En empatistörd statsminister?





Att det dröjde sexton timmar innan vår statsminister kommenterade terrordåden i Norge förvånade mig. Dessutom tittade han inte på publiken utan bara i det papper som var hans manus. Fredrik Reinfeldt har tidigare kritiserats för sin uppenbara brist på empati, bland annat berättade en skolelev för honom om sina privata problem när TV-kamerorna var på, Reinfeldt besvarade inte ens gossens berättelse, inte ett enda – ähum..

Peter Wolodarski: ”Men samtalet med Sveriges tidigare statsminister fick mig också – förmodligen oavsiktligt från Carlssons sida – att tänka på kontrasten mot vår nuvarande statsministers agerande.

Att det dröjde 16 timmar innan Fredrik Reinfeldt i tv kort och påtagligt svalt kommenterade terrordåden i Norge. Att han sedan dess konsekvent tackat nej till alla förfrågningar från Sveriges Television när SVT arrangerat extrasändningar om Oslo och Utøya. Att han inte deltog under söndagens minnesgudstjänster, vare sig i norska kyrkan i Stockholm eller i domkyrkan i Oslo.”

Peter Wolodarski konstaterar torrt att Norge är vårt grannland, ett broderland som står oss mycket nära. Och det är sant, jag vet att väldigt många svenskar har tagit utomordentligt illa vid sig av det inträffade. I ett sådant läge kan inte Reinfeldt dra sig undan skriver Wolodarski, och det har han helt rätt i. Lasse Strömberg berättar att Timbros Roland Poirier Martinsson kritiserar statsministern för samma sak, men källan framgår inte. Däremot är nästa uttalande mer sensationellt:

Fotolasse.se ”Inför det senaste svenska valet ställdes frågor om varifrån och vem och vilka som stöttade Sverigedemokraterna med pengar. Ett rykte, jag vill poängtera att det var ett rykte, sade att Sverigedemokraterna fick några eller någon miljon från en välkänd svensk mångmiljonär. Spekulationerna gick om att det var en möbelförsäljare som i sin ungdom hyst nazistiska åsikter.

Nu möts vi av rubriker som talar om ”Pengarna bakom dådet – en gåta” och det måste man hålla med om. Någon har finansierat dåden. Konstgödsel är inte billigt. Fråga vilken bonde som helst om den saken, och massmördaren hade köpt sex ton!” (texten fortsätter under annonsen)


Lasse är modigare än jag anat, så där skulle jag aldrig våga skriva. Det är uppenbart vem han menar och skulle folk ta yttrandet på allvar så skulle det betyda en drastisk minskning av möbelförsäljningen. Och personen ifråga har råd att anlita ett helt koppel av advokater. Men det är klart, det kanske bara skulle göra ont värre.

När det gäller statsministerns empatiska förmåga så är det trots allt inga nyheter. Man utsätter inte sjuka, arbetslösa och pensionärer för enorma standardförsämringar om man har någon som helst inlevelse i hur folk kan tänkas uppleva sådana saker. När döende cancerpatienter utförsäkras och ska ställas till arbetsmarknadens förfogande så är det inte bara ansvarig minister som är den känslokalla skurken, det är fler ovanför henne som är skurkar.

it Andra om: , , , , , , , dn12 svd12 ab12 ex12 ekot1 svt gp1


46 svar till “En empatistörd statsminister?”

  1. Det verkar som Reinfeldt blir mer och mer isolerad i sig själv? Han var inte så värst utåtriktad förr heller men nu börjar det bli plågsamt att iakta. Kanske blir man ensam och lite deprimerad av att vara statsminister?

    • Det behöver man inte vara en statsminister för att uppleva, det är jag ett levande bevis på.

    • Har pluggat rätt mycket och då lärde jag mig en sak, man blir lite deppig av att ha fel.

  2. Helt obegripligt att inte riksdagen sammankallats igen & stora debatter om hotet från höger-våldet hålls, samt att man talar direkt till befolkningen & meddelar vad man tänker göra för att förhindra att liknande ”copycat”-dåd ska inträffa på svensk mark. Man har sommarlov..(!)…(!!!)

  3. Hmmmmmm … intressant observation. Behöver dock inte betyda att han är empatistörd. Han kanske bara har problem med att prata om dylikt. Men – du har ju helt rätt att det troligen är så att borgerliga politiker i gemen har mindre empati än socialistiska. Jag tror många går med i SSU och SAP för att de genuint vill hjälpa svaga i samhället – ett tecken på empati. En dylik empati kan ju vara hämmande när man skall ta beslut om effektiva åtgärder. Socialisternas vilja att hjälpa svaga leder ju till ett bidragsberoende. Borgarnas ”alla skall kunna klara sig själva” – attityd å andra sidan leder ju till personliga katastrofer.

