Ekonomisk kris i Ukraina och Ryssland



Massmedia rapporterar 13/11 att Ukraina är nära en statskonkurs. Överraskande? Inte alls.
Valutareserven har fallit från 16,3 miljarder dollar i september till 12,6 miljarder i november. Landet har bara reserver för 2 månaders rapport. Regeringen i Kiev hade hoppats att få första delen av lånet på 17 miljarder dollar från Internationella Valutafonden, IMF, före jul. Men IMF verkar inte gå med på detta. Och om Ukrainas ekonomi klappar samman så räcker inte 17 miljarder särskilt länge.
Och Kiev har stoppat utbetalningen av pensioner enligt Rapport kvällen 13/11.

Ukrainas valuta hryvnia har halverats i värde sedan Maidan började för ett år sedan. Tidigare i år räknade man med att om den faller 13,00 mot dollarn, så får landet problem med att betala gjeld. (13/11 2014 låg kursen på 14,80, alltså nära gränsen).
Rysslands valutareserver har fallit från 509 miljarder till 435 miljarder, vilket bara räcker till 6 månaders import
Poroshenko och Obama. images4YUZEIHV

Kiev har endast fått 760 miljoner euro i bistånd från EU i år. Finansdepartementet säger att den har tillräckligt med medel för att täcka utgifterna, men Kiev har bett EU om ytterligare 2 miljarder euro för att betala gasbolaget Naftogaz räkningar för den aktuella eldningssäsongen. Och ryssarna förväntar 4,5 miljarder i betalningar för energi som levereras.
Den störtade presidenten Janukovitj hade ordnat en speciell obligation på 3 miljarder euron från Putin, och det finns en klausul i avtalet som gör det möjligt för Putin att be om återbetalning om Ukrainas statsskuld över 67% av BNP.

Bakom det katastrofala läget som utvecklats under året för Ukraina ligger bland annat EU och USA:s statskupps- och ekonomiska politik, kriget mot landsmännen i östra Ukraina, försämrade ekonomiska relationer med Ryssland. För Ryssland har vi de illegala sanktionerna från USA och EU, samt att USA:s nära allierade den religiöst extremistiska, terrorisfinansierade diktaturen Saudiarabien har öppnat oljekranarna, den miljöförstörande olje-frackingen vilket kraftigt sänkt oljepriset på världsmarknaden, bland annat nackdel för Ryssland.

I höstas avböjde den demokratiskt valde presidenten Janukovits och hans regering ett ekonomiskt förslag från EU. Rysslands förslag var 25 gånger större än EU:s bud och innebar bland annat att Ryssland erbjöd sig att betala Ukrainas statsskuld på motsvarande 15 miljarder dollar. Därtill erbjöds gasleveranser till rabatterat pris.
*Vilken ansvarsfull politisk ledare skulle avvisa ett 25 gånger bättre ekonomiskt bud?
Sedan länge är Ryssland Ukrainas dominerande handelspartner, och Ukrainas industri är anpassad till detta i betydande grad.

New York Times skrev tänkvärt 12 december 2013 att ”I månader har IMF vägrat att de Ukraina ett lån på närmare 15 miljarder dollar som Ukraina behöver i mars 2014 för att betala sina skulder. IMF kräver att Ukraina ska acceptera hårda villkor som ökade priser på gas och budgetnedskärningar. Dessa villkor kan också medföra politiska protester och oro.” Från USA och EU kom nu en hetskampanj som misstänkliggjorde Ryssland och dess bud.

Därefter skedde en av USA och EU i ord accepterad överenskommelse mellan Ukrainas regering och den västuppbackade oppositionen, följd av en fascistinfluerad statskupp följande dag. En statskupp med flera kända medlemmar i högerextrema eller fascistiska organisationer, snabbt accepterat av västs politiska ledare och dominerande massmedia.
Kiev 2 protest-main_si

Kuppen var också en framgång för USA:s utrikespolitik. USA har enligt vice utrikesministern Victoria Nuland satsat motsvarande 5 miljarder dollar för att främja sina intressen.

Victoria Nuland ses tillsammans med Arseny Yatseyuk på en bild med texten ”Jag anser att oppositionsledaren Arseny Yatsenjuk är mannen att leda den ekonomiska utvecklingen tillsammans med Klitschko och Oleh Tyahnybok, en annan oppositionsledare” (för fascistpartiet Svoboda, min anmärkning).
Nuland och Arseny Yatseyuk images

Hur har det nu gått med Ukrainas ekonomi?

