Dödlig konkurrens?



Nu är det över en vecka sedan den nationalistiska terroristen mördade över sjuttio människor, men fortfarande behandlar kvällspressen händelsen som om den hade inträffat igår.

Nu handlar det inte längre om att i första hand informera läsarna om katastrofen, den känner alla till, nu är det andra saker som gäller. Kvällspressen konkurrerar om lösnummerköparna, så har det alltid varit och så lär det förbli ett bra tag än. Konsekvenserna av detta förhållande ser vi på löpsedlar både utanför försäljningsställen och på webben. Braskande rubriker, och ofta så har de ingen reell täckning, det saknas substans och motiv till detta slöseri med trycksvärta.

Det är givetvis ett faktum att det finns ett sug efter information, folk vill veta om det har kommit fram något nytt, men det nya står sällan i proportion till rubrikernas storlek. Nu skriker båda kvällstidningarna ut att Anders Behring Breivik hade planer på att spränga slottet i Oslo och dessutom Arbeiderpartiets huvudkontor vid centrala Youngstorget. Det stämmer säkert att han har sagt detta i förhör, men ska man lyckas med ett sådant terroristdåd så måste man vara flera, något han säkert var också – i sin fantasi.

Då blir det tveksamt om nyheten verkligen kräver den placering den fått, att den ska berättas är klart, men det hade säkerligen räckt med en liten notis. Jämför man tidningarna så ser man skillnaden i behandlingen av nyheten i kvälls- respektive morgontidningarna. Skillnaden stavas – lösnummerförsäljning.

I praktiken innebär det att en nyhets proportion och vikt aldrig kan skattas utifrån löpsedlarnas typsnitt och storlek, det enda man kan se där är hur tidningarnas medarbetare tror att de ska locka fler lösnummerköpare än konkur-
renten.

Själv har jag länge trott att det på sikt kommer att leda till att kvällspressen dör sotdöden, att folk blir så less så att de helt enkelt avstår från dessa tidningar, för det är så jag har gjort. Men så enkelt är det uppenbarligen inte.

Själv minns jag ett tillfälle på 70-talet. Jag var utsänd som fotograf för en av de större kvällstidningarna för att fotografera elitseriehockey på Isstadion. Jag tog mina bilder, plötsligen började en 14-årig gosse mucka med en vakt varpå polisen helt sonika bar ut illbattingen. Jag tog givetvis några bilder på det också, men vare sig jag eller publiken tog någon större notis om det hela.

Döm om min förvåning när jag dagen efter fick se tidningens löpsedel. Min bild på de bärande poliserna täckte hela löpet och sedan hade jag fler bilder på förstasidan och på mittuppslaget. Kravaller på Hovet, eller något liknande var en av rubrikerna. Hockeybråk och huliganer var en annan. I själva verket var det en tämligen ordinär match och vare sig jag eller någon annan som såg den minns den som bråkig. En unge som spelade över inför sina kompisar blev utburen, en fullt rimlig åtgärd, antagligen körde polisen honom hem till mamma. (texten fortsätter under annonsen)


Möjligen bidrar den och andra liknande upplevelser till att jag känner mig så skeptisk, jag vet inte…

it Andra om: , , , , ab12 ex1 dn12 svd12 ekot svt gp1

  8 comments for “Dödlig konkurrens?

  1. Elisabeth Magnusson
    30 juli, 2011 at 11:31

    Alf Henriksson skriver i sin dikt ”Ord”
    Ett ord en människa fäster sig vid
    Kan verka i oberäknelig tid
    Det kan framkalla glädje livet ut
    Det kan orsaka obehag till livets slut
    Ja, det påverkar livet på jorden
    Så slarva inte med orden!
    Kanske något att minnas när så många anser sig vara oskyldiga till vad de egentligen skrivit – på nätet – eller annars.Var och en har faktiskt ansvar för det han eller hon säger/skriver.Tack till alla som i dessa dagar tagit sitt ansvar för sann öppenhet och kärleksfull medmänsklighet.
    Elisabeth

  2. Christer
    30 juli, 2011 at 11:32

    Nu börjar jag ledsna på krigsrubrikerna som kvällspressen suger ut på i det längsta. Jag kan inte förstå hur kvällspressen överlever? Jag har inte köpt Aftonbladet eller Expressen på minst 15 år och jag surfar alltid med Adblock. Nu borde man kanske se till att resten av släkten också slutar läsa kvällstidningar men vad säger man till dem?

    ”Måste du köpa dessa skittidningar? Skäms du inte?”

    Hur uppmanar man dem vänligt men bestämt?

  3. Sara G
    30 juli, 2011 at 11:49

    Jag tror att skvallerpressen i vår tid, precis som byskvaller förr, tjänar något slags kittlande kontrollbehov hos oss.

    • Lord
      4 augusti, 2011 at 15:53

      Skvaller som sen leder till häxjakt med påföljande bränning. Skrämmande att en instans som ska föreställa en granskande stadsmakt helt och hållet befattar sig med skvaller eller borgerlig propaganda.

  4. Joakim
    30 juli, 2011 at 13:53

    Den politiska skandalen ”empathy-gate” har nu fått rejält fäste i blaskorna, hur ska detta sluta? Min gissning är att 2014 inte blir borgarnas bästa år, det blir nog vad 2006 var för gamla neoliberala (s)…

    • KalleB
      30 juli, 2011 at 15:34

      Tyvärr är detta glömt och förlåtet 2014 när nya skattesänkningar hägrar.

      Den som lever får se.

      • Joakim
        30 juli, 2011 at 23:52

        Rent allmänt brukar uppenbar politisk oduglighet/olämplighet stanna kvar länge i folks minnen. Demonstrativt & prestigeladdat ”5-års trots”, som går emot folkets vilja i viktiga frågor, brukar straffa sig rejält politiskt. Svenska ankdamms-politiker som börjar bete sig som Kejsare kommer att upptäcka att de slumrande idoterna med dåligt minne var betydligt färre än de trodde…

  5. Martin F
    30 juli, 2011 at 19:37

    Colbert Report under bloggposten är ju 100 % on target. Alla borde se det klippet …

Comments are closed.