    • Wunder: Jag tänkte skriva ett inlägg men upptäckte att du skrivit ungefär samma åsikt som jag har.
      Det finns ingen gilla-knapp (de är förresten rätt tjatiga) men i det här fallet skulle jag trycka på den.

  4. Vet inte om jag själv tror att Reinfeldt saknar empati, möjligtvis mod.

    Dock så kvarstår det faktum att studier visat att en högre andel av samhällets psykopater (dvs avsaknad av empati vilket är den huvudsakliga diagnosen på detta handikapp) åtrfinns i samhällstoppen (både inom politiska organisationer och företag) än i de breda folklagren. Orsakerna lär vara ett detta handikapp är en fördel när man skall ta sig fram på andras bekostnad – detta känns logiskt.

    Studier visar även att samhällssystemet/kulturen kan påverka andelen av psykopater. Tex så har USA nästa 2 ggr så hög andel som de flesta europeiska länder. Vi pratar om andelar på 1-2 % av befolkningen.

  5. Visst ger Reinfeldt ett ganska oempatiskt intryck och jag är säker på att han aldrig skulle haft en chans att bli vald till statsminister för trettio år sedan. Men samhället i stort har under dessa trettio år också gått från ”solidaritet med de svaga, alla för en och en för alla” till ”var och en sin egen lyckas smed” och därför går hans sätt märkligt nog hem i stugorna.

    citat: ”Socialisternas vilja att hjälpa svaga leder ju till ett bidragsberoende. Borgarnas ”alla skall kunna klara sig själva” – attityd å andra sidan leder ju till personliga katastrofer.”

    Wunder: En bra sammanfattning av de två modellernas respektive svagheter.

  6. Kanske ingår detta bara i Reinfeldts väl beprövade mediastrategi: att inte exponera sig i ett så negativt präglat sammanhang.

    Men mest tror jag faktiskt att hela händelsen gick otroligt långt utanför regeringens krisberedskap. Ett ”vanligt” terrordåd hade man säkert en handlingsplan för, men en högerextremistisk attack mot just socialdemokrater? Reinfeldt och hans folk har tidigare visat sig vara ganska tröga när något oförutsett, totalt bortom all kontroll, inträffar. De oroar sig nog väldigt mycket för att göra ett fatalt misstag.

    Möjligen har han också hoppats på att Juholt ska äntra scenen, så att det inte ska uppstå något snack om att regeringen försöker plocka politiska poäng medan motståndarna sörjer sina kamrater.

    Fast jag håller med om att Reinfeldts inledande distansering föreföll okänslig. Hans bästa PR-coach kan inte ha varit på jobbet den dagen.

  7. Är det inte så att vänsterpolitik generellt har mer av solidaritet och medkänsla med andrda, med svagare än vad högerpolitik har?

    Republikanerna i USA som hellre försvagar en svag socialpolitk än accepterar skattehöjningar för de rika
    .. Reinfeldts regeringspolitik har bl.a utmärkts av mycket hård försäkringsmedicinsk policy, av upprepade skattelättnader i ställer för möjlig och tillräcklig satsning på de utsatta, de som drabbades av krisen.
    Man ska dock inte generalisera: Inom alla partier finns mer eller mindre empatiska personer.

  8. Fredrik Reinfeldt har tvärtom ofta känts mycket empatisk, på ett milt och stödjande sätt, som inte är bullrigt och påträngande, tycker jag. En stabil person som verkligen kan konsten att resonera sakligt och vänligt, snarare än bråka. Hans framträdande i samband med terrorattacken i Norge tycker dock även jag är påfallande, ja närmast olämpligt, distanserat. Som en robot med statsministerns utseende som läser en text av någon annan. Kanske går han just nu igenom någon privat tragedi som är ännu starkare och han därför går på autopilot i den stora nationella sorgen? En ren gissning. Statsministern har väl gjort det minimala som krävs, men inget mer. Hoppas på bättring. I grunden gillar jag Reinfeldt starkt.

