfogande, något som givetvis gläder många inom sossarnas vänsterfalang. När det gäller Sahlins skurkroll så har många nu dragit sig till minnes Göran Perssons agerande, för det var den perssonska regeringstiden som verkligen punkterade partiet. I vart fall om man bortser från den roll som Expressen och andra borgerliga tidningar spelade i valrörelsen 2010.

En skojig sak i dagens tidningar är att drevet så smått börjat gå mot Göran Hägglund, snart kommer väl någon tidning att meddela att han inte ens tror på gud, en alldeles nödvändig faktor om man ska leda landets minsta parti. Gudsfruktan och gudsfaktorn spelar roll, den som säger något annat ljuger.

Av oklara anledningar så lämnas för tillfället Vänsterpartiet utanför diskussionen helt. Om det beror på partiets allt mindre betydelse vet jag inte, men jag anar att så är fallet. Man kommer inte med i det dagliga mediesvepet, något som faktiskt säger något om partiets oskicklighet att synliggöra sig. Möjligen skulle det hjälpa om Ohly återigen blev kommunist, jag vet inte.

it , , , , , , , , , , ab12 ex123456 dn123 svd123

  7 comments for “En liten spaning…

  1. KalleB
    19 november, 2010 at 09:49

    ;)

    Jag har väntat på kritiken mot herr Hägglund.

    Nästa till rakning ”nötskrikan” Maud om jag skulle satsa en peng?

    Nuder med sitt ”fettberg” är ute,iaf för min del.

    (v) och Ohly bombades,som vanligt, under valrörelsen. Hur kan man bedriva verksamhet under ständigt bombardemang?

    Livrädd höger?

  2. Gösta Berling
    19 november, 2010 at 10:09

    Haha, vad jag kommer ihåg Nuder för är att han kallade oss 40-talister för ”köttberg” ! Bortsett från det är han säkert hyggligt kompetent men saknar helt den utstrålning som en statsministerkandidat bör ha.

    Det som var höger igår är mitten idag, så snabbt går den allmänna högervridningen !

    Givetvis måste det inom SAP (som i alla andra partier) finnas en inre process som är oberoende av utomståendes tyckanden, men att därifrån dra slutsatsen att alla utom sossarna själva måste hålla mun, det är … puerilt … Tvärtom borde det ligga i sossarnas eget intresse att särskilt lyssna till synpunkter från dem som inte röstar på partiet. Varför gör de inte det ? Den frågan kan bara de själva svara på, inte de som själva röstar på s.

    När det gäller Persson kan man med visst fog anta att han blev knäckt av mordet på Anna Lindh. Han hade sett framför sig att få avgå i lugn och ro (som ganska hyllad ledare) och överlämna till den populära Lindh. Men i och med mordet blev han i praktiken tvungen att stanna ytterligare några år, och det orkade han inte med utan resultatet blev en alltmera mentalt frånvarande och ointresserad partiledare/statsminister som gjorde felbedömningar (t ex att arbetslösheten inte var någon stor fråga) och märkliga yttranden som att det var mera givande att lyssna till statyer än olika analytiker (ibland kan det visserligen faktiskt vara sant, men i den positionen säger man naturligtvis inte sådant offentligt !). Hans offentliga sågningar av nära medarbetare (t ex i Fichtelis ”ordförande Persson” gav ju också ett bisarrt intryck.

    Genom valresultatet blev ”hotet” från ”kommunismen” undanröjt, därav tystnaden om Vänsterpartiet. Men tänk vilket liv det skulle ha blivit om de rödgröna faktiskt hade vunnit !

  3. KalleB
    19 november, 2010 at 10:26

Comments are closed.