Detta inlägg bygger främst på en rapport på Pål Steigan och på en nedkortad artikel i Counterpunch av Michal Hudson, med referenser. Artiklar i massmedia är konsistenta med vår beskrivning av Ukrainas ekonomi. DN skrev 30/7 ”Ukrainas recession har fördjupats betydligt mer än väntat i skuggan av den upptrappade konflikten med separatister och grannlandet Ryssland. Ukrainas recession har fördjupats betydligt mer än väntat i skuggan av den upptrappade konflikten med separatister och grannlandet Ryssland. Den ukrainska ekonomin krympte med 4,7 procent i årstakt under andra kvartalet, enligt landets officiella statistikbyrå. Under första kvartalet i år var BNP-minskningen i Ukraina 1,1 procent.Enligt många bedömare innebär den djupa recessionen att det kan bli svårt för Ukraina att uppfylla villkor i IMF:s stödprogram, med nödlån på 17 miljarder dollar (cirka 120 miljarder kronor) till det konfliktdrabbade landet.”

Under första halvåret föll industriproduktionen med 5,8%, medan den föll hela 12 % ytterligare i juli. De största nedgångarna har skett i kolproduktion (-28,7%), bilindustri (-23,8%), kemisk industri (-22,2%) och i oljeraffinering (-15,9%). Lugansk-regionen har tappat 56% av sin industriproduktion och Donetsk 28,5%. Industrigiganten Zaporozhie har tappat 99% och kommer att friställa 21.000 arbetare. Exporten till Ryssland har fallit dramatisk. Bilindustrin har förlorat 40% av sin export, metallurgisk industri 32,6% och jordbruket 37%.

Från Michael Hudsons artikel ”The-imfs-new-cold-war-loan-to-ukraine”.
I april efter statskuppen 22/2 och före massakern i Odessa, gav IMF ett lån på motsvarande 17 miljarder US dollar (omkring 100 miljarder svenska kronor) till Ukraina. Praxis i IMF är att låna maximalt två gånger ett lands kvot under ett år – men detta belopp motsvarar åtta gånger kvoten. Fyra månader senare, 29/8, tecknade IMF sitt första lån någonsin till ett land i inbördeskrig. Lånet gav Ukrainas oligarker tid att flytta tillgångar till storbanker i Väst innan värdet minskade ytterligare.

Kievvarav kunde använda lånet till kriget i östra Ukraina. Lånet är förknippat med villkor om minskade statutgifterna, som i Grekland, (och innebär motsatsen till den politik USA väljer i kristider.) I östra Ukraina har infrastrukturen skadats allvarlig till följd av krigets brutalitet. Nästan en miljon civila har flytt till Ryssland. En fjärdedel av Ukrainas export kommer från östra delen av landet och går till största delen till Ryssland. Men Kiev har bombat industrin i Donbas och lämnat dess kolgruvor utan elektricitet. Kraftförsörjningen är skadad och en kall vinter lär vänta för många.

Lånet till Ukraina kan vara mer misslyckat än det katastrofala rekordlånet på 48 miljarder dollar till Grekland. Enligt ett internt IMF-dokument som läckt till Wall Street Journal medger IMF att man allvarligt underskattat den skada som dess villkor åsamkat Greklands ekonomi. IMF kritiserade olika länder för att skydda sina banker med stora skulder från Grekland. IMF hade räknat med att Grekland skulle förlora 5,5% av sin BNP mellan 2009 och 2012, men nedgången blev 17 %. IMF hade beräknat en arbetslöshet på 15 % år 2012, men arbetslösheten blev 25%.(1)

Hudson befarar att en betydande del av lånet satsas utomlands eller kommer personer i regeringen eller oligarker tillgodo. Regeringens bakgarantier har ökat från 28 % av BNP i slutet av 2010 till 56 % i slutet av 2014.

IMF och USA har planer på privatiseringar i Ukraina.

Ett sätt för Ukraina att kunna betala tillbaka skulderna till IMF är utförsäljning av naturtillgångar.