    • Jag kan inte tänka mig vilken privat tragedi som kan vara starkare än att våra bröder och systrar i Norge utsatts för en massaker. Fast det är klart, för en högerman som Reinfeldt så kanske en dålig börsaffär är en större tragedi då den ju drabbar HONOM personligen. Tycker snarare hans reaktion är helt i linje med högerns filosofi.

    • Som du mkt väl vet så är verkliga psykopater (dvs den medicinska diagnosen på de som saknar empati) på ytan oerhört trevliga och sympatiska människor men tyvärr väldigt ofta mkt manipulerande och mästare det sociala spelets konst.

      Det är inte på detta sätt de sklijer sig – det är hur de instinktivt reagerar (då de inte har tid att sätta upp sin fasad) på det oväntade och oförklarliga som skiljer sig: där andra (utan avsaknad av empati) reagerar med känslor så måste psykopaterna först analysera och sedan anta en strategi.

    • Hos sina fiender ser man gärna fler fel än vad som finns där. Kanske det var finkänslighet som gjorde att Reinfeldt dröjde med sin kommentar. En riktig psykopat som ju är mästare på manipulation och socialt spel hade väl kastat sig in i tjänstebilen för vidare befordran till TV-huset, för att där gråtande stöna fram sin djupt kända sorg.

  9. Det står om fotolasse som misstänker att en möbelförsäljande mångmiljonär skulle ha skänkt penagar till SD inför valet, tänk knäckebröd istället så är det nog mer rätt.

  10. Det är inte säkert att Reinfeldt saknar empati. Däremot har han alltid haft svårt att i det offentliga rummet tala om det nära, känslomässiga och personliga. Kanske av rädsla för att verka sårbar. Eller helt enkelt p.g.a. bristande träning. Ett av problemen är också att han är ett kontrollfreak. Om han skulle avlägsna sig från sitt trygga byråkratspråk befarar han att han hamnar i ett okänt ingemansland, ja ett utanförskap (sic) helt enkelt.

    Jag har också tyckt mig märka att människor som har humanistiska intressen och är stora kulturkonusmenter har lättare att visa empati än många andra. Såvitt jag vet är inte Reinfeldt att hänföra till den kategorin.

  11. Reinfeldt är pragmatisk. Först kommer skattesänkningar, sen kommer skattesänkningar, sen kommer arbetslinjen, sen kommer arbetslinjen, sen kommer (jag vet inte). Det är sorgligt att kunna konstatera att Sverige har en statsminister som saknar empati. Det kan gälla utförsäkrade eller terroroffren i Norge. Antingen har han problem, privata eller emotionella, eller så är han en kylig typ. Jag gillar Reinfeldt, men skulle önska att han hade mer av Ingvar Carlssons statsmannaskap.

  12. Vår empatistörda statsminister ja. Honom har jag skrivit om många gånger på min blogg och flera gånger konstaterat att han är empatistörd. Det behöver man inte vara professor för att begripa. För den som har lite svårare att se skillnaden på empatistörd och icke empatistörd så kan ju den personen jämföra Reinfeldt med Norges statsministers Stoltenberg, så borde skillnaden bli uppenbar. Lite svårt blir det kanske för den som inte har så mycket koll, inte minst eftersom Stoltenberg pumpat ansiktet fullt med botox och då blir uttrycket där efter. Vem vet, kanske även Reinfeldt tagit botox till hjälp? Uttrycka känslor är ju livsfarligt!

  13. Men det är helt otroligt att svenskarna äntligen har märkt att det endast är kyla bakom de ”varma” labradorögonen. När han kom till makten så försvann ”värmen”. Konstigt när detta är en statsminister som kom till makten på att vara en motpol till Göran Persson d.v.s lyssnande och empatisk. Nu så här i efterhand så liknar det mer Dr. Jekyl och Mr. Hyde… Jag är iaf stolt över att jag inte har fallit för mannen med labradorögonen. Hellre en yvig mustasch än två kalla xxxxxxxx.

  14. Troligen finner även Reinfeldt dådet vara förskräckligt och han kan inom sig hysa empati med offren och deras anhöriga (dock knappast med Arbeiderpartiet som sådant, förmodar jag). Men han saknar fullständigt förmåga, kanske också vilja, att visa detta utåt. Det är en enorm skillnad mot Jens Stoltenberg som hittade rätt ton från första början och lyckades att samtidigt förena närvaro med statsmannaskap. Han har enat sitt folk i nödens stund. Tyvärr tror jag inte att den svenske statsministern skulle ha kunnat göra det. Och, för all del, inte alla socialdemokrater/vänstermänniskor heller. Men Stoltenberg har personliga kvaliteter som går utöver det vanliga.