Vice President Joe Bidens son Hunter Biden har blivit medlem i styrelsen för Burisma, ett Cypern-registrerat Ukrainskt olje- och gasföretag. Med hjälpa av trupper från Ukraina har man börjat installera utrustning för olje-fracking i Slavyansk, trots omfattande lokala protester bl.a. då man ser det som ett utländskt rofferi av gas eller olja från Ukraina.(2) Länder som Tjeckien, Nederländerna och Frankrike samt Tyskland beslutat att inte ge sig på miljöförstörande olje-fracking. (3)

USA och IMF verkar inriktade på att minska Europas beroende av gas från Ryssland bl.a. för att minska Rysslands handlingsutrymme i det nya kalla kriget. Detta tycks kunna innebära en allians med neo-nazisten Kolomoyskyy, huvudägare till Burisma via sin Privat Bank. Han förknippas med finansiering av brutala paramilitära styrkor som dödat etniska ryssar och de som protesterat mot frackingen i östra Ukraina. (4)

Det förekommer också försäljning av jordbruksland, bl.a. till Monsanto, som satsat på att tillverka genmodifierad utsäde (GMO) i Ukraina, som de ser som Europas Akilleshäl i motståndet mot GMO. IMF och Världsbanken pressar också på för att Ukraina ska sälja ut jordbruksmark till utländska intressen. (5) Framöver kan komma press från USA att länder i Europa ska köpa GMO från Ukraina, vilket kan bidra till välbehövlig spricka mellan USA och EU.

USA:s strategi för att Ukraina inte ska behöva betala tillbaka lånet till Ryssland.
Ukraina är skyldig Ryssland ett belopp som motsvarar hela IMF-lånet för skulder för gas och annat. Lånet till Ryssland på marknadsmässiga villkor förfaller om Ukrainas skuld blir mer 60 procent av BNP. USA försöker finna rättsligt argument för att minimera betalningarna till Ryssland på olika sätt. (6) Problemet med detta knep är att Rysslands statsfond lånade Ukraina euro med strikt ekonomiskt skydd för att begränsa landets totala skuld till bara 60 procent av landets BNP. Om skulden stiger över denna nivå, har Ryssland rätt att kräva fullständig omedelbar betalning.

Så sent som vid årsskiftet 2013 uppgick Ukrainas statsskuld uppgår till drygt 40 procent av BNP – motsvarande till synes hanterliga 73 miljarder US dollar. Det finns diskussion om hur Ukraina skulle kunna försöka slingra sig ur skulden till Ryssland, t.ex. genom att hävda att avtalet ingåtts med korrupt ledare (Janukovits, ej andra korrupta ledare). En nackdel är att detta skulle kunna falla tillbaka på USA som stött så många korrupta ledare och diktatorer.

Men Ukrainas avtal var underskrivet av en demokratiskt vald regering, i motsats till en del IMF-lån till diktaturer och under villkor som var gynnsamma för den inhemska industrin och även hushållens konsumtion. Om det ukrainska lånet anses felaktig vad ska man då säga om euro-lån till Irland och Grekland eller amerikanska lån till Argentinas generaler installerade under Operation Condor?

Utan statskuppen mot den folkvalde presidenten Janukovitj 22/2, dagen efter en av EU och USA i ord lovordad överenskommelse med oppositionen hade
* Det ekonomiska läget och framför allt framtidsutsikterna varit betydligt bättre

* Den demokratiska legitimiteten har betydligt högre hos demokratiskt sinnade runtom i världen
* Krim hade tillhört Ukraina
* Inget krig eller separatism hade sett i östra Ukraina
* Risken för krig mot Ryssland varit mindre.
Eller hur?

Några referenser.
(1) Matina Stevis, “IMF Admits Mistakes on Greece Bailout,” Wall Street Journal, June 5, 2013.
(2) PEU report, July 27, 2014, “USAID to Help Young Biden: The Burisma File,” citing an Economic Policy Journal article. http://peureport.blogspot.com/2014/07/usaid-to-help-young-biden-burisma-file.html. The report adds: “Further supporting the ‘natural gas motive’ is the fact that it was Vice President Joe Biden who demanded that President Yanukovych pull back his police on Feb. 21, a move that opened the way for the neo-Nazi militias and the U.S.-backed coup. Then, just three months later, Ukraine’s largest private gas firm, Burisma Holdings, appointed Biden’s son, Hunter Biden, to its board of directors.”
(3) Tyler Durden
 “Biden’s son a director in shale gas firm set to drill in East Ukraine,” Truthstream Media, July 27, 2014, Zero Hedge. http://truthstreammedia.com/bidens-son-a-director-in-shale-gas-firm-set-to-drill-in-east-ukraine/
(4) Robert Parry, “The Whys Behind the Ukraine Crisis,” Consortiumnews.com, September 3, 2014.
(5) http://www.oaklandinstitute.org/press-release-world-bank-and-imf-open-ukraine-western-interests
Press Release: The World Bank and the IMF Open up Ukraine to Western Interests, Monday, July 28, 2014.
(6). Anna Gelpern, “Debt Sanctions Can Help Ukraine and Fill a Gap in the International Financial System,” Peterson Institute for International Economics, Policy Brief PB14-20, August 2014. http://www.piie.com/publications/interstitial.cfm?ResearchID=2654.