    • Stoltenberg har alltid haft lätt att gå fram i rutan, men såg du Reinfeldts ”presskonferens” ? Han var rena katastrofen. Så visst har hans kritiker rätt, och det var ytterligare ngn kommentar här som var på pricken. Egentligen är det förstås synd om honom, men nog skulle man önska att statsministern, oavsett partifärg, kunde hålla en hyfsad nivå när det gäller en katastrof av det här slaget.

      Jag klurade på om jag skulle gå till en kyrka och tända ett ljus för att få en stämningsfylld bild, kyrkor är ju faktiskt en lämplig plats även om man inte är religiös. Men vi får se, jag kanske gör det i morgon.

      Jag tror f.ö. att jag har en hyfsat uppfattning om var Albert Pictor tog vägen. Jag tänker skriva om det på bloggen men latmasken har drabbat mig. Men det kommer.

  15. Danmark har officiell flaggdag imorgon till minne för offren i Norge. Nu är det hög tid för Sveriges statsminister att visa ledarskap. Vad håller han på med?

    • Statsministern har semester och vill inte bli störd. Han har viktigare saker för sig som att dricka champange och låta alla de oförtjänta pengarna flöda. Vem bryr sig då om att vårt grannland drabbats av terrordåd? Reinfeldt är ett stort skämt, en bluff! När ska svenskarna förstå det? Till och med norska kungahuset är betydligt varmare och mer engagerat än vår stela kaffeflicksdrönare!

    • Har andra länders riksdagar ”sommarlov” likt skolbarnen? Man checkar ut & så återkommer man några månader(!) senare. Fungerade säkert utmärkt 1937.

        • Gissningsvis av samma anledning som de ska ha villkorslös medborgarlön (som de upprört vägrar låta arbetslösa få istället för socialbidragen) när de slutar/avsätts & ”inte längre känner för att arbeta”…

  16. Att vi inte ska komma och snacka om barnfattigdom här i Sverige, det har vår eminente statsminister lärt oss.
    I Sudan däremot finns den,säger han, en riktig barnfattigdom.
    Fast Reinfeldt har på sätt och vis rätt, för allt är ju relativt.

    Föresten hur står det till med statsministerns popularitet? Varken Expressen eller DN har gjort några mätningar på sistone, så vitt jag kan se.

  17. Jag kommer ihåg när Fredrik Reinfeldt med svettig panna och flackande blick inför TV-kamerorna för några år sedan stod och svamlade något om ”glad i hatten” när hans stabschef ertappats drängfull på krogen på tjänstetid. Han såg livrädd ut.

    Jag tänkte redan då att den mannen kan man inte släppa i närheten av en krissituation och förmodligen så delas den uppfattningen av hans rådgivare/hanterare. Risken för att han klantar till det är för hög, bättre då att ta lite stryk i media genom att inte synas alls.

  18. Jag tycker det är lite skamligt att han inte ens visade tillräcklig respekt för att närvara på Minnesgudtjänsten.

    • Han blev i alla fall omnämnd av Jens Stoltenberg i talet i Oslo domkyrka, som en av dem som framfört sitt deltagande. Förmodligen är det diplomatiska småfinesser: Fredrik Reinfeldt blev nämnd som tredje person, efter Barack Obama och Vladimir Putin, före Angela Merkel och David Cameron, FN:s generalsekreterare och EU:s president ”och många andra”. (Ett sidotema, ja.)

      • Kanske Reinfeldt blev stött efter att Stoltenberg (enligt radions P1 28/7) avrådde Reinfeldt att åka till Oslo med motiveringen att detta var Norges sorg. Jag förstår Stoltenberg, han vill väl samla sig litet först innan han släpper kreti och pleti inpå sig.

  19. Äntligen kanske de svenska väljarna inser vilken ledare de röstat fram!
    Empatistörd eller inte så är hans framtoning ytterst kall och märklig.
    För att förmå sig känna och visa medkänsla så behöver han 16 timmar på sig
    att samla ihop anletsdragen.

  20. Men för det första är Stoltenberg norrman, för det andra är han socialdemokrat,och för det tredje kände han naturligtvis flera av de döda och skadade ungdomarna, eller deras föräldrar, för det fjärde var det nära att han själv befunnit sig på Ytøya. Det här gjorde nog att Reinfeldt kände sig utanför, han var helt enkelt inte kvalificerad att inta en framträdande roll i sorgeprocessen.