intressant.se Ukraina, , , , , , , , , ,

Michael Roberts blog Från Poroshenko till Putin – en nedförsbacke Pål Steigan 15/11 DN Debatt 13/9 M Hudson i CounterpunchPål Steigan Counterpunch om USA:s UkrainapolitikYatsenjuk och Nuland DN 30/7DN 23/2 DN 19/2 SvD 19/2 Moscow Times Youtube-klipp Artikel med bild av Nuland och oppositionsledaren Globalresearch DN 23/1 Nyhetsbanken 26/1 DN 25/1 Kildén & Åsman Infowars 23/1 AB-intervju med Bildt omkring 25/1 DN 19/12 2013 Globalresearch Nyhetsbanken 5/12 Nyhetsbanken 11/12 Proletären 20/12 SvD 5/1 2014 Sveriges Radio 17/12
Rozoff i Globalresearch


3 svar till “Ekonomisk kris i Ukraina och Ryssland”

  1. Ukrainsk ekonomi inför en akut kassakris/ekonomisk kollaps och behöver omgående ytterligare 10-15 miljarder dollar i nödlån, enligt Lubomir Mitov, internationella bankföreningen IIF:s chefsekonom för Östeuropa. Han tillägger att ”läget ser mörkt ut, med politiskt käbbel bland västorienterade partier efter valet den 26 oktober och långivare som ännu inte har fått se reformer som utlovats av rättssystemet, regelverk för upphandling, skattesystemet och kontrollsystemet för hur staten spenderar sina pengar.
    – Väldigt lite har gjorts, säger Mitov, som inte tror att IMF på egen hand kan få fram de pengar som behövs för att täcka underskott i bytesbalansen och bygga upp finanssystemet.”
    http://www.svd.se/naringsliv/nyheter…ps_4095347.svd

  2. Rysk posten rapporterar idag

    ”Ukraina köper ryskt kol
    Ukrainas energisituation är prekär trots att gasuppgörelsenåddes med Ryssland 30 oktober. Gasleveranserna
    har stått stilla sedan i juni och har inte börjat nu heller, helt enkelt för att Ukraina inte har några pengar
    att köpa gas för och föredrar att satsa t.ex. 1 miljard griven på vapenköp. Kiev förlitar sig uppenbarligen på sina
    västliga sponsorers givmildhet. Just nu får Ukraina en del gas från Slovakien, rysk gas som först pumpats till
    Slovakien och nu pumpas tillbaka. Men Ukraina måste nu köpa kol från Ryssland för att klara sig genom vintern, uppger landets energidepartement, ett bakslag för landets ansträngningar för att befria
    sig från allt ”ryskt”.

    Kriget har stört kolleveranserna från Donbass till värmekraftverk, som ger cirka 40 procent av landets elproduktion,och reserverna är kritiskt låga inför de kalla vintermånaderna. Tidigare i år tecknade regeringen ett avtal om kolimport från Sydafrika och har redan fått tre leveranser. Men i veckan avbröts sändningarna efter korruptionsanklagelser mot energiminister Jurij Prodan i ukrainska medier. Sydafrika befarar att Kiev inte tänker betala, och även Polen har vägrat leverera kol av det skälet. Kol från Donbass eller från Ryssland skulle kosta Ukraina 30 procent mindre än den från Sydafrika, men ändå tycker premiärminister Arsenij Jatsenjuk att man borde importera kol från Australien eller USA i stället.

    Enligt Prodan skulle det ta minst sex veckor och då har vintern redan anlänt. Donetsk vägrar att leverera kol så länge kolgruvearbetarna inte fått sina löner och kolgruvornas bankkonton är frusna. Med tanke på Kievs beslut att sluta betalapensioner och bidrag till Donbass invånare skulle bränsleförhandlingarmed Donetsk bli oerhört svåra. Det ryska energidepartementet säger att det inte ser några hinder för att leverera kol till Ukraina på kommersiella grunder.

    Ukraina var till helt nyligen Europas tredje största kolproducent.
    Men de militära angreppen mot Donbass har stängt 145 gruvor. Jatsenjuk anar en rysk konspiration
    och har satt säkerhetspolisen på att undersöka ”vem som ligger bakom”.
    Varken Europeiska unionen eller Internationella valutafonden
    är särskilt ivriga att lösa Ukrainas problem.